Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - G. Swedenborg: Bedömning av telefonapparaters elektroakustiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARS 1934
ELEKTROTEKNIK
43
anges på blanketten. Ytterligare förtjänar
omnämnas, att stavelserna ej läsas enbart för sig med de
tidsintervall, som bestämmas av remsans funktion.
Man använder nämligen s. k. "carrier sentences",
bestående av fyra enstaviga ord. I mitten av en
sådan "carrier sentence" läses den stavelse, som anges
med ljusskrift ovanför kondensatormikrofonen. De
lyssnande känna till alla förekommande "carrier
sentences" och kunna på så sätt särskilja de
stavelser, som skola uppfattas. Ändamålet med denna
läsmetod är att få de förhållanden, under vilka
mikrofonerna arbeta, så nära överensstämmande med
verkligheten som möjligt, varvid sålunda talljudet bör
vara kontinuerligt flytande.
De anordningar, som gjorts för att få fram alla de
ovan beskrivna funktionerna, äro ganska invecklade
och sannolikt tämligen dyrbara. Anordningarna
kunna därför tänkas komma ifråga endast på de
platser, där antalet uppfattbarhetsprov är mycket stort.
Man har även andra slag av uppfattbarhetsprov
än de som ske med stavelser. Sålunda räknar man
med ljuduppfattbarhet, varvid riktighetsprocenten av
de enskilda konsonant- och vokalljuden bestämmes.
Vidare har man satsuppfattbarhet, vilken
exempelvis kan prövas på så sätt, att frågor överföras och
svaren nedskrivas. Dessa frågor äro då av så enkel
natur, att om de överhuvudtaget uppfattas, svaren
kunna omedelbart avges.
På vissa håll lutar man numera mot den åsikten,
att stavelseuppfattbarhetsprov ej under alla
förhållanden ge tillräckligt besked om den verkliga
transmissionsgodheten. Man har därför börjat göra försök
med att räkna omfrågningarna under verkliga samtal,
vilka dirigeras över de förbindelser, som skola
prövas. Huruvida det är möjligt att på rimlig tid vinna
säkra och reproducerbara resultat med denna metod,
må lämnas därhän. Man torde vara hänvisad att
avvakta erfarenheten härom under de närmaste åren.
Inverkan av balanskoppling i telefonapparater.
Ytterligare ett par saker böra nämnas i samband
med bedömning av telefonapparaters
elektroakustiska egenskaper.
Den ena är den, att man vid moderna
apparatkonstruktioner strävar efter att i
den egna hörtelefonen så litet som möjligt
skall höras av vad man själv säger och
vidare bör hörtelefonen ej heller återge det
rumsbuller, som till äventyrs existerar i
den lokal, där telefonapparaten står. För
ändamålet begagnas balanskoppling, vara
fig. 10 visar några principschemor, varav
A-schemat gäller apparater, som ha
central-batteriströmmatnmg och B-schemat
apparater, som ha lokalbatteriströmmatning. Örn
balansens impedans är rätt avpassad efter
ledningens, delar sig i fig. 10 A den medelst
mikrofonen erhållna växelströmmen så, att
det magnetiserande ampere var vantalet i
del-ningstransformatorn blir - noll, varvid
hörtelefonen blir strömlös. I fig. 10 B kommer
hörtelefonen under samma förutsättning att
vara inkopplad mellan tvenne punkter med
lika potential. Vid mottagning av
talfre-kventa strömmar från ledningen blir
hörtelefonen då strömförande och balansen strömlös.
Då man i hörtelefonen på sändningssidan ej hör
sin egen röst och ej heller rumsbullrct, verkar det
"dött" i apparaten. Härvid talar man i regel med
större röststyrka än om hörtelefonen ljuder och
därvid i viss grad tjänstgör som regulator på rösten.
Även denna omständighet inräknas bland
balanskopplingens fördelar, enär sändningseffektiviteten på
detta sätt ökas.
Den förnämsta fördelen med balanskopplingen är
emellertid att mottagningsmöjligheterna starkt
förbättras, speciellt i bullersamma lokaler. Det är av
M’l’––Cl-
Fig. 10, Principschemor för balanskoppling i telefonapparater. A)
apparater med centralbatterimatad mikrofon. B) apparater med
lokalbatteri-matad mikrofon.
stor nytta att ha balanskoppling, då telefonapparaten
står i ett rum, där bullrande maskiner finnas eller där
gatuljud tränger in eller där tal sker i omgivningen.
Man har i England genom satsuppfattbarhetsprov
påvisat balanskopplingens påtagliga nytta för
upp-fattbarlieten i dylika fall.
I praktiken går det aldrig att åstadkomma
fullständig balans. Ledningsimpedansen varierar i hög
grad med abonnentledningarnas typ och längd och
vidare är den högst olika för olika uppkopplingar
till andra ledningar och apparater. Vid
telefonapparaters fabrikation måste de förses med enhetlig
balansanordning. Man får härvid fixera ett lämpligt
medelvärde på impedansen. Hos de nya
rikstelefonapparaterna i bakelitutförande är balansen vald så,
att hörtelefonen på sändarsidan blir strömlös vid tal
mot en ledning, som har impedansen 800 ohm (0°).
Fig. 11 visar, hur pass starkt ledningsimpedansen
varierar med periodtalet, då en abonnentkabelled-
inTERURBAriSTM
*J C-.A r KM
*^\
TKUHK-
- v
RlKSLCDHinG
-x
TKUHK-
*^\
AD.LEDH.
AB. LE DU.
)
LEOn,
©
FYKTRÅD
©
LCDH.
’
1URBA
ISTTi
AT-STf*
f
^ C-.A -4 KM
^\
TKVriK-
-V
KIK5LCDMIHG
TRUHK-
AB.LEDH.
A O. L- £ Ort.
’
L.EDH.
(D
CiA 600 KM FYRTRÅD
©
LCDH.
’
70O
OHfl
\
Fig. 11. Kurvor för impedansen hos en abonnentledning (0,7 mm.
lokalkabelled-ning) av olika längd vid uppkoppling till fyrtråds interurbanledning. A)
abonnent-ledningens längd = l km. B) abonnentledningens längd - 4 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
