- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - U. Lamm: Om kvicksilverströmriktarens fysik och teknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

50

TEKNISK TIDSKRIFT

7 APRIL 1934

illustration placeholder


Fig. 1. Sektion av Asea-likriktare.

1. Anodradiator.
2. Fjäder för asbestpackning.
3. Anodanslutningar.
4. Packningsradiator.
5. Kvicksilverståndsrör för tätningar.
6. Lock.
7. Kvicksilvertätningar för locket.
8. Vakuumtäta cylinderväggen.
9. Kylvattenmantel.
10. Huvudanod.
11. Anodhylsa.
12. Anodgaller.
13. Rör för återrinnande
kvicksilverkondensat.
14, 22. Kylvattenrum.
15. Katodisolator.
16. Gummipackning.
17. Asbestpackning.
18. Katodbotten med kylflärisar.
19. Katodkvicksilver.
20. Kylvattenrum för katoden.
21. Katodanslutning.
23. Isolerande ben.
24. Domkraft.
25. Mångtrådig kabel för hjälpledningar.
26. Anslutningslåda för hjälpledningar.
27. Förvakuumpump (grovpump).
28. Värmeelement för högvakuumpump.
29. Förvakuumbehållare.
30. Lock över kvicksilverlås.
31. Högvakuumpump (finpump).
32. Högvakuumrör med kylmantel.
33. Asbestpackning.
34. Övre anodisolatorn.
35. Skärm omkring anodröret.
36. Anodrör med kvicksilverskydd.
37. Undre anodisolatorn.
38. Skärmar för ledande av
kvicksilverånga o. ljusbågar.
39. Skyddsskärm över smutsfång.
40. Kylring.
41. Skärmar av kvarts.
42. Katod.
43. Hållanod.
44. Isolator för hållanod.
45. Skärm för hållanod.
46. Kylspiral.
47. Stång för tändanod.
48. Vattenledande skärmar i locket.
49. Högvakuumkran och tändanod.

silvret, varvid den drager en ljusbåge till detsamma.
Denna ljusbåge kastar sig omedelbart över till två
hållanoder 43, vilka äro kopplade som en liten
kortsluten 2-faslikriktare till katoden och ständigt
uppehålla en hjälpljusbåge i strömriktaren. Ljusbågens
fotpunkt på katoden är den s. k. katodfläcken,
varom mera sedan. Nu skall blott nämnas, att tack
vare katodfläckens existens redan en låg spänning,
som anbringas på vilken som helst av anoderna,
förmår tända en ljusbåge till ifrågavarande anod.
Däremot finnes ingen katodfläck vid anodytan och
därför kan anoden intaga mycket höga negativa spän-
ningar, utan att någon ljusbåge
uppkommer. Man kan uttrycka saken så, att
katodfläcken är det enda ingångsställe för
strömmen, som finnes i hela
strömriktaren, vilket är förklaringen till apparatens
ventilverkan. Det är därför icke den
omständigheten, att katoden består av
kvicksilver och anoden av järn, grafit
e. d., som förklarar ventil verkan; tvärtom
kan man mycket väl även göra anoderna
av kvicksilver och har även gjort det vid
tidigare glaslikriktarekonstruktioner.
Anledningen till att man valt kvicksilver
som katodmaterial är blott den, att
kvicksilvret är flytande vid vanlig temperatur
och att därför den förgasning av
katodmaterialet, som äger rum, icke innebär
någon förlust av material, då nämligen
kvicksilvret efter att ha kondenserat på
cylinderns väggar åter rinner tillbaka till
katoden.

Fig. 2 visar helt schematiskt, huru en
6-anodig jonventil anslutes till sina yttre
kretsar, när densamma användes som
lik-riktare resp. som växelriktare.

Vi skola nu något närmare studera de
fenomen, som uppträda i den i
arbetsintervallet brinnande ljusbågen mellan
anod och katod. Man särskiljer i denna
ljusbåge katodområdet, fria gassträckan
och anodområdet.

Katodfenomenen.

Katoden är urkällan för de
laddningsbärare, som transportera strömmen i
ljusbågen. Från katoden emitteras sålunda
elektroner, vilka dels själva bära en del
av strömmen, dels genom stötjonisation
alstra nya laddningsbärare. Detta gäller
såväl glödkatodströmriktare som rena
ljusbågsströmriktare. Glödkatoden
emitterar elektronerna genom ren
termojonisation, åstadkommen genom
uppvärmning av kato dy torna från en yttre
energikälla på samma sätt som i vanliga
elektronrör för t. e. radioändamål.
Glödkatodens ytor förses på vanligt sätt
med ett överdrag av högemitterande
oxider eller salter för att höja
effektiviteten.

Om ljusbågsfläcken på
kvicksilverkatoden ansåg man likaledes länge, att
elektronemissionen var av termisk art,
ehuru den därför erforderliga höga
temperaturen alstrades genom fenomen i själva
katodgebitet. Ljusbågens ansatspunkt på kvicksilverytan
ter sig som en liten starkt lysande fläck, vilken
hastigt irrar omkring på kvicksilverytan under
inverkan av den kraftiga stråle av kvicksilverånga,
som skjuter ut från densamma. Verkställda
mätningar visa, att strömtätheten i katodfläcken är ca
4 000 amp./cm2 samt att spänningsfallet i
katodområdet är ca 10 volt. Till denna lilla fläck är
sålunda vid en strömstyrka av blott 1 000 amp. en
effekt av 10 kW koncentrerad. 60 % av denna
effekt beräknas åtgå för själva jonisationsarbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:40:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934e/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free