Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik / 74 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - U. Lamm: Om kvicksilverströmriktarens fysik och teknik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

74

TEKNISK TIDSKRIFT

5 MAJ 1934



Fig. 18. Svängningskrets för växelriktning.

som spänning mellan gallren, varvid endast en enda
transformatorlindning kan mata samtliga galler.
Figuren visar även ett diagram över, huru
spänningarna mellan gallren och katoden förlöpa vid denna
koppling. Strömförbrukningen i gallerkretsen blir
utomordentligt låg. Effektivvärdet uppgår till endast
någia tiondelar av en milliamp., och trots detta
erhålles en absolut säker och till tiden exakt styrning
av ljusbågarna. Av diagrammen framgår även, att
gallren aldrig erhålla någon positiv spänning
gentemot urladdningen, ty så fort en anod har tänt, blir
det denna anods galler, som bestämmer spänningen
på hela systemet. Oscillogrammen i fig. 5 äro
upptagna med denna regleringsmetod. Fig. 17 visar en
regleringskurva vid en koppling av gallren, där
automatisk reglering på konstant spänning erhålles,
varvid gallerkretsen likaledes är av "frisvävande" typ.
Figurens övre del är upptagen med en registrerande
voltmeter, dels utan gallerstyrning, dels med fast
gallerspänning och dels med automatisk reglering på
konstant spänning. I samtliga fallen har
spänningsfallet i likriktaren varierats genom ömsevis tillslag
och brytning av en hög belastning. Såsom synes
kan vid automatisk reglering icke det minsta hack i
spänningslinjen observeras. Oscillogrammen i figurens
undre del visa även, att regleringen sker på en tid
av ca 1/6 period.

På detta sätt för styrning använda galler bliva
givetvis utsatta för höga negativa spänningar mot
anoden och konstruktionen måste vara sådan, att de
uthärda dessa spänningar. Ofta kan det vara lämpligt
att i anodhylsorna under styrgallren anordna
särskilda avjoniseringsgaller, vilka underlätta
styrgallrens verkan.

Vid växelriktare framträder denna nödvändighet
att bygga gallren särskilt säkra mot baktändning
ännu tydligare. Fig. 2 visar nedtill den
grundläggande kopplingen för växelriktning jämte tillhörande
spänningsdiagram. Av transformatorn visas endast
primärlindningen; sekundärlindningen förutsattes
vara ansluten till ett växelströmsnät, där redan
spänning finnes, vilken ombesörjer kommuteringen i
växelriktaren. Vid anordningen enligt fig. 18
användes i stället en kondensator, vilken tillsammans med
nätets induktans bildar en svängningskrets, vilken
åstadkommer strömmens övergång från den ena
anoden till den andra.

Figurerna 2 och 18 visa, vilka olika spänningar,
som erhållas mellan katod, respektive galler och anod.
I båda fallen blir, som synes, anoden negativ
gentemot katoden endast ett kort ögonblick och är för
övrigt hela tiden starkt positiv mot katoden. Något
baktändningsproblem i vanlig bemärkelse existerar
sålunda icke vid växelriktare. Däremot är gallret,
vars potential ju svänger med låga värden omkring
katoden, utsatt för mycket höga spänningar gentemot
anoden, varvid gallret är katod. Det är sålunda vid
växelriktare framför allt av vikt att utföra och pla-



Fig. 19. Oscillogram för växelriktning. I_c ström i kondensatorn, E_v
spänning över kondensatorn, I_a ström i den ena anoden, I_g ström i det ena
gallret, E_g påtryckt gallerspänning. Övre oscillogrammet visar
fortvarighet, det undre ett startförlopp.


Fig. 20 Gallersläckning av överströmmar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>