- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - F. A. Fischer: Riktad ljudöverföring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 JUNI 1934

ELEKTROTEKNIK

87

tioner som för de i början behandlade naturliga
karakteristikerna. Dock är här endast ungefär halva
mottagareavståndet tillåtet mot vid motsvarande
naturliga karakteristik, på grund av den redan
befintliga konstlade fasförskjutningen.
Så erhåller man i stället för formel (13)

"^1 (15)

Mottogaregrupp

-~

= 2n
och i stället för formel (14) för cirkeln

»>*-+a

(16)

Sfäroskopet.

Vid all pejling på luftfarkoster rör det sig om
pejling av alla rummets riktningar med samma
skärpa. Önskar man lösa denna uppgift med en i
rummet fast befintlig grupp, ger oss satsen om
tröghetsmomentet en klotformig anordning av mottagare
tillsammans med en kompensator. En dylik
anordning för upptäckande och pejling av luftfartyg har
utvecklats av Aktiebolaget Electroacustic i Kiel och
går i handeln under namnet "Sphäroscop". Den har
inga av de nackdelar, som vidlåda apparater med
plana Ijudmottagningsanordningar med trattar eller
reflektorer, vid vilka apparater och iakttagare äro
utsatta för alla vädrets inflytelser och vilkas
prestationsförmåga starkt nedsattes vid regn och kyla.

Ett antal mottagareelement äro fördelade på en
klotyta. Dessa äro med en kabel förenade till
kompensatorn, med vars tillhjälp olika
fördröjningselement inkopplas mellan de olika mottagarna och
hörtelefonen och detta på sådant sätt, att impulserna
från alla mottagarna nå örat samtidigt.
Kompen-satorn består av fördröjningselement i form av
elektriska konstledningar för de elektriska impulserna
från de skilda mottagareelementen samt en
kontaktbana, på vilken borstar löpa, som äro anslutna till de
skilda ledningarna från olika element.

Kompensatorns konstledning består av en
drossel-kedja, som utgöres av ett stort antal lika stora
själv-induktanser i serie, parallellkopplade med lika stora
kondensatorer, se fig. 12. Är L induktansen och C
kapaciteten hos varje element, så är fördröjningen för
de elektriska impulserna, då de passera
kedjeledningen, lika med \JL C för varje led i kedjan. Om
denna består av n led, är totalförseningen n - \]L C.
Denna maximala tidsförsening måste göras lika med
det tidsintervall, som ljudet behöver för att nå från
den närmaste till den bortersta mottagaren från
ljudkällan räknat, dvs. diametern av mottagareklotet. Är
denna D och är c ljudets hastighet i luft, så måste

man er or a

D

= n v/L C

(17)

Fordras en viss pejlskärpa för en viss bestämd ton,
är alltså D given. Samtidigt är n bestämd, då man
måste kunna göra kompensatorinställningens
indelning så fin, att den motsvaras av den minsta
iakttagbara ljudstyrkeändringen vid genomlöpning av den
fordrade karakteristiken. Därmed är produkten av
L, och C bestämd. Man måste därvid iakttaga, att
om v u utgör övre gränsen för det frekvensband, som
skall utnyttjas vid pejlingar, måste

då blott denna
frekvens och alla lägre
liggande
genomsläppas av den
elektriska filterkedjan
och härvid bliva
likformigt försenade.
I och för anpassning
av den elektriska
filterktdjan dels mot
mottagarna dels mot
hörtelefonen måste
den elektriska karak-

teristiken

för

ett
att

Fig. 12.

Hörtelefon (<J

Principschema för en
klotgrupps-pejlanordning.

IL
c

filterkedjan ha
visst värde, så
alltså även värdena
för L och C
bestämmas av de olika
villkoren för
problemet.

Kontaktbanan, på
vilken de till de olika
mottagarna hörande
borstarna löpa, är
en klotyta, som
genom parallella snitt
delas i n -f-1 ringformiga zoner, mellan vilka de
n leden i konstledningen äro kopplade, som framgår
av fig. 12.

Bonstanordningen är en trogen förminskning av
den geometriska konfigurationen av de på en
klot-formig ställning fördelade mottagarna och kan vridas
och svängas i förhållande till kontaktbanan.
Ansluter man den ena ändan av den elektriska
fördröjningsledningen till den till telefonen ledande
förstärkaren, så finns för varje mottagareklotet
träffande ljudstråle ett läge på kontaktbanan för
borstanordningen, som inkopplar en sådan tidsfördröjning
för varje mottagare, att den motsvarar det
tidsmellanrum, med vilket ljudstrålen träffar de olika
mottagarna. I detta läge nå de olika impulserna
samtidigt hörtelefonen, iakttagaren har maximal
ljudstyrka och kan avläsa borstanordningens läge i
förhållande till kontaktbanan i sido- och höjdled.

Den på grupprincipen vilande pejlingsmetoden med
fasta mottagare i ljudfältet har den fördelen, att den
egentliga pejlingsapparaten, kompensatorn och
iakttagaren själv kunna befinna sig i rummet på
godtyckligt avstånd från den punkt, från vilken
pejlingen skall ske, på en för dåliga
väderleksförhållanden och fientliga anfall skyddad plats. Den
egentliga mottagaren i ljudfältet röres icke och kan
därför genom skärmar och gasnät och dylikt i största
möjliga mån skyddas för väder och vind och genom
liknande åtgärder maskeras mot iakttagelse från
fientligt håll.

Mellan mottagareklotet och kompensatorn å fig.
13 finnes ett kabelförband, som kan vara ända
tiii flera kilometer långt. På kompensatorn ser
man två handrattar l och 2 (fig. 13 och 14)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free