Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Notiser - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
96
TEKNISK TIDSKRIFT
2 JUNI 1934
American Institute of Electrical Engineers 50 år.
De elektrotekniska föreningarnas jubileumsperiod har
brutit in. Redan 1929 avslutade Elektrotechnischer
Verein sitt första halvsekel, i år har Société Française des
Electriciens begått sin 50-årsdag, några månader senare
följd av den ovan nämnda stora amerikanska
föreningen, medan British Institution of Electrical
Engineers kommer först 1938, då även motsvarande
svenska jubileum infaller.
Med anledning av begivenhetens vikt och betydelse
har institutets tidskrift, Electrical Engineering,
utkommit i ett specialnummer på över 200 sidor, som är
uteslutande ägnat åt institutets och elektroteknikens
utveckling under tiden 1884-1934. J. B. Whitehead,
nuvarande ordförande, påpekar i några inledande
betraktelser, hurusom ett 50-årsjubileum av denna art så till
vida har en väsentlig fördel framför jubileer som sträcka
sig över längre perioder, att fackmän ännu äro i livet,
som på grundval av personliga upplevelser kunna
överblicka perioden från dess början och därför äro i
tillfälle att samvetsgrant kunna väga olika insatser med
hänsyn till deras betydelse för den allmänna
utvecklingen. Ett belägg härför får man i alldeles särskild
grad av det ifrågavarande tidskriftsnumret, där
framstående veteraner, såsom prof. Elihu Thomson och Frank
J. Sprague, berätta en hel del från den tid då
elektrotekniken var yngre än de flesta.
Förutom det mera allmänna textinnehållet, vilket
delvis är av betydande historiskt intresse, innehåller
numret biografier över institutets tidigare presidenter, icke
mindre än 46 till antalet, och representerande alla
grenar av amerikansk elektroteknik. Äldst bland ännu
kvarlevande från de tidigare årgångarna är Edward Weston,
den bekanta instrumentfirmans grundare, institutets
fjärde president 1888-89, nu 84 år gammal, samt E.
Thomson, president 1889-90, ett par år yngre, men
ännu vital. Hedersledamöternas krets är mer
begränsad; den representeras under institutets hela tillvaro
av ett 204al namn, av vilka en betydande procent
utlänningar. Anno 1934 gör det ett egendomligt intryck
att i denna nobla församling möta marskalk Foch mellan
Heaviside och Edison, men man har anledning förmoda,
att detta val utgör den enda mera anmärkningsvärda
blunder, som det högt ansedda institutet begått, och då
i gemenskap med de övriga ledande amerikanska
ingenjörsföreningarna. En omfattande statistik över
institutets verksamhet, medlemmar, kommittéer m. m.
kompletterar det historiska dokument, som Electrical
En-gineerings jubileumsnummer i själva verket utgör.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde på föreningens lokal fredagen den 27 april 1934.
Sammanträdet öppnades av föreningens ordförande,
direktör R. Liljeblad, varefter protokoll från
sammanträdet den 16 mars upplästes och godkändes.
I föreningen invaldes civilingenjörerna Gustaf
Lundberg och Axel Berthold samt ingenjörerna Adolf
Drougge, Åke Lamm och William Granroth. Enligt
anmälan inträdde civilingenjörerna Lars-Erik Swahn,
Gösta Aspholm, T. Björneryd, Martin Lindén och
Hilding Ångström.
Härefter föredrogs revisionsberättelsen för
förvaltningen av föreningens fonder under år 1933,
undertecknad av revisorerna 1:e byrådirektören A. F.
Gustrin och civilingenjören Arvid Westerberg.
Granskningen hade icke föranlett någon erinran från
revisorernas sida och lades av föreningen till handlingarna.
Vidare behandlades ett tidigare till medlemmarna
utsänt förslag till "Normer för manöverriktning vid
manöverorgan för elektriska apparater", utarbetat av
ett för ändamålet av ESK tillsatt utskott. Förslaget
presenterades av civilingenjör S. Norberg, som
framhöll, att detsamma är avsett att underställas ett
flertal andra institutioner, varför
elektroingenjörsföreningen denna gång lämpligen borde taga ställning till
enbart frågan om principiellt godkännande. Efter ett
kortare inlägg av tekn. dr I. Herlitz beslöt föreningen
i enlighet härmed.
Slutligen behandlades ett av ESK:s utskott för
banmateriel utarbetat förslag till "Normer för banmotorer",
vilket förslag tidigare anmälts i Teknisk tidskrift såsom
disponibelt för granskning av intresserade. På förslag
av civilingenjör S. Norberg beslöt föreningen att
godkänna förslaget, dock med den senare av utskottet
gjorda ändringen, att i kapitlet om spänningsprov
uttrycket "skadlig glimning" ersattes med "löpgnistor".
Ordföranden meddelade, att danska föreningen
Norden i slutet av instundande maj månad anordnar ett
ingenjörsmöte i Danmark, till vilket bland andra 20
svenska ingenjörer inbjudits. Då antalet ännu ej
fulltecknats anmodades intresserade bland föreningens
medlemmar att inhämta närmare upplysningar genom
Svenska teknologföreningens kansli.
Man övergick härefter till huvudpunkten på
kvällens program, nämligen en diskussion över ämnet
"Kraftutbytet vid samköming mellan kraftverk".
Förste inledare var civilingenjören TORSTEN STAAF,
som behandlade ämnet "Kontrollen över kraftutbytet".
Efter en kortare redogörelse för de grundläggande
begrepp i fråga om aktiv och; reaktiv effekt och energi,
som i detta sammanhang ifrågakomma, lämnade
talaren en redogörelse för de principer, enligt vilka
samkörningen lämpligen ordnas vid en grupp av kraftverk,
av vilka somliga äro rena strömkraftverk och andra
äga magasin. Efter att ha lämnat en översikt över de
hjälpmedel, som stå till buds för automatisk och
halvautomatisk reglering av turbinpådrag och
magnetisering som funktion av vattenstånd, kvarttimmeseffekt
etc., exemplifierades framställningen med en
redogörelse för samkörningen inom dels blocket Ludvika-
Surahammar, dels Smålands kraft a.-b.
Näste inledare var ingenjören CARL KIESSLING, vars
ämne var "Nyare metoder och apparater för reglering
och automatisering av samkörningen". Inledningsvis
framhöll talaren en del fakta, som belyste behovet av
dels automatisk reglering under ett flertal
förhållanden, dels nödvändigheten att vid dylik reglering arbeta
med återförande organ. Härefter redogjordes för olika
metoder för fjärrmätning och fjärrindikering av
driftstorheter, varvid särskilt omnämndes dels
balansmetoden, dels ett flertal impulsmetoder, de sistnämnda med
särskild hänsyn till möjligheten av överföring på
kraftledningar med hjälp av selektiva resonanskretsar.
Talaren övergick därpå till fjärrstyrningen, vilken i de flesta
fall utföres medelst väljaranordningar av relativt
komplicerad natur, ofta i samband med högfrekvent
överföring enligt resonansprincip. Som exempel
omnämndes det vid Surahammar begagnade regleringssystemet
ävensom ett flertal anordningar, som kommit till
användning inom Sydsvenska kraft a.-b.
Sedan ordföranden framfört föreningens tack till
föredragshållarna, vidtog en livlig diskussion med inlägg av herrar Herlitz, S. Velander, Fransén och
Staaf. Det av ett 60-tal medlemmar besökta
sammanträdet avslutades kl. 22,50, varefter vidtog supé och
samkväm.
F. Dn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
