Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. Juli 1934
- H. Spanne: Kondensatorer inom krafttekniken
- H. Nyström: Elektroindustrien i Sverige under 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
108
TEKNISK TIDSKRIFT
7 JULI 1934
den högsta temperaturen uppträder i elementets mitt,
som i regel består av ett tomrum, utfyllt med olja.
Vid vanliga frekvenser 25-60 per. uppgår
kapacitiva effekten till 0,5-1 kVAr/dm3 isolervolym. Vid
högre frekvenser kan effekten höjas till 25 à 30
kVAr/dm3 vid självkylda apparater och 50 à 75
kVAr/dm3 vid fläktkylda, således effektbelopp av
hittills rätt ovanlig storlek.
Isolerskiktet utföres för. växelspänningar av högst
4000 volt. För alla högre växelspänningar
tilllämpas seriekoppling, eftersom elektrisk
överansträngning i annat fall uppträder vid beläggens
kanter, som ha en relativt liten avrundningsradie.
Härtill kommer även den omständigheten, att
isolerskiktet på detta ställe har karaktären av en oljespalt
med för randurladdningar gynnsamma egenskaper.
Randurladdningarna förorsaka sönderdelning av oljan
och cellulosan, varvid bl. a. gaser bildas, som icke
kunna bortledas från isolerskiktet. Det är därför
viktigt, att denna spänningsgräns icke överskrides
varken vid provningar eller vid tillfälliga
spännings-stegringar. Gränsen för randurladdningar är
beroende av isolertjockleken och beläggens
avrund-ningsradier och dessutom av trycket i kondensatorn.
För att inte trycket skall antaga sådana värden,
som äro skadliga, förses alla kondensatorer med
expansionsmöjligheter av någon form. Vanligen
anordnas i enheternas övre del en gasvolym, utgörande
ca 10 % av kondensatorns oljevolym. Vid de högsta
spänningarna placeras denna gasvolym ovanför
genomföringsisolatorn och är på så sätt fri från
elektrisk påkänning.
ELEKTROINDUSTRIEN I SVERIGE UNDER 1933.
Av H. NYSTRÖM.
I Sveriges elektroindustriförenings
styrelseberättelse påpekas, att det internationella handelsutbytet
under de senaste åren hämmats av en mångfald
hinder, ett förhållande som även gäller för den
svenska elektriska industriens vidkommande. Man
hoppas dock att bottenläget har passerats, i det att
statistiken påvisar en obetydlig men dock fullt märkbar
tendens till bättring. Vidare har hemmamarknaden
för den svenska elektriska industrien tyvärr lidit av
den långvariga byggnadskonflikteri, som direkt
påverkat installations- och liknande arbeten och
indirekt åstadkommit en allmänt svagare marknad.
Exportsiffrorna för elektriska maskiner höllo sig
vid praktiskt taget samma värde som föregående år,
nämligen ca 16 mill. kr., medan åren 1928-30 visade
värden på 27-30 mill. kr. Siffran överstiger
emellertid betydligt 1923-24 års siffror, som voro
ca 11 mill. kr.
Dammsugareexporten har något ökat och uppgår i
värde till ca 5 mill. kr., varvid dock någon direkt
jämförelse med maximalsiffrorna från 1927-28 på
ca 17 mill. kr. icke är möjlig, eftersom a.-b.
Elektrolux organisation sedan dess omlagts med fabriker i
ett flertal länder, ett förhållande, som resulterat i
denna minskade export från Sverige, medan å andra
sidan världsomsättningen för bolagets vidkommande
uppgives hava varit av ungefär motsvarande
storleksordning under senare år.
Exportvärdet för telefon- och telegrafapparater
visar en fortsatt nedgång och underskrider något 5
mill. kr. i värde. Under åren 1930-31 uppgick
exporten till över 15 mill. kr.
Av de nu angivna varugrupperna finnes en import
av betydelse endast inom gruppen elektriska
maskiner, vilken import blivit föremål för någon mindre
ökning sedan 1932 och som i värde under 1933
uppgick till 7,5 mill. kr.
Allmänna svenska elektriska a.-b. firade sitt
50-års jubileum under föregående år i samband med
bolagsstämman, varvid samtidigt vissa förändringar
ägde rum i bolagets ledning genom att direktör J. S.
Edström lämnade verkställande direktörsposten till
direktör Arthur Lindén for att som ordförande i
styrelsen efterträda amiral Sten Ankarcrona.
Beträffande bolagets verksamhet må erinras därom, att den
pågående elektrifieringen av Statens järnvägar
tillfört bolaget betydande order. Sålunda hava
leveranser för linjen Stockholm-Malmö under året
avslutats, medan de för Stockholm-Ånge och
Västkustbanan gjorda beställningarna komma att
fullgöras sannolikt under åren 1934-35. Denna
sistnämnda beställning omfattar 100 st. 1 700 hk
snälltågs- och godstågslok, 15 st. 700 hk växlingslok, 5 st.
revisionsvagnar och 7 st. transportabla
omformarstationer, tillsammans utrustade med 15 st. 2 400 kW
trefas/enfas omformare, enfas transformatorer och
tillhörande apparater.
Det tekniska nydaningsarbetet och
rationaliseringen av tillverkningen fortgår alltjämt.
Utvidgningsbehovet har bl. a. resulterat i ett nytt
laboratorium i Ludvika, som under året tagits i bruk.
Arbetet med den nya maskinverkstaden för
kvicksilverlikriktare har även blivit igångsatt.
För övrigt har under 1933 ingått större order till
ASEA från olika svenska beställare ävensom från
Finland, Danmark, England, Belgien, Spanien,
Indien, Syd-Afrika etc. Orderstocken torde vara
ungefär densamma som ett år tidigare.
Av Aseas dotterbolag har a.-b. Liljeholmens
kabelfabrik visat ett ekonomiskt gott resultat med
tillfredsställande sysselsättning, medan otillräcklig
ordertillgång inverkat på resultatet av verksamheten
hos Luth & Roséns elektriska a,-b. och Svenska
turbinfabriks a.-b. Ljungström. Emellertid konstateras
en förbättring under årets senaste månader. Asea
har under fjolåret förvärvat aktiemajoriteten i a.-b.
Svenska fläktfabriken.
Telefon a.-b. L. M. Ericssons verksamhet har främst
kännetecknats av den rekonstruktions- och
saneringspolitik, som den nya ledningen tillämpat och som
bl. a. resulterat i ett klarläggande av bolagets
utländska förbindelser och engagement. Grundad
anledning finnes även till antagande, att bolaget
kommer att gå en god framtid till mötes, till vilket
förhållande i stor utsträckning dotterbolagens
verksamhet bidrager. Sieverts kabelverk har sålunda haft en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0110.html
