Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - T. Strömberg: Om verkningsgradsnomogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 T E K N I S K T ID S K R I F T 4 AUG. 1934
* 4 j l l.
fl
§ § 1 ^ ^ ^ -^ ^ 4
f /* r/* /y« ’^//
f-
-99
99
99
-99
-t
. ~.
–/
-f
98
-f
- Qs
-t
_f
- 0,3
97
98
98
-98
2
1-
2
-t
-96
-97
^2
-2
- to
9S 94
-96
97
-97
- /.o
-3
-2
-3
-3
-2
-2
-2
96
-96
-3
-3 ^ -
-93
-96
-tf
-4
- /.$
-91
-Sif
-95
-f,s
-3
_
-6
-3
-3
-91
-9*
-»
~*
5
-4
-5
-3
-93
-94
_
^ 3~
-5
- 2
- 90
- 5
,0
_2
-6
-4
-4
-89
-92
-as
-93
-6
-4
\ ’-_
-6
^
?i
-88
-91
-9f
-92
~6
- 2.5
-7
\6 4j
-7
-5
- S
-87
-5
-7
;_ g
-90
-91
-86
’-91
-7
- lo
-S
-7
-5
-3.»
-85
-83
-90
-8
-9
-6
-6
-90
-8
-9
-6
; s-
-8
rt*
-88
-85
~3.5
-5
-to
-e
-83 -82
-87
-88
-89
-9
rtO
-7
: 6-
-/o
\*
-7
-7
-88
-It
T4’
-81
-86
-87
-fO
-
rtO
-’f
-,2
-7
-8
-8
-85
’r
-87
-12
-8
i
-80
-86
-II
- 4-5
. 7~
’-.
-tf
-bs
-ft
_£
-79
-8*
-
-86
’
-
~/3
r/<?
-s
-9
-85
.
-12
-
7-9
:
~/4
’-
f
-78
-83
5,o
^/&
rf2
~/J
-85
L 8-
~/5
-fO
.
-77
-&
.
-Q
-
i
-9
-fo
’
-as
.
’_
- 5,5
-fS
-fO
rtS
-/*
\
; r
’-
-5,S
-76
-84
’
-a
-/#
_
- ’.
.-
-ff
-75
-81
.
-83
r
-6,0
~/6
r’t
-K 9~
-/s
\’7
-to
’–
-6*
-7*
-80
-82
\
-fS
-17
l,g
r/8
-(2
’
-82
~
~
~
’._
r’2
-
-73
-81
-to
: fo-
’:
-tf
.
Fig. 2. Verkningsgradsnomogram för synkrongeneratorer. Fig. 4. Hj alp variabeln 2 vid shuntreglering s = 1, cos ? == 0,8 och l,o.
med en gradering, som utnyttjas lika mycket vid alla
belastningar. Se fig. 2.
Nomogram för hjälpvariabcln 2*.
A. Vid konstant värde på kortslutningsströmmen
vid tomgångsmagnetisering. Teori för
nomogram.
Nomogrammet för h j alp variabeln
additionsnomogram, bestämt av ekv.
additions-
2 är ett vanligt
V °?75 A
2 = a ’ l
F(a,cp)
Här ingå de procentuella förlusterna uträknade vid
förhandenvarande effektfaktor. Eftersom F (a, cp)
varierar med 99, måste man ha olika nomogram för
olika (^-värden, och det
är då bekvämast att
alltid räkna med samma
pk- och 2?m-värden,
uträknade vid ett visst
bestämt ^-värde, och
lägga in olikheten i
själva skalorna. Vi
fastslå, att pk och pm skola
räknas vid cos <p = 0,8
och erhålla då som
generellt uttryck på
h j alp variabeln
Fig. 8.
I ett additionsnomogram kan man välja 3 av de 5
storheter som ingå, vilka äro de 3 skalorna Z1? 72 och
Z,, samt avstånden mellan linjerna d± och d2, se fig. 3.
De äro bundna av ekv.
Z3-
De funktioner, som skola adderas, må vara
M*) + M0) = M*)
Beteckna med A och B koordinaterna längs x- och
^/-skalorna, så är
Här är
fi (x) ~ r^~. ’*
a
0,8
1 cos cp
" °’75 /
0,8
COS Cp
Vidare valdes d2 = 180 A = 40 för pm = l
B = 21 för pk = l, vilket ger
1’25
40 a ’ cos cp
21 a
21
a ’75
1,25
0,8
COS Cp
Värdet på F (a, cp) har bestämts ur en normal
tom-gångskurva med normala värden på reaktanserna.
Erfarenheten visar, att dessa värden stämma mycket
bra. Värdet på pm, dvs. de procentuella förlusterna
vid Vi last cos 9? = °?8 måste ju alltid rätt beräknas
för varje fall. Har man väl bestämt F(«, cp), är det
lätt att konstruera ^-nomogrammen, som ju alla få
likformiga skalor. Det mest använda, nämligen för
5 = 1, shuntreglering, cos cp = 0,8 och 1,0, visas på
fig. 4. Man erhåller samtliga värden på 2 med en
och samma inställning av den räta linjen mellan
pk-och pm-värdena. Med dessa J?-värden går man sedan
in i verkningsgradsnomogrammet. Tillhörande värde
på de procentuella tomgångsförlusterna måste
uträknas särskilt för varje värde på effektfaktorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
