- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Elektroteknik /
134

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - G. Ödberg: Några metoder för uppmätning av ljusbågsspänningen hos strömriktare - R. Ch. A. Grey: Grunddrag av eldledning för fartygsartilleri och därmed sammanhängande frågor rörande fjärriktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anod-katod över en spänningsdelare. Metoden är
synnerligen lämplig för studium av ljusbågsspänningen,
men torde vara för komplicerad för prov i
anläggningar o. s. v.

Uppmätning av ljusbågsspänningen punkt för punkt.

Elektronrörets egenskap av ventil användes som
bekant för uppmätning av amplitudvärden o. dyl.
enligt schemat i fig, 3. Om läckningen hos
kondensatorn och statiska voltmetern kan försummas,
uppladdas den förra till en spänning lika stor som
maximivärdet av den påtryckta spänningen.

Anordningen lämpar sig ej direkt för mätning av
ljusbågsspänningen. Inkopplas den på en likriktare
utan gallerstyrning, inställer sig voltmetern på
ljusbågsspänningen maximivärde, den s. k.
tändspänningsspetsen (se fig. 4). Emellertid är detta värde
i och för sig av mindre intresse. Använd.på en
gallerreglerad likriktare ger metoden spänningen
mellan anod och katod i det ögonblick anoden
frigöres.

I samband med ett utfört prov på en likriktare
med gallerreglering omändrades denna mätmetod
som fig. 5 visar. Mellan katod och galler på
elektronröret inlades en växelspänning med lämplig
storlek och variabel fasvinkel, vilken togs från den
vridtransformator, som matar likriktarens galler. Genom
inkoppling av skjutmotståndet R mellan tvenne faser
kunde godtycklig fasvinkel erhållas. Så länge
gallerspänningen (på elektronröret) har ett visst
negativt värde, flyter ingen anodström. Under
förutsättning att spänningskurvan har den karaktär, som fig.
4 visar, anger voltmetern ljusbågsspänningens värde
i det ögonblick spärrningen av elektronröret
upphör, dvs. praktiskt taget då spärrspänningen går
genom noll. Genom att ändra spärrspänningens fas
har man alltså möjlighet att uppmäta
spänningsfallet i en godtycklig tidpunkt.

illustration placeholder

Fig. 5. Anordningen i fig. 3 tillämpad
på en likriktare.

illustration placeholder

Fig. 6. Anordning för mätning av
medelvärden.

illustration placeholder

Fig. 7. Anordningen i fig. 6 tillämpad
på en trefaslikriktare.

Uppmätning av ljusbågspänning ens medelvärde.

Inkopplas ett tvåelektrodrör i serie med ett stort
motstånd på en spänning, får man ett nära lineärt
samband mellan anodströmmen och den påtryckta
spänningen (fig. 6). Utgöres denna av en
godtycklig periodisk spänning, kan man tydligen med god
approximation avläsa dess aritmetiska medelvärde på
ett i kretsen inkopplat vridspoleinstrument
(mA-meter). Det ligger då nära till hands att försöka
använda denna anordning för att uppmäta medelvärdet
av ljusbågsspänningen. Härvid skall det avlästa
värdet omräknas i förhållande till anodens brinntid,
vilken man ej känner med någon noggrannhet. Med
kännedom om data för likriktaren och transformatorn
kan visserligen överlappningsintervallets storlek
beräknas och spänningen korrigeras med hänsyn
härtill.

För att undgå denna svårighet har en anordning
föreslagits, vilken visas i fig. 7 för en
trefaslikriktare. Som synes är anordningen endast en trefasig
glödkatodlikriktare. En närmare undersökning visar,
att metoden är användbar för likriktare utan
gallerreglering, men omöjlig för likriktare med dylik. Det
torde vara möjligt att medelst spärrspänningar i
likhet med vad ovan angivits förbättra metoden, men
anordningen blir då så pass komplicerad, att den ej
gärna kan komma till användning i praktiken.

        G. Ödberg.

GRUNDDRAG AV ELDLEDNING FÖR FARTYGSARTILLERI
OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE FRÅGOR
RÖRANDE FJÄRRIKTNING.



Av R. CH. A. GREY.

(Forts. fr. sid. 120.)

Fjärr-riktning.

Innan jag närmare ingår på denna fråga är det
lämpligt att först lämna en orientering rörande
stabiliseringen.

Vid luftvärnsskjutning bör skjutningen kunna
försiggå under fartygets hela rullningsperiod. Om man
nu undersöker denna möjlighet, skall man finna, att
sidriktningen under vissa förutsättningar ändras så
hastigt, att skjutning med pjäser över en viss kaliber
omöjliggöres. Största sidändringen inträffar när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934e/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free