Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - J. Körner: Utvecklingslinjer inom spårvägstekniken samt förslag till nya vagnar för Stockholms spårvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 OKT. 1934
ELEKTROTEKNIK
147
senterad främst av anläggningarna i Milano och
Turin.
Den kommunala spårvägsanläggningen i Milano
moderniserades från utan till innan under åren 1926
-1930, varvid ej endast anskaffades ca 500 nya
vagnar av Peter Witt-typ, avsedda att rymma ca
100 resande, utan även byggdes nya vagnhallar och
verkstäder, ändrades linjeföringen i
centrum och omlades kurvor och
rakspår i väsentlig utsträckning.
Projektet gick löst på ca 120 millioner lire.
Genom denna grundliga renovering blev
Milano på en gång den modernaste
spårvägsstaden i Europa.
Turinanläggningen utgör i huvudsak en förminskad
kopia, som dock erbjuder särintresse på
grund av att här även användas
1-mans-vagnar, vilket icke är fallet i Milano.
Något egentligt nytt i vagnhänseende utöver de
amerikanska förebilderna erbjuder knappast
Milano-anläggningen, men den har väsentligen bidragit till att
göra europeiska fackmän mera förtrogna med den nya
utvecklingslinjen. Större nyhetsintresse synes mig
däremot de nya hall- och verkstadsanläggningarna
erbjuda, vilka med sin väl genomtänkta disposition
och utrustning måste anses förebildliga på detta
område.
Det senaste utvecklingsskedet i U. S. A.
Den sista utvecklingsfasen inom den amerikanska
spårvägstekniken kan anses begynna år 1930. På
initiativ av American Electric Railway Association
bildades då ett forskningsinstitut för amerikansk
spårvagnsteknik. Penningmedel ställdes till
förfogande, till att börja med ca 1/2 mill. dollars, en
chefsingenjör mr C. F. Hirshfeld anställdes med
erforderlig personal till disposition för undersökningar,
experiment och konstruktioner. Arbetets uppgift
var utexperimenterande av en i driftekonomiskt
avseende förmånligare stadsvagn än hittills använda
typer, varvid skulle utnyttjas spårvägsföretagens och
fabrikanternas erfarenheter, kompletterade med
tekniskt-vetenskapliga undersökningar inom alla
områden av den förelagda uppgiften.
"The electric railway presidents committee", som
organisationen officiellt benämnes, har under de
senare åren utgivit i tryck en del rapporter över
resultaten av sina undersökningar. Den andra i
ordningen av dessa, utgiven 1932, behandlar ingående
en analys av moderna amerikanska vagntyper från
åren 1927-1930 och erbjuder åtskilligt av intresse
för europeiska fackmän. Rapport nr 3 redogör för
en del vetenskapliga undersökningar över störande
verkningar på vagnpassagerare vid olika grader och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>