Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Torsten Henning: Elektrisk beräkning av distributionsnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
TEKNISK TIDSKRIFT
3 NOV. 1934
<W£
./«
.o.?
..O./o
/r
T/0»
. .*.
. 0.0/0
-.O.oo f
..0-oof
.le
Fig. 1.
Aktiv och reaktiv effekt.
Det rationellaste sättet att taga hänsyn till
växelströmseffektens egenskap av komplex storhet är att
räkna med dess båda komposanter W och S, och,
särskilt sedan kVAr-mätare börjat uppsättas hos
större abonnenter, har detta räknesätt allt mera
kommit i bruk, speciellt vid stora nät med grov
koppararea, där den reaktiva effekten börjar bliva
utslagsgivande för spänningsfallet och dess generering ett
allvarligt problem.
Vid nät med smärre abonnenter nöjer man sig
däremot vanligen med att mer eller mindre approximativt
uppmäta den reaktiva effekten endast i själva
mat-ningspunkten, medan de enskilda abonnenternas
reaktiva uttagning blott tillfälligtvis undersökes. I
ett sådant nät blir en sektionsvis företagen
samman-lagring av den reaktiva effekten tydligen rätt
illusorisk, och man bör då, i stället för att räkna med
kW och kVAr, kunna använda det äldre
beräkningssättet med kW och cos 9?, vilket senare hos de
enskilda abonnenterna uppskattas och i
matningspunkten antages lika med det uppmätta värdet. För
mellanliggande sektioner bör man kunna interpolera
cos (p på fri hand. Genom detta approximativa
förfaringssätt reduceras räknearbetet avsevärt.
Spännings- och förlustberäkning för kopparlinjer.
Vi betrakta först det fall, då man känner
samhöriga värden, t. e. #2, W2 och S2 eller <^2. Enligt
komposantförfarandet beräknas då spänningsfallet
A E samt de aktiva och reaktiva förlusterna, A W
resp. A S, enligt de kända formlerna:
W S
E = -R -}- - X volt huvudspänning
L h
Utgår man i stället från kW och cos 9?, kan
spänningsfallet däremot uttryckas genom formeln:
" W, ., W
-
l volt huvudspänning,
där Ty må benämnas den fiktiva resistansen pr km
för ledningen ifråga, enär ett rent ohmskt motstånd
av denna storlek skulle ge samma spänningsfall.
Till denna sålunda definierade fiktiva resistans skola
vi återkomma även i annat sammanhang. För den
aktiva effektförlusten
A TF
r
ha vi i detta fall ut-
/W\2 r
trycket A TF=(_)rw__.i kW.
Medan de tre förstnämnda formlerna lämpligen
tillämpas med hjälp av enbart räknesticka, kunna de
båda sistnämnda uttrycken med fördel sammanfattas
i ett logaritmiskt linjaldiagram, varav ett utdrag i
förminskad skala återfinnes i fig. 1.
I den första skalan, längst till vänster, finnes det
förut nämnda r^ utprickat för alla standardareorna
mellan 6 och 70 mm2 för cos <p = 0,707, 0,8, 0,9 och
1,0, och för att lätt skilja de olika areorna åt,
betecknas var och en av dem med en trapets, vars
horisontala utsträckning växer med effektfaktorn, i
det fotpunkten för dess övre och kortare
parallellsida motsvarar cos <p = 0,707, medan fotpunkten för
dess nedre och längre parallellsida motsvarar cos (p -
n= 1,0. Analogt gäller för de mellanliggande
värdena av effektfaktorn. I den andra skalan finnes
på samma sätt det förut nämnda
- ~- - ^- inritat.
l 000 cos2<p
I den tredje resp. fjärde skalan finnas
spänningsfallens och effektförlusternas numeriska värden
utsatta, allt pr km räknat. Slutligen finna vi i den
W
femte skalan storheten–, vilken här kan sägas
ut-E
göra den oberoende variabeln.
För att använda linjaldiagrammet uträknar man
W
alltså först - T och ställer in linjalens högra ände
hi
vid detta värde å skala 5. Därpå inställes linjalens
vänstra ände vid rätt area och cos <p å skala l,
varvid spänningsfallet pr km avläses å skala 3. På
samma sätt avläses effektförlusten pr km å skala 4
genom att inställa linjalens vänstra ände vid samma
area och cos <p å skala 2. Beträffande ställtalen är
W
att iakttaga, att om det verkliga - är 10W gånger
E
större än det å skala 5 angivna talet, blir
-spänningsfallet 10n gånger större, men effektförlusten 10 2n
gånger större. Vid uppritning av diagrammet är det
lämpligt att välja hela längden av skala 5, dvs.
W
- = l - 10, lika med 25 cm.
E
Fördelen med detta diagram gent emot ett rent
räknesticksförfarande är dels att räkneoperationer-
W
nas antal minskas, dels att man vid givet - får en
E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
