Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - S. Lénárd: Bestämning av kopparförluster i elektriska system med hänsyn tagen till effektfaktorn - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l DEC. 1934
ELEKTROTEKNIK
189
Omformas ekv, 4 något fås nedanstående ekv.
(10)
v J
vilken gäller för momentvärden. I ekv. 5 skulle
emellertid för beräkning av förlusterna insättas ett
medelvärde på c, varvid man ju kan beräkna c-
värden punkt för punkt enligt ekv. 10 och taga
medelvärdet av den så erhållna talserien.
Man begår emellertid intet större fel, om man
använder sig av något av de bekanta gränsvärdeparen,
alltså i ekv. 10 insätter antingen
tg 99 = tg 99min
eller om c är negativt, på grund av mot slutet
fallande cos ^-kurva bestämmer denna konstant ur
Ekv. 10 har i fig. 5 uppritats i nomogramform,
varigenom det är möjligt att ej endast bestämma c
utan även omvänt bestämma motsvarande värdepar
l och cos cp för ett antaget ovärde. Handhavandet
av detta nomogram skall belysas medelst ett
exempel.
Vi antaga
cos <ps = O,?
A2 i a2
A3 i a
COS <pwin = 0,42
Linjen cos <ps = O,? - c = O skär linjen Al i a±
cos (pmin = 0,42 - «! "
" cos (px = 0,7 - a2 "
" lmin = 0,15 - #3 skär axeln + C i c -0,2
De negativa c-värdena finnas avsatta på Z-axeln.
Härvid betyder avläsningen l till c icke längre Zmin
utan l, dvs. den relativa belastningen för cos q> - 1.
Tager man alltså detta sista värdepar för
bestämning av c, kan man, som lätt inses, ej välja
värdeparet lmin cos 99min godtyckligt.
7) Som sammanfattning kan om ändringen av de
i fig. 4 och 5 angivna storheterna sägas följande.
Vid givet cos (ps -värde är konstanten c mindre, ju
gynnsammare effektfaktorn vid minimilast är. Är
däremot denna relativt hög, så måste man räkna
med ett större c-värde. Kopparförlustfaktorn
tilltager med tilltagande c eller avtagande cos (pmin,
men avtager med stigande
spetsbelastningseffekt-faktor, under förutsättning att övriga storheter äro
konstanta.
Till slut skall medelst ett exempel i korthet
redogöras för gången av beräkningen. Som exempel
skall bestämmas årskopparförlusterna för en
transformator, vars minimibelastning vid cos <^min = 0,42
är 0,20, vars spetsbelastningseffektfaktor är 0,7, och
vars kopparförluster vid märkström utgöra 2 %.
Transformatorns användningstid är 3 500 timmar.
3500
Utnyttningsfaktorn är mw = - - - –40 % och dess
8 760
avvikning p, w = 60 % .
Fig. 3 (kurvan med parametervärdet Zlnin = 0, 20)
ger den aktiva kopparförlustfaktorn $w = 18,5 %
och dess avvikning åw =81,5 %.
Nomogrammet fig. 5 ger med talen Zmin - 0,20
cos q? x = 0,7 och cos (pm[n ~ 0,42 konstanten c = 0,2.
Medelst denna konstant och cos <ps .=. 0,7 kan man
ur nomogrammet fig. 2 bestämma storheterna A -
- 0,83 och B - 0,15 och härav fås den sökta
förlustfaktorn för den skenbara effekten
ds = åw A -f juw . B =
= 0,815 . 0,83 + 0,60 . 0,15 = 76,6 %
dvs. &s -23,4 %.
Är märkströmmen lika med högsta
belastningsströmmen, erhålles årskopparförlusterna per kV A
märkbelastning
2 % . 8 760 . 23,4 % = 41 kWh.
Vore effektfaktorn konst. - l, finge man
2 % . 8 760 . 18,5 % = 32,4 kWh
per kVA märkbelastning, dvs. ca 21 % lägre värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
