Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Axel F. Enström: Teknisk-vetenskaplig forskning på området trä och träprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE l
TEKNISK TIDSKRIFT
JAN. 1934
REMI
REDAKTÖR: £venr NOPLIN
UTQIVEN AV SVENSKA TCKNOLOGFÖRCNlNGE.N.
INNEHÅLL: Teknisk-vetenskaplig forskning1 på området trä och träprodukter, av kommerserådet Axel F. Enström.
- Tillgodogörande av träavfall, diskussion. - Litteratur. - Notiser.
TEKNISK-VETENSKAPLIG FORSKNING PÅ OMRÅDET
TRÄ OCH TRÄPRODUKTER.1
Av kommerserådet AXEL F. ENSTRÖM.
Träet är en råvara av fundamental betydelse för
Sveriges land. Trä och träprodukter utgöra sedan
länge en grundpelare i vårt lands ekonomiska liv. För
en del år sedan hyste man farhågor för att skogarna
blevo föremål för överavverkning, och att det tärdes
på skogskapitalet. De senare årens undersökningar
ha dess bättre visat, att farhågorna varit icke blott
överdrivna utan helt obefogade. De utförda
invente-ringsundersökningarna ha i själva verket givit till
resultat, att landets skogskapital är betydligt större än
vad man tidigare genom uppskattningar kommit till,
och att den årliga avkastningen tål vid ett icke så
obetydligt ökat ianspråktagande. Det senare
förhållandet har självfallet accentuerats av de senaste årens
depression i världsekonomien och världshandeln med
ty åtföljande produktionsminskningar inom alla
områden.
I de skogssakunniges betänkande har läget fått en
klar belysning. Det årliga virkesöverskottet har däri
uppskattats till ca 10 mill. fm3. I denna kvantitet
ingå emellertid till avsevärd del gallringsvirke och
avfall. Även om vid en konjunkturförbättring
åtgången av på hittills vanliga metoder förädlingsbart
material kommer att ånyo stiga, kvarstå emellertid
alltjämt frågan, huru man skall kunna nyttiggöra de
stora kvantiteterna avfall.
I de skogssakkunniges betänkande anges ett flertal
olika vägar till ökad avsättning av vedmaterial. Bl. a.
pekas också med eftertryck på nödvändigheten att
mer än tidigare skett lägga vikt vid den
vetenskapliga forskningen och driva upp
forskningsverksamheten på träområdet till väsentligt större
intensitet. Det torde icke råda mer än en mening om
det kloka och riktiga i denna tankegång. Det stora
spörsmålet är bara, huru man skall kunna realisera
tanken i en tid, då konjunkturerna motarbeta allt
vad utvidgningar och nydaningar heter, och dagens
lösen är hopkrympning, reduktioner och
restriktioner.
Den klassiska förebilden för en organiserad
trä-produktforskning ha vi, som alla känna, i den
amerikanska institutionen Forest Products Laboratory,
i Madison, Wisconsin, vilken nu existerat i icke
i Föredrag- vid Trettonde allmänna svenska kemistmötet
den 27 maj 1933.
mindre än 23 år. Liknande forskningsanstalter ha
senare inrättats i England och ett par dominions
såsom Canada och Indien. Utmärkande för dessa
anstalter är att på ett ställe sammanförts de olika
grenar av forstvetenskaplig och
ingenjörsvetenskap-lig - mekanisk såväl som kemisk - natur, som ha
att göra med trämaterialets växt och produktion,
bearbetning och användning. Även japanerna ha med
känd påpasslighet genomfört en höggradig
koncentration i träforskningen. I alla andra länder äro
dessa olika forskningsområden, där de
överhuvudtaget bedrivas, spridda på skilda händer.
Naturligtvis måste det medges, att ett dylikt
sammanförande av närgränsande forskningsgrenar inom
samma ram innebär mycket av både ideell och
materiell ekonomi, och att det kunde vara ett ideal
värt att eftersträva. Det står dock utan vidare klart,
att det vore skäligen lönlöst för oss att för
närvarande fördjupa oss i ett dylikt omfattande
projekt. Uppgiften blir snarare att undersöka vilka
praktiska möjligheter, som kunna finnas att
samordna redan befintliga forskningselement och
komplettera dem där så behövs.
För att få en överblick över området kan det
emellertid vara av intresse att ta till utgångspunkt
det program, som legat till grund för
Madisoninsti-tutets verksamhet. Jag hänvisar till en på basis
därav uppgjord tablå, där de olika uppgifterna
anförts i samhörande grupper. Jag kommenterar
listan i samband med en överblick över svenska
förhållanden.
Tablå.
1. Skogens växtbetingelser, patologi, röta och svamp
m. m.
2. Avverknings- och transportproblem.
3. Fysikaliska och hållfasthetsegenskaper.
Torkningsproblem.
Mekaniska bearbetningsprocesser.
Bindemedel, impregnering och kemiska förändringar.
Nya användningsområden, nya fabrikat med trävirke
som konstruktionsmaterial.
4. Träkemi I.
Cellulosakemi, cellulosateknik och pappersteknik.
Avfallslutarnas tillgodogörande.
Nya användningsområden på basis av cellulosa
(silke m. m.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
