Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Axel F. Enström: Teknisk-vetenskaplig forskning på området trä och träprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 JAN. 1934
KEMI
Den icke-eellulosabetonade träkemien synes mig
vara den f. n. mest tillbakasatta och på samma gång
den mest lovande forskningsgrenen, då det gäller
att finna uppslag till nya användningsområden för
trä speciellt kemiskt industriella sådana. Man
behöver bara tänka på vilka vidsträckta möjligheter,
som ännu återstå i fråga om
tryckupphettningstek-niken, i fråga om variation av tryck, temperatur,
reagenser och katalysatorer. Enligt min uppfattning
måste man tillägga denna forskning en alldeles
särskild betydelse i det sammanhang, som av de
skogssakkunnige åsyftats.
Innan jag går vidare in på problemet, vill jag
också omnämna de arbeten, som ha sitt hemvist på
arméförvaltningens laboratorium, där ingenjör
Skärblom i samråd med en avdelning av den s. k.
tekniska beredskapskommittén bearbetar för försvaret
viktiga problem fallande inom hithörande
forskningsområde.
Jag skall också i korthet avverka de återstående
två punkterna på tablån. Vedens användning
såsom bränsle, för förbränning och förgasning m. m.,
har under en följd av år varit föremål för studier
och undersökningar genom ingen j or s
vetenskapsakademien och dess bränsletekniska kommitté. Det är
allom uppenbart, att ett fortsatt forskningsarbete på
detta område alltjämt kräves för att säkra och vidga
vedens användning för dylika ändamål. Den
ved-eldade värmepannan, den vedeldade ångpannan,
ävensom gasgeneratorn för trä och träkol,
representera problem, som säkerligen ännu äro långt ifrån
den slutgiltiga och ideala lösningen. Så som jag
mer än en gång framhållit, kräva
förbränningsprob-lemen bearbetning av kemisten och
fysikern-teknikern i förening.
De under punkt 7 upptagna allmänna uppgifterna
torde icke vara av den omfattning, att de behöva i
detta sammanhang ägnas något utförligare
omnämnande.
Av den här givna sammanställningen framgår att
vad som redan finns av sådan forskning, som av de
skogssakkunniga efterlysts till främjande av en ökad
användning av trä, är utskiftat på skilda håll och
så gott som till alla delar i behov av ökat stöd. I
ett par avgörande hänseenden behövs nya
organisationsåtgärder, nämligen i fråga om skogsteknologisk,
träteknologisk och träkemisk forskning. Av dessa
torde den senare kräva den största ansträngningen
för att bringas upp till en ståndpunkt, som
representerar någon grad av effektivitet.
En anstalt för kemisk träproduktforskning skulle
tillsvidare kunna beredas nödtorftigt arbetsutrymme
i dels ingenjörsvetenskapsakademiens laboratorium,
dels högtryckslaboratoriet på Marieberg. Så vitt
jag förstår skulle i ledningen behövas såväl den
vetenskapligt som den tekniskt betonade
kompetensen. Där torde behövas två välkvalificerade
forskare med nödiga assistenter. Vilken som skulle
svara för chefskapet finge bK beroende av
vederbörandes personliga kvalifikationer och auktoritet.
Jag föreställer mig att en lönestat av 50000 kr. vore
att anse såsom ett minimum, vilket efter en
gammal erfarenhetsregel skulle betyda en årsbudget på
i runt tal 100 000 kronor. Anstalten borde stå under
en styrelse av icke gärna mera än fem personer,
representerande skogshögskolan, tekniska högskolan,
ingenjörsvetenskapsakademien och industrien, den
senare eventuellt företrädd av Jernkontoret.
Styrelsen borde utses av k. m:t efter förslag, i fråga
om de fyra ledamöterna, av nyssnämnda
institutioner.
Den skogsteknologiska forskningen torde väl
lämpligen lokaliseras till skogshögskolan, den
träteknologiska till statens provningsanstalt. I senare
fallet förutsätter jag, att en avdelning kunde inrätta?
för ren forskningsverksamhet vid sidan av och skild
från den rutinmässiga provningsverksamheten. Jag
har svårt att överblicka den erforderliga
omfattningen av dessa båda institutioner. Förutom vissa
anskaffningskostnader av engångsnatur vågar jag
gissa på en minimal årsbudget för vardera av
50 000 kronor.
För handhavandet av forskningsverksamheten i
sin helhet, sålunda för samordnandet av
verksamheten vid de olika forskningsanstalterna, tänker jag
mig en central kommission för träproduktforskning,
inrymmande representanter för de olika intressen av
skoglig, teknisk och industriell art, som äro
involverade i problemkomplexen, sålunda de båda nämnda
högskolorna och ingenjörsvetenskapsakademien,
domänstyrelsen och vissa industriella
sammanslutningar. Antalet torde komma att bliva relativt stort,
kanske 15 å 20 personer.
Kommissionen skulle fördela uppgifterna mellan
de olika forskningsanstalterna och likaledes de till
förfogande stående penningemedlen. Den skulle
vidare sörja för den nödiga kontakten mellan de
olika organen och tillse, att där samarbete kräves
sådant kommer till stånd samt därtill att
dubbelarbete icke kommer till stånd.
Man skulle då få ett schema enligt den bifogade
bilden. Direkt under kommissionen skulle sortera
de tre nyss nämnda institutionerna. De streckade
linjerna antyda, att kommissionen skulle kunna
lämna understöd för speciella arbetens utförande åt
exempelvis skogsförsöksanstalten och
cellulosalaboratoriet liksom åt andra institutioner eller personer
Kommissionen
för träproduktforskning
(vid Skogshögsko/an) (vid Statens Provrt-anst.) (ti/Is vidare vid/.V. A.)
Skogsförsöks-ansta/ten
/n sr. för cel/ulosatek-n/k och träkemi (T. H.)
Diverse institutioner o. personer
Fig. 1.
i de fall sådant erfordrades för vinnande av ett visst
syftemål eller för vinnande av en önskvärd
kooperation.
Enligt det tidigare resonemanget har jag skattat
de tre direkt underställda anstalternas sammanlagda
årskostnad till minst 200000 kronor. Därtill torde
få beräknas ytterligare 50000 kronor för spridda
arbeten och kommissionens egna utgifter, vilka senare
dock borde kunna hållas helt minimala.
Den så skisserade anordningen måste ju
självfallet betecknas såsom ganska löslig och provisorisk
och långt ifrån en ideal lösning i stil med ett Forest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
