Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Axel F. Enström: Teknisk-vetenskaplig forskning på området trä och träprodukter - Diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
13 JAN, 1934
Product Laboratory i amerikansk mening. Vid en
nr ekonomisk synpunkt gynnsammare tidpunkt torde
det kanske låta sig göra att komma ett steg vidare
och sammanknyta de tre forskningsgrupperna
närmare och sammanföra dem till en gemensam
träforskningsinstitution under eget tak. Därigenom
skulle bl. a. vinnas fördelen av en billigare drift.
Ur kemist-synpunkt skulle, antar jag, en annan
kombination té sig mera rationell, nämligen en
kemisk träforskningsanstalt, innefattande både
cellulosa- och kolningskemiska avdelningar, och vidare
kompletterad med en tredje avdelning för teoretisk
träkemi. En sådan kombination skulle ur
synpunkten av såväl ideell som materiell ekonomi och
effektivitet nog ha betydande företräden. Men
praktiskt ligga väl förhållandena så till, att
cellulosaforskningen redan är så fast infogad i ett visst
organisatoriskt sammanhang, att någon genomgripande
ändring i antydd riktning icke är att räkna med.
Om en träkemisk forskning skall kunna föra till
resultat av praktisk betydelse, erfordras samverkan
av flera faktorer. Först och främst kräves ett
vetenskapligt pionjärarbete. Detta måste vara
dubbelsidigt karakteriserat. Å ena sidan kräves en
forskning av spontan eller intuitiv natur, å andra sidan
en systematisk sådan. Vidare fordras teknisk blick
och kompetens för bedömande av de praktiska
möjligheterna för nyttiggörande av framkomna uppslag.
Här måste laboratoriearbetet kompletteras med
undersökningsarbete i s. k. halvstor apparatskala.
Slutligen behövs den industriella prövningen för att
slutgiltiga resultat skola kunna fastställas. Det är
ju välbekant, att utbytesförhållanden kunna variera
inom vida gränser vid större och mindre massor i
reaktionsrummet. I själva verket torde det nog som
regel vara så i fråga om framstegsarbete på det
kemiskt-tekniska - liksom säkert också på det
metallurgiska -. området, att de tre nämnda momenten,
det vetenskapliga, det tekniska och det industriella,
äro eller bliva inflätade i varandra, så att man får
gå fram och tillbaka mellan de nämnda stadierna i
arbetet.
Det har därför också sagts, att den kemiska
forskningen når sin högsta effekt först när den är
direkt inlänkad i en kraftig industrikoncern, så som
fallet varit och är i den tyska färgindustrien. En
annan omständighet spelar också in härvidlag. Det
är ofta icke så lätt att transformera och
sammanfatta ett kemiskt forskningsframsteg i patentform.
På det mekaniskt-elektriska området är det som
regel betydligt lättare att i form av patent göra
forskningsresultatet till ett tekniskt och ekonomiskt
objekt som låter sig överföra från en försöksanstalt
till en utomstående industri. Gäller det åter kemiska
procedurer, är det som sagt svårare att överföra
resultatet, något som också talar till förmån för
systemet med laboratoriets direkta kommunikation
med fabriken, så som sker och kan ske inom
industrien.
Å andra sidan torde det väl icke erbjuda
oöverstigliga svårigheter att etablera ett samarbete mellan
en central forskningsanstalt och de intresserade
industrierna även i de fall, då det gäller initiativ från
den vetenskapliga sidan. I det fall, då uppslaget
kommer från industrien, löser sig ju frågan enklare.
I detta sammanhang torde det vara lämpligt att
också beröra en principfråga. Skall ett
statslaboratorium så som det här ifrågasatta uteslutande
utföra undersökningar till allmänt gagn och avge sina
resultat i form av publikationer? Eller skall det
mottaga och utföra forskningsuppdrag för enskildas
räkning mot ersättning, i vilket fall man måste räkna
med att uppdragsgivaren förbehåller sig kännedomen
om resultaten? Den förstnämnda principen har,
åtminstone var det fallet ännu för några år sedan,
då jag 1926 besökte Madison, tillämpats vid det
amerikanska institutet. Jag hade tillfälle då
konstatera, att man både inom och utom laboratoriet
var mycket missnöjd med denna bestämmelse och
ansåg, att laboratoriet skulle kunna göra betydligt
mycket mera nytta, om det hade tillåtits arbeta eftei
den senare mindre formella principen.
Om en forskningsverksamhet skötes så, att den
avkastar direkt brukbara industriresultat, så uppstå
givetvis lätt ömtåliga situationer. Ett resultat,
som uppnåtts i samarbete med en industri, är ju
båda parternas egendom, och det kan vara svårt att
skifta ut den väntade eller uppkomna vinsten. Har
ett industriellt verk uppnått fördelar genom
anstaltens verksamhet, uppstår lätt avund och ovilja hos
konkurrenterna. Och slutligen kan det hända, att
nyheter icke alls äro välkomna för en industri, som
antingen har stora lager av en äldre produkt eller
stora kapital bundna i en äldre procedur.
Jag har icke velat underlåta att framföra dessa
olika synpunkter, då det vore av värde att få dem
diskuterade inför sakkunnigt forum. Jag vill
till-lägga, att de svårigheter jag berört icke äro lösa
funderingar utan hämtade direkt ur erfarenheten.
För egen del anser jag att så som förhållandena
ligga till i Sverige en central forskningsanstalt i
fråga om träkemi är ofrånkomlig och nödvändig.
Jag hyser också den uppfattningen, att även en så
rudimentär organisation som den jag tidigare här
skisserat skulle fylla en uppgift att bana väg för
nya kemiska användningsområden för trä och
träavfall. Jag tror också, att det är nyttigt med en stor
rörelsefrihet. Det är möjligt, att jag ser för
pessimistiskt på utsikterna att genomföra en utvidgad
träforskning i "full skala". Skulle den nu allmänt
kända och insedda nödvändigheten att söka bättre
utnyttja våra skogar kunna utlösa en ordentlig
ekonomisk kraftansträngning till forskningens höjande
trots de eljest bekymmersamma tiderna, vore det
säkerligen till ännu större nytta för nående av det
avsedda målet.
Diskussion.
Civilingenjör F. Stenhagen. Talaren, som haft
tillfälle jämföra forskningsverksamheten här hemma med
den i Förenta staterna och annorstädes i utlandet på
föreliggande område, ansåg, att vi här hemma hade en
väl stor vördnad för utländska forskningsinstitut på det
träkemiska området. Forest Products Laboratory,
Madison, Wisc., t. e. var i stor utsträckning inriktat på rent
mekaniska träproblem. Det arbete som i Sverige
uträttats på träkolningsområdet åtnjuter med rätta ett
stadgat anseende i Förenta staterna.
Föredragshållarens tablå kunde med fördel
kompletteras med en grupp avseende ekonomiska frågor i samband
med forskningsarbetet. Den vetenskapliga forskaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
