- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Kemi /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Litteratur - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

TEKNISK TIDSKRIFT

13 JAN. 1934

i mångt och mycket icke äro annat än helt schematiska
skisseringar av det behandlade ämnet. Annat vore ej
att begära beträffande ett arbete som huvudsakligen är
avsett såsom lärobok för studenter. Förf:s förtjänst är,
att inom det begränsade omfånget ha kunnat
åstadkomma en så klar översikt över allmänna synpunkter
rörande kemisk industri som skett, en översikt vilken
tjänar att på ett helt annat sätt klargöra de i det följande
beskrivna processernas natur än vad som varit fallet om
förf. följt det gängse systemet "farbror ritar och
berättar".

I följande 17 kapitel redogöres för alla viktiga
processer inom amerikansk kemisk och elektrokemisk
industri. Illustrationsmaterialet är i stor utsträckning
levererat av industriföretagen själva, varigenom garanti
erhållits för att detsamma är "up to date". ’Särskild
vikt har lagts vid att figurerna skola bli så åskådliga
som möjligt, varför intetsägande fotografier, som eljest
bruka överflöda i liknande arbeten, uteslutits. Förf. är
värd en eloge för den fullständiga rad av industrier som
läsaren får göra bekantskap med. Icke minst en
europeisk läsare har mycket av intresse att inhämta.
Särskilt värdefull blir boken därigenom att den i viss mån
kan tjäna som ett lexikon beträffande inom den
kemiska industrien förekommande fackuttryck och
benämningar på engelska.

F. H. Stenhagen.

Kemistsamfundets historia 1883-1933, av CARL
KJELLIN". Kemistsamfundets förlag, 154 s. Pris 10 kr.

Till Kemistsamfundets 50-årsdag, vilken under
synnerligen högtidliga och samtidigt angenäma former
nyligen firats, har sekreteraren dr Kjellin framträtt som
samfundets historieskrivare. Med ledning av protokoll
och andra arkivarier, hörsägner och personliga minnen
har Kjellin över samfundet och dess tidskrift författat
en historik, vilken är synnerligen intressant och
läsvärd. Bokens anmälare, vilken ett trettiotal år tillhört
samfundet, hade särskilt stort nöje av läsningen, ty
därunder frammanades en rad av minnen. Kjellin har
så träffande skildrat diskuterandet under samfundets
ungdomstid. Jag minns även hur dissociationsteorien
och den fysikaliska kemiens nya revolutionerande syn
på de kemiska problemen framkallade heta
diskussioner. Livet inom samfundet under sammanträdenas
allvarliga del och under Samkvämen har skildrats livfullt
och medryckande. Huvuddelen av innehållet ägnas
dock åt en klar framställning av samfundets och
tidskriftens historiska utveckling, varvid de män, som
ägnat samfundet sitt intresse och arbete, framstå
levande genom fyndiga biografiska notiser.

Vid läsningen har anmälaren funnit anledning
framställa ett par mindre invändningar. Dels synes mig
Kjellins inställning till några av dem som startade
samfundet och tidskriften, vara kanske något för
kritisk, och dels framställes i viss grad Svenska
teknologföreningen som en glupande ulv, vilken en gång ville
sluka hela samfundet och en annan gång dess tidskrift.
Av de fakta Kjellin själv meddelar, drar jag den
slutsatsen, att bägge gångerna initiativet togs och
försöken till sammanslagning gjordes av grupper inom
samfundet och ej utanför detsamma. Jag tror, att
ledningen inom teknologföreningen, som ju representerar
samtliga tekniska fack, skulle ställt sig ganska
tveksam till sammanslagningarna, om de verkligen blivit
aktuella. Vidare saknar jag i historiken redogörelse för
den analytiska sektionen inom kemistsamfundet, om
vars tillkomst och existensberättigande man kan hysa
olika meningar, men vilken dock faktiskt finnes och
uträttar ett gott arbete.

Detta är dock mindre detaljer. Boken är medryc-

kande skriven och är som historiebok av stort värde för
Kemistsamfundet. Evert Norlin.

Nyutkommen litteratur.

H. B. WEISEB: Inorganic Colloid Chemistry. Vol. 1.
The Colioidal Elements. Förl. John Wiley & Sons.
389 s. 4: 50 |.

J. E. W. RHODES: Phase Rule Studies. Förl. Oxford
University Press. 131 s. 2: 25 $.

H. A. DAYNES: Gas Analyses by Measurement of
Ther-mal Conductivity. Förl. The University Press.
Cambridge. 4: 25 ?.

R. GRASSBERGEB und A. LuszczAK: Gasgeräte und
Ver-änderung der Raumluft. Förl. Urban und
Schwarzenberg. 104 s. 6 RM.

P. PASCAL et P. BAUD: Traite de Chimie Minérale. Förl.
Masson & Cie. Torne IV, 630 s, 120 fr. Torne V, 871
s. 165 fr. Torne VII, 643 s. 120 fr. Torne IX, 932 s.
170 fr. Torne XI, 836 s. 155 fr.

NOTISER_____

Lätt brännhår hushållskoks, framställd genom
medeltemperaturförkoksning. Referat av ett föredrag, hållet
av dr HEINRICH KOPPEKS inför The British Institute of
Fuel.

I en koksugn, vilken var så konstruerad, att ena
långväggen kunde förskjutas, så att ugnsbredden blev
variabel, utfördes vid Heinrich Koppers A. G., Essen,
försök att utfinna de bästa betingelserna för
framställning av medeltemperaturkoks vid 680-720 °C. Den
lämpligaste ugnsbredden befanns vara 30-3’5 cm. Den
erhållna koksen, vilken benämnes "Karbolux" är lika lätt
att tända som träkol och lågtemperaturkoks och lämpar
sig därför till bränsle i öppna spisar.

Ett koksverk för framställning av Karbolux har av
Koppers konstruerats enligt följande riktlinjer. Det
använda kolet bör helst vara "dry cleaned" och innehålla
så litet fukt som möjligt. Det finpulveriserade kolet
upplagras i två bunkers. Kolet f rån, den ena passerar
roterande ugnar, vari det omvandlas till halvkoks.
Kolet från den andra bunkern inblandas genom en
blandningsanordning i lämplig proportion i halvkoksen,
varmed den blandas intimt i blandningsapparat och sedan
i desintegrator. Genom tillsats av det kalla kolet till
halvkoksen avkyles den senare, så att antändning
undvikes. Kol-halvkoksblandningen fylles sedan i en
inmatningssilo för koksugriarna. Förkoksningen i en 30 cm
ugn tar ca 18 timmar. Avgaserna från de roterande
halv-koksugnarna och från kammarugnarna behandlas på
samma sätt som vid högtemperaturförkoksning.
Likaledes tömmas kamrarna på sedvanligt sätt, varvid koksen
är seg och håller ihop mycket starkt, så att den måste
brytas i stycken under utskjutningen. Chargen i ugnen
är fullt sintrad och homogen samt visar ingen
skiljelinje i mitten.

Den erhållna produkten Karbolux uppgives hava
följande egenskaper:

Fukt .................................. ca 2 %

Flyktiga ämnen ........................ 8-12 %

Aska .................................. 9-10 %

Effektivt värmevärde .................. ca 7 250 kcal

Antändningspunkt ...................... 450-460 °C

Karbolux är lämplig i öppna eldstäder och kaminer, i
centralvärmeledningar och som motorbränsle i
generatorer på lastbilar. En anläggning om 50 ugnar är byggd
hos Compagnie des Mines de Bruay, Pas de Calais,
Frankrike.

E-t N-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934k/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free