Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Ivar Klinga: Om tekniska metoder för framställning av absolut alkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 3
MARS 1934
I TEKNISK TIDSKRIFT
REMI
RtDAKTÖR: £v£RT NoPLIN
UTOIVCN AV SVENSKA TEKNOIOGFÖRCNI NGE.M.
IXXEHÅLL: Om tekniska metoder för framställning av absolut alkohol, av civilingenjör Ivar Klinga. -
Litteratur. - Notiser. - Föreningsmeddelanden.
OM TEKNISKA METODER FÖR FRAMSTÄLLNING
AV ABSOLUT ALKOHOL.1
Av civilingenjör IVAR KLINGA.
Absolut alkohol hade intill för en 15 - 20 år sedan
relativt liten användning. Huvudsakligen
förbrukades den för farmaceutiska och laboratorieändamål
samt av den preparativa organisk-kemiska
industrien.
Bensinknapphet i många länder framtvingade
under världskriget användningen av vanlig sprit
som drivmedel för förbränningsmotorer, närmast
bilmotorer, och då man efter världskrigets slut av olika
anledningar flerstädes såg sig föranlåten fortsätta
använda spriten, uppenbarades snart, att lämpligaste
formen för spritens användning var som tillsats till
bensin eller bensol, varvid blandningen av hänsyn till
bestående motor- och förgasaretyper borde till
övervägande del utgöras av bensin (elier bensol). Här i
landet kom man så till lättbentylen, som består av
75 vikts- % bensin och 25 vikts- % alkohol, Tyskland
fick sitt "Monopolin" med 25-30 % alkohol,
Frankrike "Carburant National" med 25 - 50 % alkohol
osv., på liknande sätt i Italien, Ungern och
Tjeckoslovakien.
Emellertid ger 96 %-ig vanlig etylalkohol vare
sig vid rumstemperatur eller ännu mindre vid lägre
temperaturer i de nämnda proportionerna någon
homogen och stabil blandning med bensin. Ännu sämre
biir lösligheten, om spritmängden i blandningen
minskas. Till en början försökte man en hel del recept
med en tredje komponent i blandningen men kom
snart över på det faktum, att vattenfri eller nära
vattenfri alkohol kan blandas med bensin i alla
proportioner vid de temperaturer, som förekomma i
praktiken.
Fig. l framställer grafiskt förhållandet vid
blandning av de fyra i Sverige vanligaste bensinfabrikaten,
här kallade A, B, C och D, med 25 vikts- % alkohol
av varierande vattenhalt till lättbentyl. Kurvorna,
som för bensinslagen A och B sammanfalla, ange
sambandet mellan alkoholhalten och kritiska
blandningstemperaturen, varmed då förstås den
temperatur, vid vilken grumling och skilj ning i två
vätskeskikt äger rum. Vidare visas på fig. l två kurvor,
bensin A -f- 15 % alkohol och samma bensin + 5 %
alkohol. Det framgår tydligt, att ju mindre alkohol-
i Föredrag" i Svenska teknologföreningens avdelning* för
kemi och bergsvetenskap den 12 jan. 1934.
kvantitet, som löses i bensinen, dess mer vattenfri
måste alkoholen vara. Av fig. l framgår emellertid
också, att för praktiska behov och med de
temperaturer man här i landet i genomsnitt kan räkna, en
alkoholhalt på 99-99,,5 % är tillfyllest vid
användning av lättbentyl med 25 % alkohol, så länge man
endast tar hänsyn till att komponenterna skola giva
en homogen blandning med varandra.
Användningen av alkohol i blandning med bensin
(eller bensol) skapade i hast ett stort behov av
absolut alkohol, som ökades med de efter den senaste
världskrisens inträdande i alla länder framkommande
kraven på att varje land ur ekonomisk synpunkt
bör så långt som möjligt använda produkter
framställda inom det egna landet. Bensin eller råvaran
för bensin är ju i de flesta europeiska länder en
importvara, under det att alkohol produceras i varje
land i sammanhang med jordbruket. För att skaffa
en säkrad avsättning för alkoholen och därmed
hjälpa ytterst jordbruket, har också
inblandnings-tvång av alkohol i motorbränsle införts i flera
länder bl. a. Tyskland och Frankrike. Resultatet har
blivit, att Tyskland, som år 1927 förbrukadelT mill.
liter alkohol som motorbränsle, år 1932 förbrukade
Fig. 1. Förhållandet mellan kritisk blandningstemperatur och
alkohol vid lättbentyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
