Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Ivar Klinga: Om tekniska metoder för framställning av absolut alkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 MARS 1934
KEMI
19
går, hur snabbt reaktionstiden sjunker vid stigande
temperatur.
Fig. 4 visar firman Mercks i Darmstadt
apparatur för kalktryckmetoden. Autoklaven 2 fylles
med sprit och kalk, varpå rörverket, som här är av
särskilt kraftig och ändamålsenlig konstruktion,
igångsattes och ånga påsläppes. Autoklaven kan
vara ångmantlad eller även en Frederkingapparat
med i väggarna ingjutna ångspiraler för
uppvärmningen. Så snart luften avgått ur autoklaven,
c’
90
70
60
40
fO 2O 30
Fig. 3. Samband mellan reaktionstemp. och
reaktionshastighet vid kalkmetoden.
stänges avloppsventilen, och trycket får stiga till
4-5 atm. Efter ca 1V2 tim. är vanligen alkoholen
tillräckligt vattenfri och avdestilleras genom förlaget
eller tvätten 3, som är delvis fylld med abs. alkohol,
vilken kvarhåller alla alkoholångorna event.
medföljande kalkpartiklar. Ångorna kondenseras i
kylaren 4 och ledas genom röret 5 till cisternen för färdig
A ära. \ ;
Då destillationen börjar avstanna på grund av, att
den allra mesta alkoholen överdestillerat, sättes
autoklaven under vakuum medelst vakuumpumpen 8 via
förlaget 7 och kylaren 6. Alkoholresterna gå då
över i förlaget 7, men användas i regel endast som
tillsats till nästa charge i autoklaven. Likaså
ned-föres innehållet i förlaget 3 efter ett antal charger
till autoklaven för omdestillation.
Då kalken är spritbefriad, tömmes den ur
autoklaven, torr, genom utblåsning med ånga eller, efter
tillsats av vatten, som kalkmjölk. Rör verket går
hela tiden, även med enbart torr kalk i autoklaven,
vilket kan ske tack vare omrörarens konstruktion,
som är synnerligen kraftig. Någon svagsprefraktion
finnes alltså ej här. Spritförlusterna kunna också
hållas i underkant och vanligen uppges av
fabrikerna !3/4-2 %. Produktionskapaciteten pr m3
autoklavutrymme ä.r också flerfaldigt större än vid
den svenska metoden. Ångförbrukningen torde i
praktiken hålla sig omkring 70 kg pr hl alkohol. I
gengäld äro naturligtvis anläggningskostnaderna
större för tryckmetoden.
De båda kalkmetodernas fördelar ligga i
enkelhet och okänslighet för event. föroreningar i den
95 %-iga spriten. Närvaro av aldehyd, metylalkohol
eller finkelolja inverkar sålunda ej. Aldehyd är ju
en föga önskvärd förorening i motoralkoholen, men
aldehyden borttages också till största delen av
kalken. Vidare neutraliseras alla ev. närvarande sura
föreningar.
Olägenheterna i kalkmetoden visa sig
huvudsakligen, då man börjar komma upp i högre
produktionsmängder. Upp till en produktion av 5-6000
l pr dygn är kalkmetoden att rekommendera, vid
större kvantiteter bli olägenheterna av målning och
transport av de behövliga kalkmängderna, särskilt
om anordningarna icke kunnat göras fullt
ändamålsenliga, mycket besvärande. Vid de spritfabriker,
som använda mesa, bli kalkresterna också ett
besvärligt avfall. Emellertid är nu kalkmetoden
införd vid de flesta svenska sulfitspritfabrikerna, och
i Tyskland finnes tryckmetoden vid ca 10
anläggningar.
Vid sökandet efter en kontinuerlig metod har man
hittills icke lyckats med de förslag, som avsett
användningen av bränd kalk som vattenabsorberande
medel. Däremot har det lyckats Hiag-Verein,
tidigare Holzverkohlungsindustrie Gesellschaft m. b. H.
i Konstanz, numera i Frankfurt a. Main, en gren av
Fig. 4. Apparatur för kalktryckmetoden enl. Merck.
Fig. 5. Apparatur för Hiagmetoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
