Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Fritz Frank: De sista framstegen ifråga om hydrering av stenkol, brunkol, tjärprodukter och andra ämnen för framställning av motorbränslen och smörjoljor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
14 APRIL 1934
Fig. 4. Schema för kolhydrering
även omättade och mättade gasformiga kolväten. Fig.
4 är ett schema över hydreringens utförande vid en
fabriksanläggning för arbete i två faser. Man har
numera konsekvent genomfört kontinuerlig drift i alla
stadier av processen. Fig. 5 är ett utbytesschema för
hydrering av brunkol och stenkol av genomsnittlig
sammansättning. De erhållna gasformiga kolvätena
måste utnyttjas. Först använde man gasen direkt
som bränsle. Vidare har man sökt att därav
framställa alkoholer till lösningsmedel. Sedan har man
överfört gasen i halogenföreningar och därur
framställt polymeriserade oljor, vilka äro användbara som
högvärdiga smörjoljor, transformatoroljor osv. På
liknande sätt bearbetar man numera de rikliga
mängder mättade och omättade kolväten, som ingå i
naturgas, destillationsgaser, krackgaser och de anrikade,
från vätgas befriade gaserna från kokserier. Bland
dem, som på detta område inlagt stora förtjänster,
märkas bl. a. Franz Fischer, Tropsch, Broche, Berl
samt Dunstan, Hague och Wheeler. På hela hydre-
Utbytesschema för kolhydrering
Brunkol Stenkol
(W%askatf2%CiR.K) (5% aska, 83% C/R.K.)
Aska Renkol ^H2 Aska Renkol +H2
"
in [~\6as+förlust
Destil/otions-resp. Spaltningsotershd
\TungoljQ
Specifik vMö% och högre
Tunaolla
Ugn för kolpasfa
Mellanolja
Pff\
l
iff\ Bensinugn
Bensin Gas+forfust
\~~\Gas + förlust
Fig. 6. Kammarugn för lågtemperaturförkolning.
ringsområdet arbetas det intensivt och utvecklingen
går snabbt framåt. Man kan ur metankolväten såväl
som ur naftener komma till kondensationsprodukten
vilka genom hydrering eller dehydrering giva oljor
vilka blivit allt viktigare biprodukter inom
hydre-ringsindustrien. Genom en doserande hydrering kan
man i önskad riktning bearbeta och raffinera även
stenkolstjäroljor och bergoljeprodukter.
Särskilt i England har man även arbetat efter en
linje, som i viss mån innebär en omväg. Man utför
först lågtemperaturförkoksning av kolet och
bearbetar sedan destillationsprodukterna genom
hydrering. Ett synnerligen framstående arbete har utförts
av Sinnat och hans medarbetare. Man använder
härvid det av Sinnat förbättrade Duckhamförfarandet
med kontinuerliga vertikalugnar. I Tyskland har
det s. k. Still-förfarandet utarbetats. Fig. 6 visar den
använda kammarugnen och fig. 7 krackanläggningen.
I följande sammanställning återges
sammansättning hos vanlig tjära och lågtemperaturtjära från
Still-processen.
Kokseri- Lågtempera-
tjära turtjära
Fraktion till 200° C ... 1,0 % 6,8 %
200 " 250°C ... 9,5 % 20,0 %
" 250 " 300°C ... 14,0 % 27,3 %
" 300 " 360°C . .. 19,8 % 21,9 %
" 360 " 380°C ... - 4,5 %
Beck .................... 55,7 % 19,,5 %
100,0 % 100,0 %
Bensin och gas
*»
Fig. 5. Utbyte vid hydrering av brunkol och stenkol.
Fig. 7. Krackningsapparat för lågtemperaturtjära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
