Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Litteratur - Notiser - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TEKNISK TIDSKRIFT
9 JUNI 1934
portionalitetsområdet och uppträder mer eller mindre
utpräglat hos alla stål. På vanligt sätt utförda
dragprov, även om de företagas vid dessa temperaturer, bliva
helt missvisande och endast långtidsprov (l 000 tim.
och mera) kunna giva erforderliga data. Legerade stål,
speciellt Cr- resp. Cr-Ni-stål visa emellertid god stabilitet
i avseende på krypning. Till detta kapitel hör givetvis
även frågor rörande materialens korrosionsbeständighet
under vid olika processer förekommande betingelser
ni. m.
De sista kapitlen i boken äro ägnade autoklaver för
höga tryck (3 000-12 000 atm) samt högtrycksapparatur
för cirkulerande katalytiska processer. I samband med
beskrivningen av katalysatortubernas olika utformning
vid syntes av NH3, metanol etc. omnämner förf. en
intressant anordning som patenterats av British Celanese
Ltd för framställning av syntetisk ättiksyra ur metanol
och CO vid 150 atm och 330 °C, varvid flytande
katalysator (fosforsyra) användes.
Förf. beskriver slutligen såväl de i England gängse
sätten för hålsmide som de betydligt lätthanterligare
förfaranden medelst vattengassvetsning (Thyssen,
Tyskland) och elektrisk svetsning med röntgeninspektion
(U. S. A.) som användas för tillverkning av
högtryckscylindrar, ångsamlare etc. Att dessa modernare
förfaranden icke kunnat vinna insteg i England beror enligt
förf. på oberättigad konservatism hos myndigheterna,
vilka i-cke medgiva användandet av svetsade arbeten
för högtrycksändamål. Emellertid praktiseras hålsmide
av dylika enheter förutom i England även i stor
utsträckning på kontinenten (Krupp, Skoda). Det rör sig
härvid om göt på ända till 175 ton, vilka smidas ut till
cylindrar av 10 m längd och mera och med diametrar
på över l m, avsedda för arbetstryck ofta liggande över
100 atm vid temperaturer överstigande 500 °C.
Boken avslutas med några tabeller innehållande
fysikaliska data för gaser och vätskor av intresse i
samband med högtrycksteknik. Genom att förf. haft
förmånen att stå i direkt förbindelse med banbrytande
företag såväl i England som Frankrike, Tyskland och
U. S. A. har det varit möjligt att förse arbetet med ett
stort antal intressanta och välreproducerade
originalfotografier och ritningar.
F. H. Stenhagen.
NOTISER
Nitrazingult, en ny indikator av HENRY WENKEE,
L a. Eng. Ch. 1934, s. 350.
För titrering av syror och alkaliska lösningar
erbjuder 2,4-dinitrobensol-azo-l-naftol-3i6-disulfonsyra eller
med ett kortare namn nitrazingult vissa fördelar
framför lackmus och en del andra indikatorer.
Nitrazingult består av röda kristaller, vilka lätt lösas
i vatten och i utspädda lösningar av syror och alkalier.
Den sura lösningen har en klar, gul färg och den
alkaliska lösningen är mörkblå. En lösning i destillerat
vatten har en rödbrun färgton. Indikatorn löses även
lätt i 80 % alkohol, men är nästan olöslig i 96 %
alkohol.
Gränsområdet för pH-värden bestämdes med
buffer-lösningar av 0,1 M monokaliumfosfat och O,o5 M borax
enligt Kolthoff. Vid bestämningen användes 10 cm3
bufferlösning och 0,2 cm3 O,o5 % indikatorlösning.
Därvid erhöllos följande resultat (se tabellen):
Gränsområdet för färgomslaget ligger mellan pH = 6
och 7 med tydlig neutralpunkt vid pH = 6,6.
Vid direkta titreringsförsök användes 0,5 cm3 O,i %
indikator i 250 cm3 vattenlösning, varvid tydligt färg-
Fosfatlösning cm3
Boraxlösning cm3
pH
Lösningens färg
8,77
1,23
6,0
Gul.
8,30
1,70
6,2
Något blekare gul.
7,78
2,22
6,4
Blekgul.
7,22
2,78
6,6
Ljusgrå.
6,67
3,33
6,8
Svagt blå.
6,23
3,77
7,0
Blå.
omslag erhölls för 0,3 cm3 0,1 N alkali eller 0,1 N
saltsyrelösning. ;
Färgämnet ger även ett utmärkt indikatorpapper
med praktiskt taget samma känslighet som indikatorn
i lösning.
E-t N-n.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap hade den 31 maj 1934 anordnat sitt
ordinarie vårmöte i form av ett besök vid Tollare
pappersbruk med efterföljande gemensam middag vid
’Saltsjöbaden.
Med ångslupen "Ingeborg" avreste 34 st. ledamöter
kl. 14,44 från Nybroplan till Tollare brygga, där
brukets chef, civilingenjören D. Hedenström, och andra .av
företagets stab jämte några avdelningsledamöter mötte.
Under sakkunnig ledning besågs därefter detta nästan
invid Stockholms stads gräns belägna pappersbruk, som
efter färdigblivandet år 1922 växt ut till en omfattande
anläggning, bestående av träsliperi med en sten
(varm-slipning) och två pappersmaskiner. Massaveden köpes
huvudsakligen från Mälardalen och Uppland och
levereras antingen med båt eller med bil. Den elektriska
energien erhålles från vattenfallsstyrelsens nät.
Byggnadsplatsen är för en dylik anläggning ovanligt kuperad,
vilket i vissa fall varit till fördel för verkets
anordnande. Tillverkningen omfattar tidningspapper och
pås- och omslagspapper av olika slag. Erforderlig
kemisk massa köpes.
Efter rundvandringen i anläggningarna undfägnade
bruksledningen med förfriskningar, varefter färden
fortsattes med samma båt till Saltsjöbaden, där ytterligare
några avdelningsledarnöter tillstötte.
På Grand hotell Saltsjöbaden intogs därefter middag
av 41 personer, däribland ingenjör D. Hedenström, som
avdelningen hade nöjet att se som sin gäst.
Vid kaffet kl. 20,30 hölls avdelningssammanträde
under ordförandeskap av professorn G. Wallquist,
varvid som ledamöter av avdelningen godkändes resp.
invaldes civilingenjörerna Bernt Brunnberg, Gyttorp, Uno
Sigfridsson, Hyltebruk, och Arne Waller, Stockholm,
bergsingenjören Sten Sandlund, Hults bruk, Åby, samt
ingenjören Karl-Axel Karlberg, Stockholm. Vidare
omvaldes till representant i Svenska nationalkommittén för
kemi för åren 1934-1936 direktören Ejnar Rodling och
till dennes ersättare docenten Evert Norlin. Till att
jämte ordföranden justera dagens protokoll utsagos
direktören Fredrik Carlson och civilingenjören Kurt
Laurell.
Efter avslutandet av sammanträdet, vars inskränkta
program väckte allmän tillfredsställelse, fortsattes
samvaron. Redan vid middagen hade ordföranden framfört
avdelningens tack till ingenjör Hedenström, som
svarade med en skål för avdelningen. Sedermera
underhöll direktören Tage Biide med lutsång och
bergsingenjören Ivar Barthen talade om och för både ett och
annat. Återfärden till Stockholm företogs efter vars och
ens fria val med ordinarie tåg.
H. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
