Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Ragnar Nilsson: Nyare uppfattningar inom den alkoholiska jäsningens kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TEKNISK TIDSKRIFT
14 JULI 1934
med stor hastighet av jästens carboxylas i
acetal-dehyd och kolsyra.
CH2 : C(OH) . COOH - CH3 . CHO + C02
Acetaldehyden, som vi alltså ha kommit fram till
på detta sätt, undergår slutligen tillsammans med en
molekyl metylglyoxal en blandad oxidoreduktion.
CH3-CO-CHO O CH3-CO-COOH
i __
CH3 . CHO H2 CH3 . CH2 . OH
Därigenom bildas en molekyl alkohol och en ny
molekyl pyrodruvsyra. Denna senare genomlöper
återigen samma reaktioner som förut. Kretsloppet
är härmed fullbordat, och vi inse också, att
bruttoformeln för den alkoholiska jäsningen på detta sätt
blir uppfylld.
Omkring denna tydning av jäsningsmekanismen,
som uppställdes för ungefär 20 år sedan, har det
fortsatta arbetet på detta område grupperat sig, och
ännu i dag måste vi nog anse, att (letta schema
åtminstone till väsentliga delar på ett riktigt sätt
redogör för jäsningsförloppet. Härmed är emellertid inte
sagt, att det på ett fullständigt sätt redogör för denna
komplicerade företeelse.
Det är framför allt två stora frågor, som över
huvud taget icke beröras i Neubergs jäsningsschema.
Den första av dessa frågor dyker upp av sig själv
redan vid ett närmare skärskådande av schemat.
Bland de reaktioner, som förekomma i detsamma,
finns det nämligen en, dä.r reaktionsmekanismen
ingalunda är klart överskådlig. Detta är faliet
beträffande den första fasen i reaktionskedjan,
hexo-sens sönderfall i metylglyoxal. Man får här inte
någon som helst uppfattning om vad det är, som
åstadkommer lösandet av bindningen mellan
kolatomerna rned det resultatet, att 6-kolkedjan sprängs
mellan tredje och fjärde kolatomen. Att en normal
hexosmolekyl utan någon som helst förberedelse
skulle spricka upp på det här viset förefaller ur
organisk-kemisk synpunkt orimligt, och den nyare
biokemiska forskningen har också kommit till det
resultatet, att det är åtminstone ett par stycken
omvandlingsprocedurer, som hexosmolekylen måste
genomgå, innan den är mogen att spricka sönder i
3-kolkroppar. Studiet av dessa omvandlingar är
intimt förbundet med den andra stora huvudfrågan,
som inte berörs i Neubergs jäsningsschema. Det är
här, som Härdens stora insats inom jäsningskemien
sätter in.
Bom jag inledningsvis nämnde, har ju Härden
påvisat, att det vid sockrets förjäsning äger rum en
så kallad fosforylering, dvs. ett försvinnande av
oorganiskt fosfat ur jäsningsblandningen, och att
denna fosforylering på något sätt står i relation till
jäsningen. Härden fann vid studier över den
cellfria jäsningen, att för att jäsningen skall kunna äga
rum, är närvaron av fosfat i jä;snlngsblandningen
oundgängligen nödvändigt. Han fann vidare, att
samtidigt med att en del av sockret f or jäser till
alkohol och kolsyra, ingår en annan del av sockret
med fosfatet i reaktionsblandningen en kemisk
förening, som han så småningom lyckades visa vara
en hexosdifosforsyra. Det har vidare visat sig vara
omöjligt att skilja jäsningen från denna
fosforylering, och det kan numera anses fastslaget, att
bildningen av alkohol och kolsyra vid jäsningen är ke-
miskt kopplad till en samtidigt försiggående
bildning av hexosdifosforsyra. För en
jäsningsbland-ning sammansatt av ekvimolekulära mängder glukos
och fosfat (fosfatblandningen naturligtvis av lämplig
surhetsgrad) kan man åskådliggöra förloppet av
jäsningen och den därmed samtidigt pågående
difosfat-bildningen med fig. 1.
Som vi se, uppvisa båda kurvorna en skarpt
utpräglad knickpunkt. Denna uppträder samtidigt i
WO%r-~ Fo/jåsf glukos
Förestrad glukos
Fig. 1.
jäsningskurvan och i fosforyleringskurvan och
inträffar vid den tidpunkt, då hälften av sockret har
förjäst till alkohol och kolsyra. Den återstående
hälften av sockret föreligger nu i en form av
hexosdifosforsyra, vilket ju även motsvaras av, att det
fria fosfatet vid knickpunkten fullständigt försvinner
ur jäsningsblandningen. Efter knickpunkten
fortskrider jäsningen, som vi se, med betydligt nedsatt
hastighet, motsvarande hexosdifosforsyrans lägre
förjäsningshastighet. Efter knickpunkten sker en
avspjälkning av det i den ackumulerade
hexosdi-fosforsyran bundna fosfatet, och i samma mån
förjäser hexosdifosforsyran. Jäsningskurvan förlöper
efter knickpunkten av denna anledning parallellt
med hexosdifosforsyrans defosforyleringskurva.
Det är ju tydligen möjligt att i en formel
sammanfatta dessa lagbundenheter, som framkomma vid en
diskussion av jäsnings- och fosforyleringskurvorna.
Plär den har gjort detta i sin bekanta ekvation för
den alkoholiska jäsningen:
2C6H1206 + 2P04HR2 =
= 2 C02 + 2 C2H5OH + 2 H20 + C6H1004(P04R2)2
C6H1004(P04R2)2 + 2 H20 = C6H1206 + 2 P04HR2
Den första ekvationen återger jäsningsförloppet
upp till knickpunkten på Jäsningskurvan och berör
alltså, kan man säga, jäsningens huvudfas. Den
utsäger, att den totala nedbrytningen av l molekyl
hexos till 2 molekyler alkohol och 2 molekyler
kolsyra är åtföljd av en samtidigt förlöpande bildning
av l molekyl hexosdifosforsyra. Ekvation nr 2
befattar sig med jäsningsförloppet efter knickpunkten
eller med andra ord med förjäsningen av den under
första jäsningsfasen bildade hexosdifosforsyran.
Enligt den uppfattning, som här kommer till synes,
förjäser denna på så ’Sätt, att den först avspjälkar båda
sina fosforsyreradikaler och övergår i fri hexos.
Denna fria hexos angripes åter enligt ekvation nr 1.
Det finns emellertid numera vissa hållpunkter för,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
