- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Kemi /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Ernst Rothelius: Samtidig torkning och finmalning av fuktigt gods

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

TEKNISK TIDSKRIFT

11 AUG. 1934

Fig. 8. Humboldts Hochleistungs mal- och torkanläggning.

korn medtagas till utloppet av kvarnen 8. Kvarnens
längd varierar från 3 till 5 meter alltefter rågodsets
hårdhet. I båda kvarngavlarna äro rosterna
försedda med hål (fig. 9), genom vilka tillräckligt
fin-malda korn avlägsnas ur kvarnen och gå in i
mellanrummet mellan rosterna och gavlarna.
Mellanrummet är medelst skenor uppdelat i sektorer. Vid
kvarnens rotation föras kornen tack vare sektorskenorna
upp över centrum, varefter de glida direkt ut i
luftströmmen och medtagas av denna. Hålen i rosterna
äro koniskt förstorade inåt mellanrummet mellan
rosterna och kvarngavlarna. Vid långa kvarnar
finnas även på liknande sätt perforerade och på
samma sätt verkande manteldelar inlagda på ett
eller flera ställen utefter kvarnmanteln. I
vind-sikten 10 avskiljes de för grova kornen, vilka
medelst en transportskruv 12 och genom
fallröret 13 återföras till kvarnens inmatningsända. I
cyklonen 15 avskiljes största delen av det
färdig-malda godset och transportluften går via fläkten
genom rör 18 åter till kvarnens inmatningsända.
Transportluften går således i ett slutet omlopp. I
en särskild dammkammare intill cyklonen avskiljes
största delen av vattenånga och det finaste dammet ur
transportluften. Lika stor gasmängd avgives pr
tidsenhet ur systemet, som mängden av förbränningsgods,
som intages från rosten. Vid övergången av rågips
till stuckgips är det ju mycket viktigt att godset ej
utsättes för lokala överhettningar, utan att
uppvärmningen blir lagom för att överföra rågipsen CaS04
2 H20 till 2 CaS04, H20. De stora kornen, vilka
införas i kvarnen, bli ej så fort genomvärmda, men de
färdigmalda kornen, vilka av den varma
transportluften föras till vindsikten och cyklonen bliva
genomvärmda till den temperatur, som luftgas strömmen
har. Då denna temperatur kan regleras ytterst
noggrant erhålles en mycket jämn och god stuckgips
som färdigprodukt.
Den värmemängd, som behövdes för färdigbrän-

ning av 10 000 kg stuckgips fordrade en värmemängd,
som svarar mot 428 kg stenkol med ett
värmeinne-håll av 6500 kgcal (Kal.) pr kg. Temperaturen på
förbränningsgasen efter rosten var 770°C efter
blandning med luften och godset vid inträdet i kvarnen
520°C och vid utträdet ur kvarnen 150°C. Den
färdigbrända stuckgipsens temperatur vid tappningen ut
ur cyklonen var 110° C.

Före inträdet i kvarnen hade rågodset krossats ned
under 15 mm på en hammarkvarn. Vid nedmalningen
i kvarnen av detta gods till en finhet av 5 % återstod
på sikt med 0,088 mm hål, var kraftförbrukningen 17,2
hästkrafter pr ton färdigmalet gods.

Av fig. 10 synes en yttervy av anläggningen.
Förbränningskammaren är belägen längst till vänster.
Totala maskinvikten vid en avverkning av närmare
fyra ton pr timme är ca 37 ton. Användes i stället
roterugn för uppvärmningen, stiger maskinvikten på
anläggningen till ca 100 ton, och användes stationära
behållare för uppvärmningen, blir maskinvikten ca 60
ton. Hochleistungsanläggningen tager således för
en viss avverkning minsta utrymmet och väger minst.
Denna Hochleistungs-mal- och torkanläggning har
naturligtvis stor användning även vid finmalning av
annat fuktigt gods.

Vad beträffar kol, som håller mycket stora
fuktighetshalter, har Humboldt i sin försöksanstalt utfört
ingående försök att med tillhjälp av
förbränningsgaser, mycket eller måttligt varma, utföra samtidigt
finmalning och torkning av godset. Utom vindsikt
och cyklon finnes här insatt ett särskilt filter, för
avskiljandet av det finaste koldammet. Av tabell 2
framgår resultatet från 6 sådana försök. För att
gaskolet från Ruhr skulle kunna användas för sitt
ändamål fordrades en torkning av godset från 10 % ned
under l % fuktighet varjämte finheten skulle
motsvara högst 5 % på sikt med 0,088 mm sikthål. Detta
har lyckats men på bekostnad av minskad
avverkning och högre kraftförbrukning pr ton färdigt
gods. Kraftåtgången blev 31,2 kWh/ton färdigt
kolpulver eller 28,;5 kWh/ton av rågodset. Beroende
på den stora finheten hos godset utgjorde fläktens
kraftbehov endast 22-28 % av hela kraftförbruk-

Fig. 9. De perforerade rosterna i ändarna av kvarnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934k/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free