- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Kemi /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Ernst Rothelius: Samtidig torkning och finmalning av fuktigt gods

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

11 AUG. 1934

"*_.:. v».

Fig. 17. Fuller-kvarn för samtidig finmalning och torkning av

kol.

ningsprocessen, vilken även här sker genom
tilled-ning av varm luft eller förbränningsgaser. Endast
750 till 900 kgkalorier äro erforderliga för avdrivande
av l kg vatten ur malgodset. Den första stora
Loesche-anläggningen av detta slag anlades av ett
westfaliskt cementverk 1928. Materialet utgjordes
av kalksten, hållande 6 % vatten. Under en timme
nedkrossades 18 ton till en finhet motsvarande en
siktrest av 20-25 % på sikt med 0,088 mm fri
maskvidd utan någon behövlig förtorkning. Endast
genom tillförseln av torr luft vid krossningen
lyckades godset hållas så torrt att målningen ej beredde
några större svårigheter. Detta malaggregat kostade
endast hälften av vad en flerkammar rörkvarn med
särskild torkningsanläggning skulle hava kostat och
upptog endast 1/5 så stor golvyta som den senare
kombinationen. Av tre års erfarenhet framgick att
endast 12,1 kWh/ton gods var erforderligt för denna
nedmalning. En sats av valsar plus malbana vägande
1100 kg var utsliten först efter 10 000 krosstimmar.
Utbytet av en vals tager endast några timmar i
anspråk. Genom varmlufttillförsel hade resultatet
kunnat utfalla ännu gynnsammare.

Loesche-kvarnarna användes även vid finkrossning
och samtidigt torkning av fuktigt kol, vilket
användes som bränsle till roterugnar och torkcylindrar.
Fig. 16 visar en sådan anläggning. Alltefter kolens
fuktighet hålles en temperatur inne i kvarnen av
150-300°C.

Även i Fullerkvarnarna1 med
luftströmsiktning (fig. 17) har man
börjat inleda varmluft eller
förbränningsgaser för torkning av gods
samtidigt med finmalning. Vid
kraftstationen Kips Bay i staten New
York användes sedan 1931 en stor
ny Fullerkvarn med tre kulrader.
Den lämnar per timme 50 ton
kolpulver av en finhet motsvarande
22 % återstod på sikt med 0,088 mm
fri mask vidd. Kolet håller 6 %

vatten och genom varmluft från
ångpanneaniägg-ningens iuftförvärmare torkas kolet nästan
fullständigt under förmalningsprocessen.

Även vid Rema-malsystemet har man konstruerat
anordningar för avlägsnande av fuktigheten i
samband med nedmalningen av fuktigt gods. Fig. 18
visar två olika anordningar. Till vänster utgöres
malapparaten av en ringkvarn. Fläkten suger
avlopp sgaser från en värmeanläggning fram under
kvarnen upp genom vindsikten till en cyklon.
Godset matas in i den varma gasen och föres upp i
vindsikten, innan det går in i kvarnen. De finaste och
mest fuktighet hållande partiklarna bli avskilda och
följa ej med in i kvarnen. Till höger på bilden
visas en vanlig kamin, genom vilken luften suges
och uppvärmes. För övrigt är anordningen precis
lika med den till vänster. Malapparaten utgöres av
en slungkvarn. Man kan i detta system skicka in kol
som håller ända upp till 60 % vatten och samtidigt
torka och mala det, men produktionen blir
naturligtvis därmed oerhört nedsatt. Man undgår dock
anskaffningskostnader för en särskild torkanläggning
och sparar även utrymme. Brunkol och kolslam från
anrikning hålla ofta upp till 50 % vatten, och torv
håller ännu högre vattenhalter. Vid förmälning av
sådana produkter använder man sig av
snabbtork-ningssystemet Rema-Rosen, vilket endast utgöres av
långa rörledningar, genom vilka godset föres medelst
en ström av varm luft eller avloppsgaser fram till
inmatningsstället under vindsikten.

Sammanfattning.

Finmalning av fuktigt gods har alltid
medfört stora svårigheter, om man ej kunnat utföra
förmalningen i vatten. Även i det senare fallet
ha stora svårigheter förefunnits, om det finmalda
godset före användningen måste överföras i torr
form.

Dessa svårigheter ha på ett mycket enkelt och
effektivt sätt lösts genom de sedan ungefär fem år tillbaka
påbörjade finmalningsapparaterna med
luftströmsiktning, där transportgasen utgjordes av torr luft, varm
luft eller varma förbrännings- eller avgaser. Under
själva förmalningen omröras alla godspartiklarna,
varvid mycket effektiv avdunstning från kornytorna
erhålles. Torkningen av sådant fint gods fordrar i
dessa anläggningar blott 800-1 000 Kal. per kg
vatten, och för torkningen behövs ej någon särskild
apparat. Övriga fördelar med slutna
torrmalnings-system äro ju automatisk siktning och transport av
godset.

i Die Wärme 1932, .häfte 31.

Fig. 18. Samtidig målning och torkning enligt Rema-systemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934k/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free