Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÄFTE 1 JAN. 1934.

TEKNISK TIDSKRIFT

MEKANIK.

REDAKTÖR: H.F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

INNEHÅLL: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken, av civilingenjör
L. V. Lage Malm. – Förenklad metod för beräkning av ekonomisrar samt några nya rön och iakttagelser vid desamma,
av civilingenjör Henrik Zander.

KORTFATTAD REDOGÖRELSE BETRÄFFANDE ÅNG-
OCH KRAFTALSTRING VID KORSNÄSVERKEN.

[1]

Av civilingenjör L. V. Lage Malm.

Inledning.

I mars år 1932 hade jag tillfälle att inför Svenska
pappers- och cellulosaingenjörsföreningen lämna
några data beträffande Korsnäsverkens under
byggnad varande mottryckskraftanläggning, speciellt dess
tillkomst och konstruktiva utformning. Den
redogörelse, som därvid lämnades, publicerades
sedermera i Svensk pappers-tidning, nr 7–10, årgång
1932. År 1933 publicerades av dr K. Heinrich,
Berlin, i "Archiv für Wärmewirtschaft und
Dampfkesselwesen" en redogörelse för de i denna
anläggning uppställda ångpannorna. Till årets
världskraftkonferens i Stockholm hade även inlämnats en del
uppsatser från såväl svenska som utländska
författare, vilka ingående behandlade de grundläggande
principerna för mottryckskraftanläggningar av den
typ, som under senaste 3-årsperioden uppförts vid
Korsnäsverken. Särskilt må nämnas
generalrapporterna för sektionerna 2 och
3, utarbetade av Tom Nordensson och Holger
A. Lundberg.

Det är därför ej motiverat att inför denna
församling taga tiden alltför mycket i anspråk med
beskrivning av anläggningen, i synnerhet som under
morgondagen tillfälle beredes att å ort och ställe
besiktiga densamma. I stället skall jag i det
följande upptaga den huvudsakligaste delen av den
tid, som reserverats för detta anförande med en
kortfattad koncentrerad redogörelse beträffande
drifterfarenheterna intill den dag som i dag är.

Som stöd för minnet och orientering för dem, som
ej tidigare haft tillfälle göra bekantskap med
Korsnäsanläggningens utformning, är det måhända av
intresse att först något litet beröra denna detalj.

Utbyggnadsplan.

Anläggningen kom till dels för att möta ett i
samband med produktionsökning stegrat ångbehov, dels
för att täcka kraftbehovet vid bolagets anläggningar,
cellulosafabrikerna, pappersbruket och sågverket.

För det sistnämnda ändamålets uppfyllande fann
rnan lämpligt att välja ett ångpannetryck om 41 atö
och en ångtemperatur om 425°C. För att med minsta
möjliga kapitalinsats och i övrigt med bästa
driftekonomi lösa problemet – samtidig eldning av stora
mängder kol och träavfall – utfördes anläggningen

Fig. 1. Utbyggnadsplan.

[1] Föredrag hållet vid Tekniska föreningens i Gävle
sammanträde den 20 september 1933.