Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För totala matarvattenmängdens avgasning användes
en Atlas-Werke högtrycksavgasare, som förmår
befria vattnet praktiskt taget fullständigt från
syrgas och kolsyra. Den arbetar med ett ångtryck,
varierande mellan 0,8–3,0 atö, och är monterad
ovanpå matarvattencisternen om 200 m3
nettovattenvolym, vilken även arbetar som
ångackumulator mellan nyssnämnda tryckgränser.
Innan råvattnet inkommer i destillationsanläggningen,
avgasas det i en mindre högtrycksavgasare, belägen
ovanpå en sluten råvattencistern om 35 m3 volym.
Till matarvattenberedningsanläggningen hör även en
råvattenförvärmare för uppvärmning av det inkommande
råvattnet till avgasningstemperatur, 4 st. matarpumpar,
2 st. elektromotordrivna för 50 ton/tim. kapacitet vardera,
1 st. elektromotordriven för 100 ton/tim. samt 1 st.
ångturbindriven, även för 100 ton/tim. kapacitet, 2 st.
högtrycksmatarvattenförvärmare för förvärmning av
matarvattnet till 165° à 170°C temperatur med 11
atö-ånga. Förvärmarna ha levererats av A/G Atlas-Werke,
Bremen, matarpumparna av A.-b. Zander & Ingeström,
Stockholm, och samtliga till anläggningen hörande
rörledningar av Vereinigter Rohrleitungsbau
(Phoenix-Märkische) G. m. b. H., Berlin-Mariendorf.
Mottrycksångturbinen.
I kraftcentralen är uppställd 1 st. 9 375 kVA
STAL mottrycks-turbogenerator levererad av
Svenska turbinfabriks a.-b. Ljungström,
Finspång. Turbinsystemet, som för närvarande är
insatt, är utfört för normalt 6 400 kW, maximalt
7 200 kW elektrisk effekt från generatorn och
arbetar mellan gränserna 37 atö, 400°C–3 atö.
Turbinen är även utrustad med en mindre
avtappning vid 11 atö.
Instrumentering.
Hela anläggningen har försetts med dels indikerande
och dels registrerande instrument, levererade
av Elektriska a.-b. Siemens, Stockholm.
Ångfördelningsanläggningen.
Ångan från anläggningen distribueras till
fabriksavdelningarna från en ångfördelningscentral,
vars koppling framgår av följande kopplingsschema.
Principiellt kopplingsschema.
Förutnämnda installerade ångpannor och maskiner
äro i princip sammankopplade enligt fig. 2.
Ångdistributionen sker å 4 ångnät, 40, 11, 3,0 och
0,15 atö-näten. De nya ångpannorna P1–P3 avlämna
sin ånga till 40 atö-nätet, och sulfatfabrikens sedan
flera år tillbaka befintliga avgasångpannor S1–S4
avlämna sin ånga till 11 atö-nätet.
Mottrycksångturbingeneratorn ÅTG1 är inkopplad
mellan 40–3,0 atö-näten, och en nyligen beställd
ännu ej uppställd kondenseringsångturbingenerator
skall kopplas som komplement till
mottrycksångturbingeneratorn ÅTG1 till 3,0 atö-nätet.
Kondenseringsmaskinen kommer att arbeta enligt detta
kopplingsschema under vardagarna, då
mottrycksångturbingeneratorn är i drift. Under söndags-
och helgdagsdygn däremot kommer den att arbeta med
ånga från 11 atö-nätet. På 11 atö-nätet äro anslutna en
del ångförbrukare, nämligen sulfatkokeriet och 2 st.
högtrycksmatarvattenförvärmare. Till 3,0 atö-nätet
äro samtliga fabrikens övriga förbrukare anslutna med
undantag av sulfitkokeriets syraförvärmning, som
ligger å 0,15 atö-nätet och utgör sekundärbelastning,
dels för destillationsanläggningen D1–D4, dels för
matarvattencisternen MVC som ångackumulator. På
senare tid har även råvattenförvärmaren RVF
inkopplats å 0,15 atö-nätet, en åtgärd som visat sig mycket
välgörande. Mellan 11-3,0 atö-näten ligger fabrikernas
gamla ångackumulator inkopplad för reducerat
arbetsområde, 8–3,0 atö, på grund därav att
 |
Fig. 2. Principiellt kopplingsschema. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
