Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 7 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Henrik Zander: Förenklad metod för beräkning av ekonomisrar samt några nya rön och iakttagelser vid desamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[eta]	= Ekonomiserns utnyttjningsgrad = T1–T12 / T1–T2,
	dvs. 100 (1–[eta]) utgör förlusten genom
	strålning, ledning m. m. i procent av det
	totala värme, som gasen avgivit i ekonomisern.
x	= T1–T2 / t2–t1 = T1–T1–T12 / [eta] (t2–t1) = V / [eta] Gc1g.
[delta] Ti	= Log. temp. skillnaden mellan gasen och vattnet.
[delta] Ta	= Aritm. temp. skillnaden mellan gasen och vattnet.
	Således [delta] Ti–t2–(T2–t1 / ln T1–t2 / T2–t1
	[delta] Ta = T1 + T2 / 2 – t1 + t2 / 2.
[psi]	= T1–T12 / [delta] Tl = x [eta] t2–t1 / [delta Tl
Tml	= Gasens logaritm, medeltemperatur,
	beräknad av T1 och T2.
tml	= Vattnets logaritm, medeltemperatur,
	beräknad av t1 och t2.
Tma och tma	äro motsvarande aritmetiska medeltemperaturer.
[tau]	=1 + Tml / 273.
p	= Gasmotstånd i ekonomisern i mm. v. p.
E	= Ekonomiserns värmeyta i m2.
n1	= Antalet kamrör, vinkelrätt mot gasriktningen.
n2	= Antalet kamrör i gasriktningen.
n	= Totalt antal rör = n1 X n2.
w	= Gasens medelhastighet i m/s vid temp. Tml
	i minsta fria sektionen mellan kamrören.
f	= Minsta fria gassektionen i m2 mellan två närliggande rör.
l	= Rörens längd i m mellan innerkant ytterflänsar.
a	= Värmeyta i m2 pr rör.
d	= Hydrauliska diametern i mm av minsta sektionen
	mellan kammarna = 4 X ytan / omfånget.
k	= Värmegenomgångskoefficienten i v. e./m2, h. °C.
cg	= Koefficient för värmegenomgången =
	specifika värmegenomgången.
cp	= Koefficient för motståndet pr rör
	= specifika motståndet.
c1g och [gamma]	= Gasens sp. värme vid temp. Tml och sp.
	vikt vid 0°.

Allmänna, kända hjälpformler. De härvid angivna
potenserna för hastigheten och hydrauliska diametern
vid k och p diskuteras närmare nedan.

k = c_g . w^0,6 / d^0,4 . . . (1);
p = c_p w^1,6 / d^1,4 n₂ . . . (2)
w = G [tau] / 3 600 [gamma] n₁ f . . . (3);
E = a n = a . n₁ . n₂ . . . (4)
och [psi] = k E / G c¹_g = T₁ – T¹₂ / [delta] T_e . . . (5)

Kombineras dessa fem formler med varandra, så erhålles

E = (3 600 [gamma] . c_p . f / a) ^0,3 (c¹_g / c_g) ^1,3 . d^0,1
[psi]^1,3 / [gamma] [tau]^0,3 . G

Sättes här ekonomiserfaktorn

C_E = (3 600 . [gamma] . c_p . f / a) ^0,3 . (c¹_g / c_g) ^1,3 d^0,1,

och införas medelvärdena å c¹_g = 0,26 och [gamma] = 1,31 så blir

C_E = 2,2 ( c_p . f / a) ^0,3 . d^0,1 / c_g^1,3 . . . (6)

och huvudformeln

E = C_E G [psi]^1,3 / (p [tau])^0,3 m² . . . (7)
––––––––––––––––––––
erhålles.

Som synes innehåller denna formel för beräkning
av ytan E endast gasmängden G, de föreskrivna
temperaturerna, som äro bestämda genom [psi], det
tillåtna gasmotståndet p, temperaturtalet [tau] och
ekonomiserfaktorn C_E, vilken senare är konstant för
den ifrågavarande ekonomisertypen och kan erhållas
genom praktiska prov, där ytan och gasmängden
äro kända, [psi] och [tau] äro beräknade av de uppmätta
temperaturerna, ävensom motståndet p är uppmätt.

Sedan ekonomiserytan på detta sätt beräknats,
och ytan av varje rör är känd = a, erhålles totala
rörantalet n = E / a. Rören måste fördelas på ett
bestämt sätt på bredden och höjden, för att den
föreskrivna effekten och det givna motståndet skola
erhållas. Härför användas återigen de ovannämnda
fem formlerna (1) till (5) och lätt befinnes, att
rörantalet vinkelrätt mot gasriktningen är

n₁ = ( c¹_g . c_p / 3 600 [gamma] . c_g . a . f .d)^0,5 . G [kvadratrot] [psi] [tau] / p

Betecknas här

C_n = ( c¹_g . c_p</i> / 3 600 . [gamma] c_g a f d)^0,5 = 0,0074 ( c_p / c_g . a . f . d)_0,5 . . . (8)

blir

n₁ = C_n . G. [kvadratrot] [psi] [tau] / p, . . . (9)
––––––––––––––––––––
där även C_n kan erhållas genom praktiska prov.
Sedan detta rörantal är fastlagt, erhålles rörantalet
i gasriktnmgen n₂ = n / n₁.
Med kännedom av kamrörens element, såsom yta
per rör, gassektion och hydraulisk diameter, kan
gashastigheten beräknas och därmed även
koefficienterna c_g och c_p. Insättas dessa värden i (6) och
(8) erhållas även C_E och C_n, som naturligtvis skola
bli lika med de direkt erhållna värdena.

I vissa fall är rörlängden beroende av de lokala
förhållandena. Emedan rörytan a och sektionen f
praktiskt taget äro direkt proportionella, så synes
av (6) att C_E således även E, är oberoende av
rörlängden, dvs. värdet på C_E kan oförändrat
användas för alla rörlängder. Enligt (8) återigen är n₁
omvänt proportionellt mot kvadratroten ur
produkten av a och f, vilket är detsamma som omvänt
proportionellt mot rörlängden. Är därför C_n
bestämd för en viss rörlängd, så minskas detta tal
såväl som rörantalet n₁ vinkelrätt mot gasriktningen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>