Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 24 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 Febr. 1934 - L. V. Lage Malm: Kortfattad redogörelse beträffande ång- och kraftalstring vid Korsnäsverken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sågverket.

Mottryckskraft,
vardagar
à 0,84 öre/kWh	1 900 000 kWh	= 16 000 kr.
Kondenseringskraft,
vardagar
à 3,50 öre/kWh	770 000 kWh	= 27 000 kr.
––––––––––––––––––––––––––––––
Summa pr år	2 670 000 kWh	= 43 000 kr.

Kraftpris i medeltal 1,61 öre/kW h.

C. Tillsatskraften i jämförelse med kraftköp vid full drift.

Söndagskraft,
kondensering
à 1,67 öre/kWh	1 300 000 kWh	= 22 000 kr.
Vardagskraft,
mottryckskraft
à 0,62 öre/kWh	1 600 000 kWh	= 9 900 kr.
Vardagskraft,
kondensering
à 2,70 öre/kWh	1 100 000 kWh	= 29 900 kr.
––––––––––––––––––––––––––––––
Summa pr år	4 000 000 kWh	= 61 800 kr.

Tillsatskraftens pris i medeltal 1,54 öre/kW h
med utnyttjningstid om 1 330 tim./år.

Nyssnämnda kraftpriser gälla under förutsättning,
att fabrikerna resp. sågverket arbeta med full årlig
produktion. Skulle sådana reduceringar av
produktionen behöva vidtagas, som varit fallet under det
gångna åretr ställer sig saken givetvis annorlunda.
Räknas nu med 30 % reducerad drift, kommer
cellulosafabrikernas kraftpris upp till 0,89 öre/kWh och
för sågverket 1,61 öre/kWh.

I förutnämnda tabell har även totala
tillsatskraftpriset beräknats, och därav framgår, att
tillsatskraften vid full drift kommer att kosta ca 1,54
öre/kWh vid en utnyttjningstid om 1 330 tim./år,

Jämförelse mellan uppnådda och kalkylerade
ång- och kraftpriser.

De vid anläggningens planläggning kalkylerade
ang- och kraftpriserna, publicerade i den
inledningsvis anförda redogörelsen i Svensk pappers-tidning,
nr 7–10 årgång 1932, om kr. 2 à 2:50 pr ton ånga
och 0,53 à 0,63 öre/kWh vid ett kolpris om 10 resp.
15 kr./ton har enligt det föregående ännu ej direkt
framkommit i bolagets bokföring, huvudsakligen till
följd därav, att projektet ännu ej är genomfört.
Tiden för projektets fullbordande var ju även fastställt
till den 1 januari 1935.

På grund av de erfarenheter, som enligt det föregående
hittills gjorts, bör med ett kolpris om kr. 11:50
pr ton vid fullt genomfört projekt ångpriset komma
att ligga vid kr. 2:30 à 2:45 pr ton ånga och
kraftpriset för cellulosafabrikernas egen förbrukning 0,66
öre/kWh, således något litet högre än vad
planläggningskalkylerna visade.

Sammanfattning och avslutning.

De erfarenheter, som intill dato vunnits med
Korsnäsverkens mottrycksanläggning, ha visat att
ångpannetryck upp mot 41 atö äro användbara i
kontinuerligt löpande industriell drift.

Villkoren för driftsäkerhet och god driftekonomi
äro:

1) Ett förstklassigt material och arbete,
2) utomordentligt god vattencirkulation i
ångpannans vattencirkulationssystem,
3) slam- och stenfria ångpanneeldytor,
4) ett ångpannevatten, som genom avgasning och
lämplig alkalisering berövas sin förmåga att verka
korroderande,
5) konservering av ångpannor och överhettare under
stillestånd,
6) ansvarskännande pålitlig driftpersonal.

Det nämnda ångtrycket är ekonomiskt berättigat
vid anläggningar över en viss storleksordning med
lång drift- och utnyttjningstid.

Erfarenheterna från Korsnäsverkens anläggning,
kompletterad med de senaste årens erfarenheter från
utlandet, hava tydligt lärt oss, att i vårt land man
ej bör vara rädd för att gå upp med ångtrycket till de
numera ej ovanliga tryckgränserna om 100 à 200 atö,
när så med ekonomisk fördel kan ske.

Speciellt må observeras den stora fördel till billig
ångdistribution på långa avstånd, som kan erhållas
med höga ångpannetryck, en fråga, som ingående och
på ett mycket övertygande sätt behandlats av professor
Henckey i en synnerligen intressant uppsats nr
36, sektion 3, insänd till sommarens världskraftkonferens
i Stockholm. Henckey nämner bl. a., att man
i Tyskland för närvarande ej drar sig för att transportera
ånga av 120 atö tryck distanser om 6 1/2 km.

Nutida ångteknik står ej heller främmande för
ekonomisk ångtransport å distanser på en svensk mil
och därutöver. Vad detta betyder för exempelvis ett
flertal närliggande mindre industriers centralisering
till en gemensam större ångcentral är uppenbart.

Till slut må även framhållas, att drifterfarenheterna
från Korsnäsverkens nya mottrycksanläggning
kortfattat kunna sammanfattas på följande sätt:

De förväntningar, som ställts på anläggningen ha
uppfyllts icke minst beträffande valet av
ångpannetryck. De varnande röster, som från många håll
höjdes mot införandet av detta ångtryck i svensk
cellulosaindustri, hava dess bättre visat sig vara
oberättigade.

Skulle Korsnäsverken i dag eller inom den
närmaste framtiden få anledning bygga en ny
mottrycksånganläggning, skulle man, om så av ekonomiska
skäl visade sig lämpligt, ej tveka att välja
ångpannetrycket upp mot de högsta gränser, som för
närvarande tillämpas vid flera utländska anläggningar,
liggande mellan 100 à 200 atö, beroende av dels
vilket av de moderna ånggenereringssystem, som av
kostnadshänseende komme att väljas, exempelvis La
Monte, Löffler, Benson, Atmos m. fl., dels vilka
ångdistributionsförhållanden, som skulle kunna tänkas
ifrågakomma för transport av ånga till industrier i
grannskapet inom ca 1 à 1,5 svenska mils aktionsradie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>