- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - E. Hubendick: Förslag till normer för provning av förbränningsmotorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

provningsprogram eller dylikt. Finnes ej dylik
bestämmelse bör det vara provningsmannens sak,
eventuellt i samråd med leverantör och beställare tillse
att ett för motorn normalt och lämpligt bränsle
användes.

Det har även föreslagits standardiserade
beteckningar. Det är min övertygelse att enighet om dylika
ej kan uppstå och att om beteckningar fastställas
dessa ej komma att användas. Det synes därför
vara bättre att varje provningsman får använda de
beteckningar han finner för gott. Han tvingas
därigenom att i texten angiva vad olika beteckningar
betyda, varigenom många missförstånd och
oklarheter torde komma att undvikas.

Även förslag till provningsprotokoll hava
uppgjorts. Med den mångfald förhållanden,
förutsättningar och ändamål, som ligga till grund för en
provning torde det i de flesta fall bliva omöjligt att
använda ett uppgjort formulär för en provning. Stora
delar bli outfyllda och kompletteringar måste göras.
Det synes då bättre att varje provningsman får
formulera sitt provningsutlåtande på sätt som för
tillfället bäst lämpar sig. De tyska normerna nöja sig
med att giva anvisning för uppställande av en
provningsberättelse. En dylik anvisning kan möjligen
vara nyttig.

Man måste betänka att provningen har att tillfredsställa
det levande livets skiftande behov och därför
ej kan bindas inom snäva, standardiserade former.

Det har även föreslagits bestämmelser för huru en
standardmaskin skall vara utrustad t. e. med smörjapparat,
baxapparat m. m. Dylika bestämmelser höra
ej till provningsnormerna. De böra finnas i
leveransavtal eller andra handlingar. Är detta ej fallet må det
vara provningsmannens sak att eventuellt efter
samråd med leverantör och beställare avgöra vilka
tillbehör maskinen bör hava. Kan ej enighet nås, eller
vill någondera parten ej efterfölja provningsmannens
beslut måste frågan bliva föremål för domstols- eller
skiljedomsförfarande.

Det har även föreslagits att i provningsnormerna
skall givas upplysning om de uppgifter som skola
infordras vid offertbegäran eller beställning av en
maskin (Information required with inquiry of order
for engine). En dylik uppgift må ju gärna förekomma
i de internationella normerna, För Sveriges
vidkommande har detta ej synts erforderligt.
Bestämmande för provningen blir leveransavtalet eller
provningsprogrammet.

Det har vidare föreslagits föreskrifter för motorer
för drift av elektriska generatorer (Selection of
engine for use with electrical generators). Sådana
föreskrifter synas olämpliga, emedan motorns
egenskaper böra fastställas genom förhandlingar och
fastläggas i köpeavtal, vilket i sin ordning blir
grundläggande för provet. Förslaget är t. o. m. farligt i
sin nuvarande form, emedan siffervärden fastslås,
vilka ej med säkerhet äro lämpliga. Så t. e.
fastslås i ett förslag alla elektriska generatorers
verkningsgrad till 98,5 % och för trefas fastslås en
olikformighetsgrad av 1:150.

Ett förslag föreligger även över en förteckning på
uppgifter som av leverantören skall meddelas
beställaren. Intet hindrar att i en internationell
provningsföreskrift upptaga dylika upplysningar för
beställare, men de ha ej med provningsnormerna att
göra. Bättre vore att vid sidan av provningsnormerna
eller som supplement till dessa utarbeta "upplysningar
för beställare".

Måttenheter.

I det svenska normförslaget hava följande
måttenheter föreslagits.

1) Användning av metriskt mått användes som
regel. Även engelskt mått kan användas.
Såsom reduktionstal gälla
1 eng. tum = 25,4 mm.
1 lb = 0,454 kg.

2) Såsom enheter för effekt användas kilowatt
och hästkraft.
1 hkr = 75 mkg/sek. = 0,736 kW.
1 kW = 1,36 hkr = 1,34 eng. HP.
1 eng. HP = 0,746 kW.

Någon avvikelse i reduktionstalen är föreslagen
ifrån andra länder, t. e. 1 hkr = 0,735 kW. Den är
utan betydelse.

3) Såsom arbets- och värmeenheter användas
1 hästkrafttimme = 270 000 mkg = 632 kcal.
1 kWh = 860 kcal.
1 kcal = 427 mkg.

Dessa kunna med hjälp av förut angivna mått
överföras till engelskt måttsystem.
4) Såsom enheter för tryck föreslås:
1 kg/cm2 = 735,6 mm Hg vid 0°C.
1 lb/sq. inch = 0,0703 kg/cm2.

Uppgift om övertryck eller absolut tryck bör
alltid förefinnas.

5) Det har av olika länder föreslagits att gasmängd
skall angivas i kg eller m3, varvid visst tryck
och viss temperatur fastslagits.

De svenska normerna tillåta gasvolymens
uppgivande i m3 vid godtycklig temperatur och
godtyckligt tryck, men tryck och temperatur skola
angivas. Som normaltryck och normaltemperatur
föreslås dock 760 mm Hg och +20°C.

Båda systemen äro användbara.

De metriska uppgifterna kunna omräknas i
engelska.

6) I det svenska normförslaget föreskrives att
såsom värmevärden för bränslen gäller det effektiva
eller undre värmevärdet. Detta är det direkt
uppmätta, kalorimetriska, minskat med
ångbildningsvärmet hos vattenångan i förbränningsgaserna.

Av andra länder har föreslagits att övre,
kalorimetriska, värmevärdet skall angivas.

Efter de många utredningar och långa debatter,
som på sin tid förts på europeiska kontinenten torde
det ej vara möjligt förmå dessa länder att övergå till
övre värmevärdet. Emellertid tordo i en
internationell normföreskrift båda värmevärdena kunna
tilllåtas blott alltid angives vilket värmevärde
uppgiften avser samt vattnets i förbränningsprodukterna
mängd, så att omräkning kan göras.

Angives värme var det per m8 skall naturligtvis
uppgift finnas om tryck och temperatur.

För omräkning till engelskt måttsystem användas
reduktionstalen

1 kcal/kg = 1,8 BTU/lb.
1 BTU/lb = 0,556 kcal/kg.

Utöver dessa måttuppgifter torde några uppgifter
ej behövas. Men intet hindrar att i en internationell
föreskrift även andra angivas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free