- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik /
42

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Hjalmar O. Dahl: Bidrag i frågan om centrifugalpumpens teori och konstruktion - E. Lundgren: Några intryck från Leipzigermässan 1934

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strömningen i pumphjulet ger ledning för en rationellare
dimensionering och formgivning även av själva hjulen.

Tillägg.

Uti ett inlägg efter mitt föredrag framhöll ing.
K. G. E. Johansson bland annat, att man lämpligen
kunde karakterisera spiralhusen genom en
koefficient eller kanske rättare ett talvärde, som skulle
stå i viss proportion till värdet Q · n H. Ing. J.
angav icke vare sig hur den nämnda koefficienten
skulle bildas eller det lämpliga proportionstalet. Då
den antydda beräkningsmetoden synes hava ett visst
praktiskt värde, särskilt då det för konstruktören
gäller att på bästa sätt utnyttja ett förefintligt
modellförråd, så kan det vara av intresse se, huru en
dylik relation kan erhållas.

Om vi beteckna själva snäckans slutsektion före
diffusorn med Fa samt avståndet från denna sektions
tyngdpunkt till axeln med Ra så kunna vi sätta
        Q = Fa · cam = Fa · µ ·  c2u  · r2
——— ———         (1)
k Ra


Då vidare enligt huvudekv.
        µ2 c2u = r2 · [pi] n  · c2u = k g · H
—————— ———————
30 [eta]h


så blir
        r2 · c2u  = 30 · g H
——— ———————————————— ,
k [pi] n · [eta]h


som insatt i (1) ger
        Q = Fa · µ · 1  · 30 g H
——— ——————————————
Ra [pi]n · [eta]h


eller
         Fa  = [pi] · [eta]h  · Q n
—— ————————————— ———         (2)
Ra µ · 30 g H


Här är ju Fa/Ra ett lämpligt dimensionstal för
snäckan och formel (2) anger även det ungefär
lämpliga värdet å proportionstalet. Om vi antaga µ, och
[eta]h av ungefär samma storlek, så blir koefficientens
storlek ca 1/100.

Särskilt av betydelse att observera är att den
erhållna relationen är oberoende av hjulets utförande
i detalj, vadan utförandet av en pump för bestämda
data i första hand kräver en snäcka med ett
någorlunda passande dimensionstal.

*


NÅGRA INTRYCK FRÅN LEIPZIGERMÄSSAN 1934.

Av dipl.-ing. E. Lundgren.


Årets tekniska mässa i Leipzig gav ett starkt
intryck av den tyska maskinindustriens målmedvetna
beslutsamhet att hålla fast vid en hög standard
genom att förbättra sina maskinkonstruktioner och
tillgodogöra sig alla framsteg som gjorts med
hänsyn till verktyg, material, lagerkonstruktioner etc.
Det gentemot de senare åren betydligt ökade antalet
besökande såväl som utställare vittnade dessutom
om en ljusare syn på affärsläget.

Som vanligt utgjordes mässans tyngdpunkt av den
gedigna samlingen verktygsmaskiner i hall nr 9. Av
dessa voro redan på grund av sina dimensioner
iögonfallande: ett stort modernt arborrverk av
Schiess-Defries med en 220 mm stark spindel
och en vikt av 93 ton samt en större dragpress av
Weingarten, i vilken även på mässan
automo-bilstänkskärmar framställdes. Som bekant har den
tyska automobilindustrien funnit Hitler-regeringens
mest välvilliga och till synes effektiva stöd och detta
återverkar givetvis gynnsamt på de industrier, vilka
i likhet med Weingarten tillverka verktyg för bilindustrien.

Uppmärksamhet tilldrogo sig även vid en hastig
vandring genom hallen de silverglänsande släta ytor,
som i ett större antal maskiner erhöllos vid
svarvning av stålaxlar med höga hastigheter och fina
matningar med verktyg av Widia eller diamant. Man
talar om dessa skärverktygs större "Durchschlagskraft",
som vid höga hastigheter skarpt klipper av
materialet utan att luckra detsamma å ytan, så som
sker vid spånavskiljandet med normala skärstål och
hittills vanliga skärhastigheter. Fordran på vibrationsfri
gång för arbete med moderna hårdmetaller vid
höga hastigheter samt kravet på att ha såväl höga
hastigheter för svarvning med Widia som även lägre
hastigheter för grövre svarvning till sitt förfogande
ha satt sin prägel på maskinernas konstruktion. Vid
högre hastigheter drives spindeln oftast medelst rem
för att undvika de av kuggväxlar vållade
vibrationernas direkta inverkan på spindeln. Drivmotorn
placeras då gärna som vid många av de utställda
maskinerna, t. e. vid svarvar av Löwe, Boley,
Weipert m. fl. samt revolversvarvar av Scheu,
Auerbach o. a., i maskinens fot under
spindeldockan. Hastighetsändringar åstadkommas dels med
hjälp av polomkopplingsbara motorer, dels medelst
en med motorn hopbyggd växellåda och dels, om
spindeln förses med en trappskiva, genom
omläggning av remmen. Drivningens anordning nedtill i
maskinens fot bidrager givetvis också till att minska
vibrationernas inverkan på arbetet, å andra sidan är
det klart, att man vid den angivna konstruktionen
uppgiver enkelremskivans fördelar, nämligen ett
alltid fullt utnyttjande av remkraften och en bättre
kraftöverföring vid lägre varvantal. Vid en del
svarvar har man därför valt kompromisskonstruktioner,
t. e. äro vid den i fig. 1 avbildade svarven av
Kärger hastigheterna uppdelade i 2 grupper. De
högre hastigheterna erhållas medelst rem och en i
maskinfoten inbyggd växellåda, som i sin tur drives
medelst texrope från motorn. De lägre hastigheterna
åstadkommas genom inkoppling av en i
spindeldockan anordnad bakväxel. I denna svarv äro
spindelns huvudlager glidlager med koniska ansättbara
lagerskålar, dock upptages remkraften på spindeln
medelst två å ömse sidor av remskivan anbragta
kullager. Vid större svarvar kan motorn sällan
placeras under spindeldockan, och drivningen sker då
lämpligast medelst enkelremskiva. För att likväl vid
snabbsvarvning med Widia undvika spindelns direkta





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free