Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. Maj 1934
- Evert Norlin: Smörjoljor för bilmotorer och dessas smörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK
HÄFTE 5 MAJ 1934
REDAKTÖR: H. F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Smörjoljor för bilmotorer och dessas smörjning, av docent Evert Norlin. – Provning av Penta
utombordsmotor, arbetande i 4-takt, av professor E. Hubendick.
SMÖRJOLJOR FÖR BILMOTORER OCH DESSAS SMÖRJNING.
[1]
Av docent Evert Norlin.
Av Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement
har Statens provningsanstalt fått i uppdrag
att i samråd med departementets representanter och
med professor E. Hubendick som tillkallad sakkunnig
uppgöra förslag till reviderade leveransbestämmelser
för bilmotorsmörjoljor samt att utarbeta anvisningar
för smörjning av bilmotorer. För att kunna fullgöra
det givna uppdraget hava erforderliga
metodundersökningar utförts, vidare analyser verkställts på ett
större antal i handeln f. n. förda motoroljor, och
dessutom hava i samband därmed vissa utredningar blivit
gjorda. Enär de resultat, som härvid framkommit,
torde vara av mera allmänt intresse, har jag ansett
det lämpligt att däröver lämna en redogörelse.
Motoroljors uppdelning i typer efter viskositet.
Den första frågan, som behövde lösas, var att få
en rationell uppdelning av motorsmörjoljorna i typer
efter viskositet. Olika oljefirmor hava skilda
beteckningar på serien av olika oljetyper. De flesta
använda härvid bokstavsbeteckningar. Dessa hava,
enär nya oljetyper skjutits in emellan de föregående,
emellanåt en något egendomlig ordningsföljd, t. e.
A, AF, BB, B, E och C. Vid karakteriserandet av
dessa oljetyper har i Sverige använts Englerviskositet.
Emellertid har man börjat använda ett annat
beteckningssystem, uppställt av The American Society
of Automotive Engineers. Enligt detta uppdelas
bilsmörjoljorna i s. k. S. A. E.-nummer, exempelvis nr
10, 20, 30, 40, 50. 60, 70 och 90, 110, 160. Denna
uppdelning sker efter oljornas viskositet, angiven i
sekunder Saybolt, för nr 10–40 vid 130 °F = 54,4 °C
och för nr 40–70 vid 210 °F = 98,9 °C. Vid dessa nr
förutsättes, att viskositeten bestämmes i Saybolt
Universal-viskosimetern. Vid högre nr, 80–160, vilka
avse transmissionsoljor till växellåda och bakaxel,
användes Furol-viskosimetern vid 100 °F = 37,8 °C.
Vid en och samma temperatur blir viskositeten för
en olja i Furol-viskosimetern nära 1/10 av värdet i
Universal-viskosimetern, enär den senare har smalare
kapillärrör än den förra.
Tabell I anger gränsvärdena för motoroljor nr
20–60, varvid jämte sekunder i Saybolt-Universal-viskosimetern
även angives motsvarande kinematiska
viskositet = Vk. Senare skall redogörelse lämnas för olika
slag av viskositet och sambandet dem emellan.
Tabell I. Gränsvärden för viskositet hos
motorsmörjoljor av S. A. E.-nr 20–60.
| S. A. E.-nr | Temp. = 130 °F = 54,4 ºC | Temp. = 210 °F = 98,9 ºC |
| Minimivärde | Maximivärde | Minimivärde | Maximivärde |
Sayb.
U.
sek. | Vk | Sayb.
U.
sek. | Vk | Sayb.
U.
sek. | Vk | Sayb.
U.
sek. | Vk |
| 20 | 120 | 25,3 | 185 | 40,0 | – | – | – | – |
| 30 | 185 | 40,0 | 250 | 54,5 | – | – | – | – |
| 40 | 250 | 54,5 | – | – | – | – | 75 | 14,4 |
| 50 | – | – | – | – | 75 | 14,4 | 105 | 21,8 |
| 60 | – | – | – | – | 105 | 21,8 | 125 | 26,4 |
Tabell II anger gränsvärdena för transmissionsoljor.
Värdena avse sekunder i Saybolt-Furol-viskosimeter
och därur beräknad Vk.
Tabell II. Gränsvärden för viskositet hos
transmissionsoljor av S. A. E.-nr 90, 110 och 160.
| S. A. E.-nr | Temperatur 100 °F = 37,8 °C |
| Minimivärde | Maximivärde |
| F-Sayb. sek. | Vk | F-Sayb. sek. | Vk |
| 90 | 80 | 178 | 150 | 324 |
| 110 | 150 | 324 | 300 | 648 |
| 160 | 300 | 648 | 600 | 1 296 |
De i tabellerna I och II givna gränsvärdena hänföra
sig till temperaturer, vid vilka viskositetsbestämningar
icke bruka utföras här i landet, och dessutom
till tre olika temperaturer. Man får en bättre
översikt, om man söker att överföra samtliga värden till
viskositet vid 50 °C. En sådan överföring blir
emellertid icke fullt riktig, beroende på att
viskositetsändringen med temperaturen kan variera avsevärt
hos oljor av olika ursprung och sammansättning.
Med ledning av viskositetsdiagram i logaritmisk
skala, vari kurvorna närma sig räta linjer, hava
ungefärliga gränsvärden för kinematisk viskositet Vk och
även Englergrader = E° beräknats och
[1]
Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik sammanträde den 13 februari 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0051.html
