| Olja nr | Sannolik
oljebas | Specifik vikt| 15 °C |
| —— |
| 4</table> | Viskositet Vk | Vk-kvot
50/100 | Flampunkt
°C | Förh. i
köld vid
0 °C | Koksåterstod
% | Sligh-tal |
| 50 °C | 100 °C |
|
| Godkända. |
| 1 | Paraffinbas | 0,886 | (95) | 15,7 | 6,0 | 231 | Flytande | 0,9 | 0,9 |
| 2 | D:o | 0,902 | 106 | 15,3 | 6,9 | 219 | " | 1,0 | 1,8 |
| 3 | Naftenbas | 0,908 | 105 | 14,2 | 7,4 | 214 | " | 0,34 | 9 |
| 4 | Asfaltbas | 0,920 | 120 | 14,2 | 8,4 | 217 | " | 0,38 | 6 |
| 5 | Blandbas | 0,917 | 115 | 14,1 | 8,2 | 205 | " | 0,5 | 13 |
| |
| Icke godkända. |
| 6 | Naftenbas | 0,918 | 95 | 12,8 | 7,3 | 196 | " | 0,5 | 20 |
| 7 | Blandbas | 0,982 | 108 | 13,4 | 8,1 | 208 | " | 0,6 | 10 |
| 8 | D:o | 0,924 | 116 | 13,8 | 8,4 | 203 | " | 0,4 | 41 |
| |
| Fordringar | max. 0,930 | 105–120 | min. 14 | – | min. 200 | " | max. 1,0 | max. 15 |
Tabell XII. Analyssiffror för ett antal M 5-oljor.
| Olja nr | Sannolik
oljebas | Specifik vikt| 15 °C |
| —— |
| 4 </table> | Viskositet Vk | Vk-kvot
50/100 | Flampunkt
°C | Förh. i
köld vid
0 °C | Koksåterstod
% | Sligh-tal |
| 50 °C | 100 °C |
|
| Godkända. |
| 1 | Paraffinbas | 0,889 | 136 | 20,2 | 6,8 | 240 | Flytande | 1,2 | 0,5 |
| 2 | D:o | 0,899 | 151 | 20,0 | 7,5 | 226 | " | 1,3 | 0,4 |
| 3 | Naftenbas | 0,903 | 147 | 19,2 | 7,7 | 219 | " | 0,53 | 1,3 |
| 4 | Asfaltbas | 0,913 | 146 | 18,7 | 7,8 | 208 | " | 0,67 | 0,8 |
| 5 | Blandbas | 0,983 | 167 | 17,7 | 9,4 | 217 | " | 1,2 | 7 |
| 6 | D:o | 0,915 | 116 | 18,9 | 8,8 | 212 | " | 1,1 | 1,7 |
| | |
| Icke godkända. |
| 7 | Naftenbas | 0,916 | 134 | 16,8 | 8,0 | 201 | " | 1,1 | 19 |
| 8 | Blandbas | 0,927 | 142 | 15,9 | 8,9 | 208 | " | 0,5 | 35 |
| 9 | D:o | 0,939 | 143 | 15,3 | 9,3 | 220 | " | 0,6 | 12 |
| | |
| Fordringar | max. 0,935 | 135–170 | min. 18 | – | min. 200 | " | max. 1,5 | max. 10 |
Till svar på en sådan fråga kan anföras, att det
icke finns tillförlitliga metoder för att på ett enkelt och
praktiskt sätt bestämma oljornas smörjningsförmåga
och vidhäftningsegenskaper. Erfarenheten ger härvid
det utslaget, att de motoroljor i marknaden, som
verkligen äro välraffinerade mineraloljor, om de äro
av lämplig viskositet, i dessa avseenden visa sig
fullt tillfredsställande. Detta behöver icke
konstateras med provning. Vad som behövs är att med en
specifikation, som är så enkel som möjligt och
motsvarar en provning av rimlig omfattning och kostnad,
karakterisera och utvälja oljor under rådande
handelsförhållanden. Detta åstadkommes med
föreliggande specifikation. Det bör även påpekas, att
en specifikation ej får anses vara fixerad för lång
tid. Den måste underkastas revision tid efter annan
och anpassas till den tekniska utvecklingen både
ifråga om vad oljeraffinaderierna kunna prestera till
rimligt pris och vad motorindustrien behöver.
Härvid få motorkonstruktörerna icke ställa för stora
krav på oljorna. Den motor har bästa smörjningssystemet,
vari oljan ändras minst under en viss tids användning.
Som bekant hava oljor av olika ursprung ofta olika
sammansättning. Man talar om paraffinbasoljor från
Pennsylvanien, om asfaltbasoljor från Västra U. S. A.,
om naftenbasoljor från Ryssland och om blandbasoljor
exempelvis från mellersta staterna i U. S. A.
Hur lämpa sig nu dessa olika oljetyper som
motoroljor. Erfarenheten visar, att av alla fyra slagen
kunna utvinnas förstklassiga motoroljor. Samtliga
kunna uppraffineras till lågt oxidationstal.
Paraffinbasoljorna hava fördelaktigt flackt
viskositetsdiagram men hava gärna högre kokstal och hava en
viss benägenhet för sotning och koksbildning i
motorn. Asfaltbasoljorna äro köldbeständiga, hava lågt
kokstal men ett relativt starkt stigande
viskositetsdiagram. Naftenbasoljorna intaga en
mellanställning. Rent teoretiskt sett borde bästa
vidhäftnings- och smörjningsegenskaper ernås genom att vid
tillblandning av en motorolja ur ett maskinoljedestillat
och en cylinderolja välja dessa från olika oljebas, t. e.
ryskt maskinoljedestillat och cylinderolja av
paraffinbastyp eller tvärtom.
Vid all motorsmörjning måste hänsyn tagas till att
två andra faktorer spela minst lika stor roll som
oljans beskaffenhet, nämligen det sätt, varpå bilen
köres och hur motorn skötes.
Det är ett faktum, att motoroljan efter en relativt
kort körlängd, 30–40 mil, blir avsevärt förtunnad
genom utspädning med bensin från cylindrarna. Vid
mycken chokning och stark bensinblandning, särskilt
om bilen ofta måste göra uppehåll och
yttertemperaturen är låg, blir denna utspädning större. I
normala fall uppgår den till 2–5 %, varigenom
viskositeten vid 50 °C kan sänkas med 15–30 Vk-enheter.
I vissa fall hava utspädningar upp till 15–20 %
påvisats. Fig. 8 visar ett av civilingenjör Rolf
Stenhoff gjort diagram över utspädning och ändring
av oljeblandningens egenskaper under 120 mils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0058.html
| |
