Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - Evert Norlin: Smörjoljor för bilmotorer och dessas smörjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
körning med en lastbil, vars motor smordes med M 2
(A)-olja. Kurvorna visa ändring av syretal, utspädning,
viskositet och flampunkt. Fig. 9 är ett av M. A.
Dietrich i samband med ett föredrag, "Service
Changes in Cranckcase Lubricating" publicerat
diagram, vari anges viskositetsändringen under körning
l 000 eng. mil vid drift med dieselmotorer och
körning med lastbilar och personbilar.
Vid för stark utspädning blir lager smör jningen
ofullständig och risk uppstår för onormalt slitage och
hopskärning.
I motorn uppkommande avsättningar kunna bero
på bensinens förhartsning, smörjoljans förkoksning,
avslitna metallpartiklar och inkommet damm.
Insugningen av damm i motorn är ett besvärligt
problem. Man har sökt konstruera dammfilter, men det
är svårt att få dem effektiva, ty för att få tillräcklig
filterverkan måste ett ganska stort luftmotstånd
uppkomma. Insugna dammets mängd kan på dammiga
vägar sommartid bliva betydande. Enär dammet
ofta innehåller övervägande mineralämnen däribland
fina kvartskorn, kan slipverkan i cylindrar och lager
bliva avsevärd.
I motorhuset nedkommer från förbränningsrummen
vattenånga och vid svavelhaltig bensin svaveldioxid.
Vattenångan kondenseras till vatten och däri löses
svaveldioxiden, som snart övergår till svavelsyra.
Detta sura vatten blandas in i oljan och bildar en
sur emulsion, vilken kan framkalla korrosion och
verka störande på smörjningsförloppet.
För att undvika de olägenheter, som nu berörts, är
det nödvändigt att köra så, att oljeutspädningen blir
den minsta möjliga, att byta olja tillräckligt ofta
samt att i samband med oljebyten rengöra vevhusets
oljerum, oljefilter samt sota och i övrigt underkasta
 |
Fig. 8. Stenhoffs diagram över en motoroljas utspädning och ändring av vissa egenskaper lindor körning olika väglängder. |
|
Fig. 9. Dietrich’s diagram över motoroljors viskotitetsändring vid körning olika tider eller väglängder. |
| µ = k [kvadratrot] (v · | V d | ), | |||
| ————————— | |||||
| p[delta]</table>
där k = en konstant, v = periferihastighet, Vd = absolut viskositet, p = trycket och [delta] = lagerspelrummet. Om vi antaga, att denna formel ger en allmän bild av motorsmörjningen och att µ samt [delta] äro konstanta, erhålles
|
