Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - F. K. G. Odqvist: Om säkerhetsgraden vid olika slag av påkänning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK

HÄFTE 6 JUNI 1934

REDAKTÖR: H.F. NORDSTRÖM
AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN.

INNEHÅLL: Om säkerhetsgraden vid olika slag av påkänning, av docent F. K. G. Odqvist. – Ombyggnad av
en ångpanna vid Gislaveds gummifabrik, av ingenjör E. Winning. – Statens järnvägars nya rälsomnibussar, av
byråingenjör E. Nothin.

OM SÄKERHETSGRADEN VID OLIKA SLAG AV PÅKÄNNING.

Av docent F. K. G. Odqvist.

Med den påkänning, som råder i en sektion av en
maskindel förstå vi ett antal kilogram pr
kvadratmillimeter, dvs. en spänning, som man antingen
direkt mätt upp eller beräknat enligt någon av den
tekniska mekanikens teorier. Stegras påkänningen
successivt, så nås förr eller senare ett värde då
antingen maskindelen ifråga brister, utmattas eller
sådana deformationer uppträda som kunna äventyra
maskindelens goda funktion. En dylik påkänning
beteckna vi som otillåtlig.

Med säkerhetskoefficienten eller säkerhetsgraden
hos en viss konstruktion vid ett visst tillfälle förstå
vi i det följande förhållandet mellan den minsta
otillåtliga påkänningen och den påkänning som råder
vid tillfället i fråga.

1. Standardbestämmelser.

Hur bär sig en konstruktör åt när han skall
dimensionera låt oss säga en axeltapp? Om vi lämna
åt sidan de fall, då dimensionsfrågan helt överlämnas
åt försynen eller man har så ingående erfarenhet av
maskinelementet i fråga att man anser sig på rak arm
kunna utan kontrollräkning ange huvuddimensioner,
så torde väl förloppet i regel vara följande. Man ritar
upp efter ögonmått och uträknar med hjälp av
uppgifter om rådande belastningar och moment efter t. e.
böjnings- eller vridningsformeln en påkänning i den

Zulässige Spannungen in kg/qcm, nach C. Bach.

Art der Festigkeit und Belastung		Schweifs- eisen¹⁾	Flufseisen³⁾		Flufsstahl²⁾		Stahlgufs		Gufseisen	Kupferblech, gewalzt
Zug kz	I	900	900	1500	1200	1800	600	1200	300	600³⁾
	II	600	600	1000	800	1200	400	800	200	300
	III	300	300	500	400	600	200	400	100	–
Druck k	I	900	900	1500	1200	1800	900	1500	900	–
	II	600	600	1000	800	1200	600	1000	600	–
Biegung k	I	900	900	1500	1200	1800	750	1200	–	–
	II	600	600	1000	800	1200	500	800	–⁴⁾	–
	III	300	300	500	400	600	250	400	–	–
Schub ks	I	720	720	1200	960	1440	480	960	300	–
	II	480	480	800	640	960	320	640	200	–
	III	240	240	400	320	480	160	320	100	–
Drehung kd	I	360	600	1200	900	1440	480	960	–	–
	II	240	400	800	600	960	320	640	⁵⁾	–
	III	120	200	400	300	480	160	320	–	–

Fig. 1.

svagaste sektionen. Så slår man upp sin Hütte,
avdelning Festigkeitslehre, underavdelning "zulässige
Spannungen" (fig. 1).

Här möter strax en kolumn "Art der Belastung"
och för varje slag av påkänning finns tre olika fall I,
II och III, vilka skola motsvara vilande belastning
(I), belastning varierande mellan noll och ett
plusvärde (II) (respektive mellan noll och ett minusvärde)
samt belastning varierande mellan lika stora men
omväxlande positiva och negativa värden (III).

Påkänningsberäkningen är gjord i en blink och
materialvalet blir inte svårt – det finns bara 4 à 5
kolumner.

Fullt så enkelt går saken kanske inte till i
verkligheten och de ambitiösare ritkontoren torde väl
numera i allmänhet ha sina materialnormer grundade
på överenskommelse mellan tillverkare och köpare.

De ovannämnda tabellerna av Bach som behärskat
hållfasthetsräkningen i snart 50 år äro som man ser
grundade på att påkänningarna i de olika
belastningsfallen skola förhålla sig I:II:III=3:2:1 och
säkerhetsgraden räknat från brottgränsen i fallet I
är åtminstone 4.

I de nyaste upplagorna av Hütte (jfr fig. 2) ha
emellertid de Bachska siffrorna undergått en
modifikation, och man ser att medan tillåtna påkänningen
i fallet I bibehållits så har förhållandet I:II:III
ändrats till

I:II:111=2:1,2:1.

Tafel 28. Zulässige Spannungen für Stahl, Stahlguß, Gußelsen und Kupfer

Art der Festigkeit und Belastung		Flußstahl¹⁾ etwa St 37 x 12 geschmiedet oder gewalzt		Flusßtahl¹⁾ etwa St 50 x 11 geschmiedet oder gewalzt		Stahlguß¹⁾ etwa Stg 45 x 81		Gußelsen³⁾	Kupfer- blech, gewalzt
		von	bis	von	bis	von	bis
Zug [delta] zul	I	900	1200	1200	1800	600	1200	300	600²⁾
	II	540	700	700	1080	360	720	180	360
	III	450	600	600	900	300	600	150	–
Druck [delta] d zul	I	900	1200	1200	1800	900	1500	900
	II	540	700	700	1080	540	900	500
Blegung [delta]’ zul	I	900	1200	1200	1800	750	1200	–
	II	540	700	700	1080	450	720	–³⁾
	III	450	600	600	900	375	600	–
Schub [tau] zul	I	720	1000	1000	1440	480	960	300
	II	430	560	560	860	290	580	180
	III	360	480	480	720	240	480	180
Drehung [tau]’ zuk	I	600	1000	1000	1440	480	960	–
	II	360	560	560	860	290	580	–⁴⁾
	III	300	480	480	720	240	480

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1934m/0063.html

		Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 61 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|

TEKNISK TIDSKRIFT MEKANIK

HÄFTE 6 JUNI 1934

OM SÄKERHETSGRADEN VID OLIKA SLAG AV PÅKÄNNING.

Av docent F. K. G. Odqvist.

TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK