Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 67 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - F. K. G. Odqvist: Om säkerhetsgraden vid olika slag av påkänning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(fig. 19) att utmattningsgränsen i trycklagret
närmast propellern var nominellt [tau] = 27 och i ram- och
tapplagren [tau] = 22 à 23 kg/mm². Materialet höll vid
cylindrisk provstav 36 à 37 kg/mm². Några väsentliga
förbättringar voro med hänsyn till tillgängliga
utrymmen icke möjliga. Matthaes hade ansett sig kunna
konstatera att de erhållna utmattningsvärdena voro
relativt oberoende av smidningsriktningen hos axeln
och att inga nämnvärda inre spänningar på grund av
den höga anlöpningstemperaturen kunde ha förekommit.

Gentemot detta påstår Herold att de flesta verk

Fig. 18. Flygmotorvevaxel, enligt Matthaes utmattad på grund av torsionssvängningar.

numera snabbkyla efter anlöpningen till undvikande av
anlöpningssprödhet och att som följd härav inre
spänningar uppstå, vilka kunna inverka oförmånligt
på utmattningsegenskaperna. Till bestyrkande av
detta undersöktes en bruten vevaxel röntgenografiskt
före och efter utglödgning varvid det visade sig att
Debye-Scherrer-diagrammen avsevärt tilltogo i
klarhet och skärpa, vilket skulle bero på förekomst
av inre spänningar i oglödgat tillstånd.

I sådana fall som det nämnda, där utom den
fullständiga hållfasthetsutredningen man har en
ytterligt rigorös materialkontroll (10 % kassation på
färdiga vevaxlar!) kan man självfallet gå upp med
påkänningarna i närheten av utmattningsgränsen på
ett helt annat sätt än i mindre omsorgsfullt utredda fall.
I övrigt är att säga, att vid hållfasthetsproblem och
materialproblem av den subtila art som senast
berörts, det alltid torde vara att rekommendera för
konstruktören att i synnerhet vid ämnen av grova
dimensioner diskutera materialproblemet med
materialleverantören.

Litteraturförteckning.

1) H. J. Gough, Fatigue of Metals, London 1924.
2) Moore och Kommers, Fatigue of Metals, New York 1927.
3) Timoshenko och Lessels, Festigkeitslehre, Springer 1928.

Fig. 19.

4) O. Graf, Dauerfestigkeit, Springer 1929.
5) A. Thurn och W. Buchmann, Dauerfestigkeit u. Konstr., V. D. I. 1932.
6) H. Oschatz, Gezetsmässigkeiten des Dauerbruches, V. D. I. 1932.
7) W. Herold, Die Wechselfestigkeit, Springer 1934.
8) Stanton och Batson, Brit. ass. resp. 1916, S. 280.
9) B. P. Haigh, Brit. ass. rep. 1919, 1921, 1923.
10) F. C. Lea och H. P. Budgen, Engineering, 20/8, 1926.
11) R. Liljeblad, I. V. A. handlingar no. 47.
12) F. Rötscher, Maschinenbau, 3/4, 1930.
13) E. Bock, Maschinenbau, 2/10, 1930.
14) K. Matthaes, Maschinenbau, 20/2, 1930.
15) Diskussion i anslutning till 13), Maschinenbau 1931, S. 66.
16) F. Fischer, Zeitschr. V. D. L, 1932, S. 449.
17) E. Lehr och W. Prager, Forschung 1933.
18) W. Prager och K. Hohenemser, Metallwirtschaft 1933.
19) Faulhaber, Buchholtz, Schulz, Ståhl u. Eisen 26/10 1933.
20) F. K. G. Odqvist, Teknisk tidskrift, Mekanik, majhäftet 1933.
21) W. Buchmann, Forschung 1934.
22) H. Schlechtweg, Z. A. M. M. 1934; Ingenieur-Archiv, 1934.
23) F. K. G. Odqvist, Plasticitetsteori, Ingeniörsvetenskapsakademien 1934.
24) Arbeitsblätter, Z. V. D. I., 1933 no 42, no 50; d:o 1934 no 7, no 12.
25) A. Thurn och F. Wunderlich, Forschung 1932; jfr även
W. Prager, Forschung 1933.

Tab 11. Materialundersökning på 14 st. vevaxlar av olika fabrikat, enligt Matthaes.

Axel		Beteckn.	a	b	c	d	e	f	g	h	i	k	l	m	n	o
Analys	C	%	0,38	0,35	0,53	0,45	0,51	0,55	0,26	0,40	0,22	0,34	0,31	0,35	./.	0,35
	Cr	%	1,28	0,96	1,06	0,94	0,97	0,89	0,87	1,34	0,85	1,18	0,88	1,38	./.	0,73
	Ni	%	4,00	4,02	2,95	4,64	4,58	3,91	3,80	3,27	3,94	4,33	3,98	3,33	./.	3,56
	W	%	0,50	0,40	0,77	0,01	0,01	0,0	0,00	0,70	0,00	0,00	0,00	0,61	./.	0,00
Elasticitetsgräns . . .	[sigma]0,003	kg/mm2	87	85	102	57	82	75	76	87	./.	56	82	85	79	50
Elasticitetsgräns . . .	[sigma]0,02	"	106	98	115	67	90	85	85	94	68	65	96	89	94	69
Sträckgräns . . .	[sigma]0,2	"	116	97	124	76	92	98	92	102	105	70	107	94	110	75
Brottgräns . . .	[sigma]B	"	129	111	141	87	102	107	101	114	114	90	116	107	124	89
Spänning vid . . . [psi] = 30 %,	[sigma]30	"	160	135	./.	114	135	./.	128	138	./.	120	143	135	./.	117
Absolut brottgräns . . .	[sigma]BA	"	180	185	./.	146	162	./.	147	165	138–?	153	164–178	156–175	156	149
Förlängning . . .	[delta]5	%	14	18	10	21	19	14	17	16	9	20	12–14	14–18	16	19
Kontraktion . . .	[psi]	%	43	59	40	63	56	58	54	54	26 (+37)	58	36–46	50–56	47	60
Slagseghet . . .	S	kgcm/mm2	4,1	6,7	2,5	8,4	5,5	5,3	2,2	4,4	3,9	7,5	2,4	5,8	./.	11,3
Brinellhårdhet . . .	HB	kg/mm2	384	340	403	265	302	334	323	357	348	272	339	331	368	280
Utmattningsgräns . . .	[sigma]U	"	60	53	61	47	50	51	54	57	43	48	58	52	55	49
Förhållande . . .	[sigma]U/[sigma]B	%	47	48	48	54	49	48	53	50	38	53	50	49	44	55

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>