Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7. Juli 1934
- Nils Gustafsson: Möjligheterna att driva en förgasaremotor med ett svårflyktigt bränsle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK
HÄFTE 7 JULI 1934
REDAKTÖR: H.F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Möjligheterna att driva en förgasarmotor med ett svårflyktigt bränsle, av civilingenjör Nils
Gustafsson. – Automatiska maskiner för massfabrikation av skruvar, hylsor m. m., av ingenjör Hjalmar Dahl.
– Statens järnvägars nya rälsomnibussar. – Föreningsmeddelanden. – Litteratur.
MÖJLIGHETERNA ATT DRIVA EN FÖRGASAREMOTOR
MED ETT SVÅRFLYKTIGT BRÄNSLE.
[1]
Av civilingenjör Nils Gustafsson.
Den ekonomiska vågdal, i vilken vi för närvarande
befinna oss, har medfört en allmän strävan
att minska omkostnaderna. Speciellt har denna
strävan kommit till uttryck inom den yrkesmässiga
automobiltrafiken. Den hårda konkurrens, som här är
rådande, tvingar ägarna av lastvagnar och omnibussar
att på allt sätt söka nedbringa sina kostnader. Detta
har medfört att ett visst intresse knutits till de
billigare bränslena. Så t. e. hava ju stora ansträngningar
gjorts, speciellt i vårt land, att nyttiggöra den
"svarta bensinen", nämligen våra träkol. En
ombyggnad av motorfordonet till kolgasdrift medför
dock relativt höga kostnader och omfattande arbete,
varför en dylik installation endast under vissa
betingelser kan bliva ekonomiskt lönande.
Stort intresse har även knutits till de svårflyktiga
bränslena, då främst motorfotogen och solarolja.
Som bekant uttages ju en del av automobilskatten i
form av beskattning på bensin. För närvarande
utgöra skatt och tull tillsammans ett belopp av 10,1
öre per liter. Enär bensinen räknas till eldfarlig olja
av första klass och därigenom uppställas stränga
krav vid dess förvaring och transport samt därjämte
allmänheten fordrar ett bekvämt tillhandahållande,
har distributionskostnaden för detta bränsle blivit
betydande. De svårflyktiga bränslena däremot äro
f. n. skattefria samt kunna lagras och distribueras på
ett betydligt enklare sätt, varigenom även priset kan
hållas lägre.
Visserligen utgör bränslekostnaden uttryckt i
procent av den totala driftkostnaden endast en relativt
obetydlig del, men många gånger kan just en
relativt obetydlig minskning i den totala kostnaden vara
vad som erfordras för att kunna hålla driften igång.
Uttryckt i penningar kan det dock bliva rätt
avsevärda belopp på grund av de stora kvantiteter
bränsle, som komma ifråga. Jag kan nämna att det
finnes flera ägare av lastvagnar, som genom att
använda motorfotogen i stället för bensin, göra en så
pass stor besparing att denna väl betalar avlöningen
för vagnens besättning, som utgöres av två man.
Försöken att utnyttja solarolja som bränsle i
bilmotorer har ju som bekant krönts med framgång
genom konstruktion såväl av de snabbgående
dieselmotorerna som av Hesselman-motorn. Skall denna
väg vara framkomlig måste antingen en
dieselmotordriven vagn inköpas eller, när det gäller
Hesselman-motorn, vagnen vara tillverkad av en fabrikant, som
även framställer Hesselman-motorn, så att motorn
ifråga kan ombyggas till detta system. Bägge
vägarna äro dyrbara, ehuru givetvis en ändring till
Hesselmandrift ställer sig billigast. För alla ägare
av t. e. amerikanska lastvagnar är denna väg stängd
och även för det stora flertalet ägare av svenska
vagnar är prisfrågan för omändringen av den allra
största betydelse. Det gäller för dessa vagnar att få
fram en billig, enkel och lätt monterbar anordning
för drift med det billigare bränslet.
Jag skall i det följande bortse från utvecklingen
av både dieselmotorn och Hesselmanmotorn och
endast något närmare gå in på möjligheten att tillföra
det svårflyktiga bränslet medelst en förgasare.
På grund av den f. n. relativt obetydliga
prisskillnaden mellan motorfotogen och solarolja har det
största intresset i vårt land knutits till motorfotogenen.
Detta är även beroende på att svårigheterna
att få ett acceptabelt resultat varit mindre. Tyvärr
har mången bilägare gjort försök att utan vidare
fylla motorfotogen i tanken i stället för bensin.
Motorn har, när den väl blivit varm, kanske arbetat
hjälpligt och vederbörande har gjort förhoppningar
om en viss vinst, men efter kort tid hava
svårigheterna visat sig i form av nedsmälta lager samt
korrosion förorsakad av bränslets höga svavelhalt.
Innan jag går närmare in på de principiella vägar,
man följt, måste jag lämna några data om de
använda bränslena. I tabell I äro sammanförda en del
uppgifter för några i handeln vanliga slag av
ifrågavarande bränslen, som kunna anses representativa
för dessa bränsletyper.
En flyktig granskning visar att den kemiska
sammansättningen är i stort sett densamma. Största
skillnaden ligger i svavelhalten. Denna har en stor
betydelse enär den vid oxidation tillsammans med
förbränningsvattnet giver svavelsyra som angriper
motorns metalldelar. Speciell hänsyn måste därför
ägnas denna sak vid konstruktion av anordningar för
[1] Utgör en bearbetning av föredrag hållna inför Svenska
teknologföreningens avdelning för Mekanik den 24 okt. 1933
och Ingeniörsvetenskapsakademien den 28 nov. 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0075.html
