Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 77 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Nils Gustafsson: Möjligheterna att driva en förgasaremotor med ett svårflyktigt bränsle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Anordning för fotogendrift med två förgasare och förvärmning av en del av bränsleluftblandningen.

förbi de tunna plåtar som uppvärmas av avgaserna
varvid en förångning äger rum. Denna starkt
uppvärmda blandning införes i det överst synliga
förgasareliknande luftintaget där blandning med
tillsatsluft äger rum varefter bränsleluftblandningen
tillföres motorns insugningsrör.

Anordningar vid motorer huvudsakligen arbetande
vid delbelastningar.

Vid motorer som arbeta med delbelastningar blir
förhållandena i avsevärd grad försvårade. Jag har
ovan framhållit att för att överföra och behålla
bränslet i ångform åtgår en hel del värme som
måste tillföras vid en rätt hög temperatur, minst ca
400°C. En uppfattning om hur avgasernas
temperatur varierar vid olika belastningar erhålles av fig. 7,
som visar resultaten av en tysk undersökning.

En automobilmotor arbetar endast sällan under full
belastning. Dess uppgift är ju att till bakhjulen
överföra så stor effekt som erfordras för att övervinna
de vid körningen uppträdande motstånden. En bild
av dessa förhållanden erhålles av fig. 8. Kurvan A
angiver den effekt som erfordras för att framdriva
vagnen med en viss önskad hastighet på en plan,
horisontell grusväg av medelgod beskaffenhet.
Effekten är vid denna kurva angiven i hkr som en
funktion av vagnens körhastighet i km per tim. och är
hänförd till vagnens bakhjul. Tages hänsyn till
kraftöverföringens t verkningsgrad erhålles i stället
kurvan B, som alltså är hänförd till motorns
kopplingsfläns. Motorns maximala utbromsade effekt

Fig. 6. Förgasare för drift med svårflyktiga bränslen, varvid en del av bränsleluftblandningen förvärmes kraftigt.

Fig. 7. Sambandet mellan avgasernas temperatur och motorns belastning och varvantal enl. en tysk undersökning.

angives av kurvan D, som ju även den kan, med
ledning av verkningsgraden, omräknas till effekt på
bakhjulen, som visas i kurvan C. De sammanhörande
kurvorna A och C samt B och D komma att
skära varandra i en punkt, motsvarande en och
samma hastighet. I detta fall är denna hastighet
102 km per tim. som alltså utgör den största
hastighet, som denna vagn kan uppnå på en vägbana av
ovan angivna beskaffenhet.

Avståndet mellan kurvorna A och C giver ett mått
på den effekt som vid en viss hastighet står till
förfogande för acceleration eller övervinnande av en
stigning, men giver även ett mått för den grad, till
vilken motorns effekt är utnyttjad, den s. k.
belastningsgraden.

En kurva över denna återfinnes i fig. 9, där den
är avsatt som en funktion av körhastigheten. Som
synes är motorn ej belastad till mer än 20 % vid
en hastighet av 33 km per tim.

Av största intresse är därför hur avgastemperaturen
kommer att variera vid en automobilmotor,
under de förhållanden vid vilka den arbetar i vagnen.
För att erhålla en uppfattning härom visas i fig. 10
avgastemperaturen som en funktion av

Fig. 8. Normalbelastningen i hkr å bakhjulen A samt å motorn B. Motorns maximala effekt D samt densamma hänförd till bakhjulen C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>