Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 94 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Aug. 1934 - Vilhelm Bergström: Något om utvecklingen av den snabbgående råoljemotorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1.

knackning skall upphöra måste en återgång ske mot
det klassiska dieselförloppet; förbränning under
konstant tryck. (Härmed åsyftas förbränningsförloppet
hos de numera omoderna dieselmotorerna med
luftinblåsning av bränslet.)

De metoder man gått in för i syfte att erhålla den,
särskilt för automobilmotorer eftersträvade, lugna
och knackningsfria förbränningen över hela
belastnings- och varvantalsområdet, hava i allmänhet
gemensamt att förbränningen, helt eller delvis, sker i
en från huvudförbränningsrummet "avsnörpt"
kammare, och ej som vid spridningsf örfärandet i det
"öppna" rummet mellan kolvtopp och cylinderlock
(fig. 1, IV). På grund av skillnaden i utformning och
arbetssätt hos dessa separerade förbränningskamrar
kan man särskilja tre huvudgrupper, vilka i sin tur
uppvisa ett stort antal varianter.

En kortfattad redogörelse över de tre huvudgrupperna
torde i detta sammanhang äga ett visst
intresse (se fig. 1).

I. Förexplosionsrummet (förkammaren).

Denna anordning innebär ingen nyhet, då den
mycket tidigt togs i bruk på tändkulemotorer för
att underlätta en fullständig förbränning i synnerhet
vid små belastningar. Verkningssättet är följande:
Vid kompressionsslaget inströmmar luften i den i
förhållande till cylindern vanligen symmetriskt
placerade och utformade förkammaren. Då bränslet vid
kompressionsslagets slut insprutas i förkammaren
sker en partiell tandning därstädes, vilken får till
följd en häftig tryckstegring. Den oförbrända delen
av bränsleluftmassan pressas på grund härav ut i
huvudförbränningsrummet, där den slutliga
förbränningen sker. Knackningens upphörande vid detta
förfarande är dels en följd av strypningen i kanalen
mellan de båda förbränningsrummen, och dels
beroende på den blandnings verkan som uppstår vid
bränsleluftmassans utdrivning från förkammaren.
Anordningen är effektiv, men på grund av de
ofrånkomliga termiska förlusterna blir
bränsleförbrukningen högre än exempelvis vid
spridningsförfarandet.

II. Luft-Speichern. (Någon vedertagen svensk
term existerar veterligen ej för denna anordning.)

Speichern utgöres av en från huvudförbränningsrummet
avskild "cell" som står i förbindelse med
detta genom en tämligen trång kanal.

Fig. 2.

Bränsleinsprutningsorganets munstycke är riktat mot
speicherns kanalmynning. När vid insprutningsperioden
bränslestrålen intränger i speichern (efter att alltså
först ha passerat huvudförbränningsrummet) sker
tandningen där med åtföljande tryckstegring. Luften
i speichern utdrives då i riktning mot bränslestrålen.
På grund av huvudförbränningsrummets utformning
uppstår kraftig turbulens vid nämnda utströmning,
varvid bränslet blandas med luften och förbrännes
utan någon avsevärd tryckstegring över
kompressionstrycket. Diagrammet från en med speicher
försedd motor (Henschel-Lanova) visar att
förbränningen sker under i det närmaste konstant tryck.

III. Virvelkammaren utgöres likaledes av en "cell"
med antingen sfärisk eller cylindrisk huvudform.
Den kanal som förbinder virvelkammaren med
cylindern är tangentiellt riktad mot det cirkulära
planet genom kammaren. På grund härav måste en
virvlande rörelse uppstå hos den vid
kompressionsslaget i kammaren inpressade luftmassan. I
kammarens vägg är bränslemunstycket placerat och
strålen är antingen radiellt riktad eller längs en
körda. Den kraftiga blandningsverkan som kommer
till stånd i virvelkammaren på grund av luftens
rotation ger liknande förbränningsförlopp som vid
speicher-förfarandet. Virvelkammaren torde i dess
många skiftande former f. n. vara starkast

Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>