Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8. Aug. 1934
- Vilhelm Bergström: Något om utvecklingen av den snabbgående råoljemotorn
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avsedda oljevolymen ackumuleras mellan plungen
och den ovanför belägna fjäderbelastade kolven,
varigenom konstant tryck påstås kunna erhållas under
hela insprutningsperioden. Detta skulle medföra
att spridareorganen kunna utföras "öppna", dvs. utan
fjäderbelastade nålventiler för avbrytande av
insprutningen.
 |
Fig. 8.
|
Följande data belysa den snabbgående
dieselmotorns ungefärliga nuvarande ståndpunkt,
driftstekniskt sett.
| Högsta varvantal vid 1/1 belastningsgrad . . . | omkr. | 4 000[1] v/min. |
| Högsta eff. medeltryck . . . | omkr. | 8,5 kg/cm2 |
| Högsta medelkolvhastigh. . . . | omkr. | 12 m/sek. |
| Kompressionsförhållande . . . | | 1/14–1/18 |
| Vikt per hästkraft . . . | | 2–6 kg |
| Bränsleinsprutningstryck . . . | | 65–300 kg/cm2 |
| Eff. termisk verkningsgrad . . . | | 32–34 % |
| | (24–26 % för |
| | bensinmotorn) |
Anledningen varför dieselsystemet synes ha slagit
igenom även för småmotorer torde ej enbart bero på
att man lyckats övervinna de rent tekniska
svårigheterna utan sammanhänger säkerligen även med att
motorer byggda efter detta system kunna uppvisa
den lägsta specifika bränsleförbrukningen. Det mest
talande exemplet får man vid en jämförelse i detta
avseende mellan bensin- och dieselmotorer.
Kurvorna i diagram fig. 8 representera
bränsleförbrukningen per hästkraft och timme vid olika
belastningar för ur driftssynpunkt fullt jämförbara
moderna bensin- och dieselmotorer.
Att råoljedrivna motorfordon skulle vara enbart
en kristidsföreteelse sammanhängande med
bensinskatten – en uppfattning som vid olika tillfällen
framkommit i dagspressen - är väl knappast troligt.
Teoretiskt sett skulle ju, om man utgår från
bränsleförbrukningssiffrorna, råoljedrift (särskilt dieseldrift)
löna sig även om priset på råolja kom att överstiga
bensinpriset. För att emellertid råoljedrift under
dylika bränsleprisförhållanden skall vara praktiskt
lönande fordras att råoljemotorns anskaffnings-,
underhållskostnader och livslängd helt kunna järnställas
med bensinmotorns. Om råoljemotorns
tillverkningskostnader kunna nedpressas i ungefärlig
nivå med bensinmotorns, under bibehållande av
kvalitén, samt om råoljepriset stannar något under
bensinpriset (vilket väl är troligt), komma råoljedrivna
fordon säkerligen att bliva tämligen allmänna på
våra vägar.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Wasserumlaut’ in Dampfkesseln, av Ernst Schmidt,
Philipp Behringer och Wolfhgang Schurig.
Forschungsheft 365. 23 sid. med 45 fig. Berlin, VDI-Verlag, 1934.
Pris M. 5:–.
Någon fullständig lösning av det svåra problemet om
cirkulationen i ångpannor lämnas visserligen icke av de
tre författarne i föreliggande Forschungsheft, men det
måste erkännas att en var av dem åstadkommit
värdefulla bidrag till frågans lösning. Av Schmidts uppsats
framgår alldeles tydligt, hur oerhört svår frågan är.
Han söker lägga upp hela problemet på grundval av
likformighetslagarna, diskuterar alla de förhållanden som
inverka och anser sig kunna uppställa en principekvation,
vilken han sedan finner bekräftad av de båda
övriga författarnes experimentella bidrag under vissa
förhållanden.
En mycket viktig fråga vid kalkyler över cirkulationen
i ångpannor är den om ångblåsornas hastighet
relativt vattnets. Behringer har nu utvidgat försöken
häröver från förut kända resultat vid atmosfärtryck till
högre tryck, upptill 40 atö, och anser sig kunna giva
värden på ångblåsornas relativhastighet i rör mellan 40
och 100 mm diameter vid ångtryck upp till 80 atö,
gällande för det fall att vattnet är så att säga stillastående
i rören, dvs. icke cirkulerar med ångblåsorna.
Schurigs experiment avsågo i första hand att vid
cirkulerande vatten få fram relativhastigheten hos
ångblåsorna vid olika diametrar, ångtryck och
värmeöverföringar och härur cirkulationshastigheten hos vattnet i
en ångpanneliknande modell. Han fann därvid att
relativhastigheten oftast steg hastigare med lägre specifik
vikt hos blandningen när cirkulation förelåg än när
sådan icke förefanns (såsom vid Behringers försök) men
icke alltid. Tryck och värmeöverföringens storlek
inverkade avsevärt på mängden cirkulerande vatten, men
kanske ej så mycket som man förmodar, när trycket är
högre än 5 atö (upptill 40).
Schurig bestämde även värmeövergångskoefficienten
mellan rörvägg och blandningen vid olika
cirkulationshastighet, värmeöverföring och ångtryck. Vid en
konstant värmeöverföring på ca 55 000 kcal/m2h, varierade
a från 6 000 till ca 10 000 kcal/m2h C°, det första vid 5
atö och nästan ingen cirkulation, det sista vid 10 atö
och en cirkulationshastighet på 1,2 m/sek. Högsta funna
a-värdet var 12 000 vid 80 000 kcal/m2h utan cirkulation.
Slutligen företog Schurig försök över friktionsmotståndet
vid luftinblåsning i cirkulerande vatten och fann
att det avvek avsevärt från enligt vanliga formler
beräknade värden, om man vid dessa utgår från medelvärdet
av specifika vikten.
Envar som sysslar med det svåra problemet om
cirkulation i ångpannor har mycket att lära av häftet 365,
som på ett berömvärt sätt bidrager till det goda anseende
för grundlighet serien "Forschungsheften auf dem
Gebiete des Ingenieurwesens" förskaffat sig. B. A. A.
[1] Denna siffra härrör från den engelska Perkins-motorn,
vilken torde vara en av de första dieselmotorer som med
framgång tagits i bruk för personautomobiler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0098.html
