Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 101 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1934 - Carl-Gustaf Hård af Segerstad: Något om olika metoder för att på elektrisk väg mäta och registrera tryckförlopp i förbränningsmotorcylindrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

perioder, varvid man därför får ett begrepp om, hur
jämnt maskinen arbetar. Diagrammet bör sålunda
ge oss ett säkrare utslag på en motors prestationsförmåga
än ett indikatordiagram, som är upptaget
endast under en arbetsperiod. Några finare resultat,
såsom exempelvis typen hos de olika tryckvariationerna
vid knackning, kunna vi dock icke påräkna
med detta instrument. Dessutom är apparaten
ganska tung och klumpig och fordrar en mycket
noggrann injustering, innan man kan påräkna några
tillförlitliga resultat. Förutom själva indikatorn måste
man som förut nämnts hava en särskild behållare för
mottrycksluften och dessutom batterier till
induktionsspolen. En fördel ligger däri, att man kan
använda apparaten på så långt avstånd från den maskin,
vilken skall indikeras, som trumtransmissionen
medger. Den har bland annat, som ovan redan nämnts,
använts för indikering av i luften arbetande
flygmotorer. Genom att använda flera tryckelement,
varifrån ledningar äro sammandragna till en
flervägskran, kan man successivt indikera flera förlopp. En
stor olägenhet ligger i att givaren måste upptagas
och rengöras efter ca 20 diagram.

En betydligt nyare metod, vilken grundar sig på
samma givarprincip är följande: En i anslutning till
cylinderns kompressionsrum anbragt givare är
medelst en kontaktmembran utbildad till brytare för en
strömkrets, i vilken sitter en glimlampa. Denna
glimlampa är inbyggd i en optisk upptagningsanordning
och åstadkommer ett diagram genom att belysa
ett ljuskänsligt papper, vilket sitter fästat på en med
vevaxeln roterande indikatortrumma. Hela
anordningen framgår av fig. 4. På den i givaren inspända
membranen A verkar å ena sidan lufttrycket,
åstadkommet av luft från en med regleringsventil försedd
tryckluftbehållare B. Membranens andra sida åverkas
av trycket från de i cylindern befintliga
förbränningsgaserna, När trycket i cylindern överskrider
det genom regleringsventilen på membranens
motsatta sida inställda trycket med 0,1 à 0,2 at (alltefter

Fig. 4. Schema för glimlampsindikator.

inställningen) böjes membranen och vidrör en
kontakt, varvid en elektrisk strömkrets slutes,
varigenom glimlampan C bringas att lysa.
Strömstyrkan håller sig mellan 10 och 20 mA. Förseningen
i tändandet av glimlampan uppgår blott till
omkring 10^–5 sek. Denna kan således praktiskt taget
lämnas utan avseende. Kontakten och därmed
lampans lystid varar så länge som trycket i cylindern
är högre än trycket på luftsidan. Det senare kan
godtyckligt inställas med regleringsventilen.
Ljusstyrkan hos den i indikatorn anbragta glimlampan
är koncentrerad till en lysande cirkelyta av 0,5 till
1 mm diameter. Denna ljuspunkt förminskas och
projicieras över ett objektiv på den med vevaxel
roterande med ljuskänsligt papper omspända
trumman E. Sålunda tecknas för varje motorvarv ett
streck på trumman, och längden av detta streck
bestämmes av givarens kontakttid. Streckets läge på
diagrammet i axiell eller höjdled bestämmes av en
vridspegel D, som kastar ljusstrålarna i riktning mot

Fig. 5. Indikatordiagram från en tvåtakts dubbeltverkande dieselmotor, upptaget med glimlampsindikator.

trumaxeln. Vinkeln är proportionell mot
regleringstrycket på givarens luftsida. Vridspegeln
styres av en till givarens luftrum ansluten rörfjäder.
När man långsamt sänker regleringstrycket,
upptecknas talrika streck efter varandra, vilkas höjd
över abskissan motsvara momentana vridspegelställningen
eller momentana regleringstrycket och sålunda
även det tryck, som råder inuti cylindern.
Rörfjädern behöver icke kalibreras, emedan tryckskalan
under indikeringen genom kontaktgivning inritas å
diagrammet vid t. e. var tionde atmosfär, motsvarande
det iakttagna regleringstrycket, eller också
automatiskt genom kontaktmanometer. Dödpunkterna
upptecknas genom att en på motoraxeln anbragt
släpkontakt F sluter glimlampans strömkrets. Hela
anordningens vikt uppgår till omkr. 6 kg.

Diagrammen: För upptagning av de hittills
utförda diagrammen, åtgår en tid av 1/4 till 1 min.
Sålunda upptecknas vid 2 000 motorvarv per min.
minst 1 000 arbetsperioder var och en med ett streck.
Förutsatt man sänker lufttrycket regelbundet,
komma strecken att ligga så nära varandra, att de
tillsammans bilda en jämn svart yta (fig. 5). Man
erhåller således medeldiagrammet under en minut.
Genom att parallellkoppla flera givare kan man
upptaga diagram för flera cylindrar samtidigt. Förutom
studier av förbränningsförlopp kan indikatorn även
användas för inställning av bränslepumpar eller för
att pröva blandningsfördelningen i förgasarmotorer.
Tryckdifferensen måste hållas liten, mindre än 0,2
ät, emedan membranen ändrar sig något med
temperaturen. För undersökning av förloppen vid ex.
insugning, utblåsning eller spolning vid höga varvantal,
måste man upptaga "svagfjäderdiagram". I givaren
användes därvid samma membran som vid normala
diagram, men vridspegeln styres av en mottagligare
rörfjäder, varför den vanliga beteckningens
vagfjäder diagram även här är berättigad. Enär
givarens membran även vid omsorgsfull inställning ger
kontakt med en försening av 1/10 at äro
kalibreringstrycken på grund av detta förskjutna m. a. p. de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>