Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9. Sept. 1934
- Carl-Gustaf Hård af Segerstad: Något om olika metoder för att på elektrisk väg mäta och registrera tryckförlopp i förbränningsmotorcylindrar
- Arne Mörtsell: Detonation vid lättare motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkliga trycken i cylindern, enär dessa
upptecknas från luftsidan. Vid normala diagram kan man
bcrtse härifrån, men vid svagfjäderdiagram måste
absoluta lägena inritas. Vid upptagning av
svagfjäderdiagram börjar man nedifrån i det man
evakuerar luftsidan. Sedan låter man luften inströmma
genom en ventil med konstant öppning, varvid, enär
strömningen är överkritisk, man erhåller en jämn
tryckstegring på luftsidan, och sålunda icke behöver
reglera. Givarmembranen har relativt liten massa,
den är 1 mm tjock och har 10 mm diameter. Spelen
variera mellan 0,6 och 1 mm, varför dessa icke hava
någon nämnvärd inverkan. Vill man studera
tryckförloppen i förkammare och förbränningsrum
samtidigt, går detta mycket väl för sig, i det man
anbringar en givare på varje ställe och låter dem
arbeta parallellt på samma glimlampa. Så länge
endast den ena givaren ger kontakt erhåller man
endast enkel ljusstyrka och när båda ge kontakt
erhålles dubbla ljusstyrkan. Av de olika mörka
nyanserna på registreringspapperet kan man sedan
studera de samtidiga tryckförloppen vid båda matställena.
Noggrannhet: Trögheten hos membranen (105
Hz egenfrekvens) kan lämnas utan avseende. Även
glimlampan kan för detta ändamål anses
tröghetsfri. Vridspegeln rör sig långsamt, varför dess
tröghet torde vara utan inflytande på mätningarna. Man
får givetvis förutsätta att spegelns rörelse är jämn
och stadig. Genom att sammanbygga trumma och
motoraxel, erhålles en säker och noggrann bild av
vevaxelns väg. För att undvika vibrationer, kan man
gå över en elastisk koppling, men man får då
samtidigt anse resultatet som varande mindre
tillförlitligt. Den övriga delen av mätanordningen får
uppställas så, att den icke påverkas av motorns
vibrationer. Beträffande membranens motståndskraft mot
den pålagda strömmen (200 volt och 10–20 mA) har
man gjort långprov på 8 timmar, och därvid ej
kunnat iakttaga någon försämring. En ytterligare
fördel är, att för apparatens drift räcker effekten hos
ett anodtorrelement. (Forts.)
DETONATION VID LÄTTARE MOTORBRÄNSLEN.
Av ingenjör Arne Mörtsell.
Följande uppsats är ett sammandrag av ett
undersökningsarbete, som utförts vid Kungl. tekniska
högskolans förbränningsmotorlaboratorium, varvid bland
annat jämförande undersökningar å i Sverige
använda lättare motorbränslen utfördes. Härvid
användes ett stationärt motoraggregat anpassat för
uppmätning (eller bedömning) av motorbränslens
knackningsintensitet. Förbränningsmotorn var
encylindrig och specialbyggd så att kompressionsförhållandet
under gång kunde varieras från ca 3 till
8,5. Motoraxeln var direkt kopplad till en
bromsgenerator och samtliga avläsningsinstrument,
bromsregleranordningar osv. voro samlade å en speciell
instrumenttavla.
Vid provning av bränslen i knackningshänseende
användes vanligen liknande motor som den ovan i
korthet omnämnda med skillnaden att
kompressionsförhållandet (vanligen) ej går att under gång
förändra. Därvid användes vanligen såsom basbränslen
ico-octan och normal-heptan av vilka kolväten det
förra är mycket "antiknock"-kraftigt och det senare
även vid relativt låga kompressionsförhållanden
knackar intensivt. Mätinstrument för bedömning av
knackningens storlek kalibreras vid visst varvantal
å förbränningsmotorn (vanligen 600 varv/min.) och
vid viss vattenkylningstemperatur, varvid å
mätinstrumentet t. e. markeras för olika %-halter av
ico-octan i normal-heptan så att vid användning av ren
ico-octan som motorbränsle erhålles avläsningstalet
100 och vid t. e. 80 % ico-octan i normal-heptan
(som bränsle) erhålles avläsningstalet 80 osv. Sedan
provas olika motorbränslen vid samma inställning
av samtliga motorreglerorgan och så mycket som
möjligt under samma betingelser som då
kalibreringen företogs, varvid för de olika bränslena
erhållas tal mellan 1 till 100, angivande de olika
bränslenas knackningsintensitet i % ico-octan i
normal-heptan.
Vid de gjorda undersökningarna, vilka ej gingo ut
på att få en sådan ingradering av knackningsintensiteten
å de olika bränslena, utan snarare att
undersöka hur knackningsintensiteten för olika bränslen
ändrades för olika betingelser (belastningar,
motorreglage osv.) har dock en relativ jämförelse mellan
de olika bränslenas knackningsegenskaper företagits
utan användandet av bas- eller normal-bränslen.
Det visade sig vid provtagningen att tämligen
omständiga försök måste göras innan de jämförande
provningsprotokollen kunde upptagas. Dessa försök
ha sedan utvecklats i en del resonemang som
förslagsvis eventuellt kunna ge upphov till nya vägar
att angripa en del motortekniska problem.
Proven ha lagts så gott sig göra låtit på den
praktiska bogen, dvs. i mesta möjliga mån har
försöksmotorn fått arbeta under motsvarande i praktiken
mer eller mindre ogynnsamma förhållanden.
Rotationshastigheten har hållits till 600 varv i minuten,
vilket varvantal kan anses vara det lägsta, under
vilket bensinmotorer (med cylinderslagvol. från 0,2
till 3 liter) i allmänhet utsättas för tämligen hård
belastning.
Knackning uppträder ju mestadels av för tidig
tändning, förorsakad av:
1) Glödande sot.
2) Genom sotbildning ökat kompressionsförhållande
(eller direkt anordnandet av för högt
kompressionsförhållande), eller genom andra sätt som ge
jämförelsevis höga kompressionstryck.
3) Katalysatorverkan av sönderbränt tändstift.
4) För tidigt inställd tändning.
Tändningen (tiden) är alltså alltid i första hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0104.html