Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9. Sept. 1934
- Arne Mörtsell: Detonation vid lättare motorbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 6 A. Variabelt kompressionsförhållande.
|
|
Fig. 6 B. Konstant kompressionsförhållande.
|
senteras av 20° å vevcirkeln. Genom att upptaga
liknande kurvor vid lägre kompressionsförhållande,
då trycket i motorn vid max. 1, vid begynnande
tandning är detsamma som vid högre kompressionsförhållande
vid min., kan tändningstiden och även
eftertemperaturstegringstiden vid max. 1 och för maximal
effekt approximativt beräknas. Tändhastigheten är
alltså vid dessa relativt små ändringar av
kompressionsförhållanden och tändlägen till största delen
beroende av trycket vid begynnande tandning.
Följande schematiska figurer (fig. 6 A och B)
åskådliggöra tändhastighetens variation dels vid
minimipunktavläsning för fyra olika
kompressionsförhållanden och dels vid konstant
kompressionsförhållande men med sänkning av tandningen så att
motsvarande tändhastigheter erhållas som vid
mini-mipunktavläsningarna (vid 600 v/min.).
I fallet A måste tändningen sänkas betydligt
hastigare än i fallet B för erhållande av samma
tändhastigheter i de båda fallen på grund av att de motv
svarande maximalkompressionstrycken äro
huvudsakligen beroende av kompressionsrummets storlek,
då däremot i senare fallet de äro beroende av
tändningens begynnelse.
Tabell 2 och diagram (fig. 7) äro uppgjorda för
maximal knackning vid 600 v/min, och ett konstant
kompressionsförhållande för en del bensinslag med
olika knackningsintensitet. Här framgår tydligt, att
Tabell 2.
| Knackningsintensitet | Tändläge |
| Bränsle | Utan
förvärmn. | Med 50° C
förvärmn. | Utan
förvärmn. | Med 50° C
förvärmn. |
| 1 | 155 | 173 | 22,5° | –. |
| 5 | 155 | 174 | 23° | 20° |
| 6 | 84 | 122 | 24° | 21° |
| 2 | 84 | 90 | 24° | 22,5° |
| 3 | 86 | 98 | 24° | 22° |
| 7 | 80 | 87 | 24° | 23° |
knackningsintensiteten ökar med ökad medeltändhastighet
(+ eftertemperaturökning).
Härav framgår vidare, att knackningsintensitetens
storlek vid samma motorinställning ej uteslutande är
beroende av tändhastigheten (se tabell 2) utan torde
även sammanhänga med ifrågavarande bränsles
värmevärde, så att t. e. ett bränsle med tämligen hög
tändhastighet och mycket högt värmevärde till och
med kan giva högre knackningsintensitet än ett med
(för de jämförda bränslena) högsta tändhastighet men
med relativt lågt värmevärde.
Tändhastigheten för ett och samma bränsle är
huvudsakligen beroende av trycket vid begynnande
tandning (vid konstant bränsleluftinställning). För
följande resonemang göres det antagandet, att
slagvolymens mängd gas förbrinner vid varje explosion
och att temperaturen å den nyinsugna gasmassan
alltid är konstant, oberoende av kompressionsförhållandets
storlek och tändningsläget. Då kommer man
till det resultatet, att tandningen måste sänkas för
erhållande av konstant tändhastighet vid sänkning
av kompressionsförhållandet.
Man kan schematiskt tänka sig att ny och gammal
gas just vid tandningens början har utseendet
enligt fig. 8.
Enligt förutsättningen skulle tändningstiderna, dvs.
i detta fall även trycken, vara lika i de båda fallen
då gasmängderna som skola tändas äro lika.
Under insugningsperioden blandas den gamla och
nya gasen, varvid trycket på gasblandningen anses
homogen i hela blandningen. I fall 2. blir då
totalvolymen så mycket större i förhållande till fall 1 som
Vg2 – Vg1 anger.
Kompressionsvolymerna Vk1 och Vk2 äro kända.
| 1 | |
| G = Vki | –––– | (vikten av kvarvarande gaser vid |
| vk1 | </table>
avloppsslag), Beteckningen v hänför sig till spec.
volym.
Patm x vk1n = k.
p x vg1n = k: (kvarvarande gaser vid kompression).
Patm(Vk1)n =p x (Vg1n.
|
