Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 12. Dec. 1934
- Ragnar Woxén: Förhållandet mellan bearbetningstid och total produktionstid per arbetsstycke vid några vanliga verktygsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK.
HÄFTE 12 DEC. 1934
REDAKTÖR: H.F. NORSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Förhållandet mellan bearbetningstid och total produktionstid per arbetsstycke vid några vanliga
verktygsmaskiner, av docent Ragnar Woxén. – Hydraulisk kraftöverföring på motorfordon, av byråingenjör E. Nothin.
FÖRHÅLLANDET MELLAN BEARBETNINGSTID OCH
TOTAL PRODUKTIONSTID PER ARBETSSTYCKE VID
NÅGRA VANLIGA VERKTYGSMASKINER.
Av Ragnar Woxén, tekn. dr, docent vid tekniska högskolan.
Stundom hör man det påståendet framkastas, att
med det här svarvstålet, den här fräsen, borren
etc. kan Ni höja den nu använda skärhastigheten
med t. e. 100 % och på så sätt fördubbla Er produktion.
Ett enkelt exempel visar huru falskt påståendet i
själva verket kan vara. Säg att totala tiden för en
fräsoperation är 10 minuter samt att 50 % eller 5
minuter därav utgöra den tid då frasen arbetar, dvs.
rena bearbetningstiden. Återstående 5 minuter åtgå
till att anbringa arbetsstycket i maskinen, till att
förflytta bordet till önskade lägen, till att in- och
urkoppla olika röielser, till att kontrollmäta olika
dimensioner, till att taga bort arbetsstycket ur
maskinen etc. Om vi nu genom att höja skärhastigheten
till den dubbla kunde reducera bearbetningstiden till
den halva eller 2,5 minuter, blir totala produktionstiden
per arbetsstycke 7,5 minuter mot tidigare 10
minuter, varav följer att produktionsökningen utgör
| 10 | |
| ––– | = 1,33 eller 33 % mot utlovade 100 %. |
| 7,5 | |
Då det gäller att bedöma den vinst som kan
uppstå genom att man övergår till verktyg, vilka tillåta
högre skärhastigheter, eller då det gäller att beräkna
produktionstider, är det av stort värde att
någorlunda känna förhållandet mellan bearbetningstid och
totaltid vid olika maskintyper. En fråga som då
uppställer sig och först måste klarläggas är följande:
I vilka deltider kan totaltiden lämpligen uppdelas,
och kan man sedan vid varje verktygsmaskin antaga
att det råder ett någorlunda konstant förhållande
mellan dessa deltider eller varierar detta förhållande med
arbetsstyckets storlek, arbetets art, etc. och i så fall
inom vilka gränser?
I egenskap av Sverige–Amerika Stiftelsens
stipendiat tillbringade jag större delen av år 1931 vid ett
amerikanskt industriföretag. Företaget ifråga
tillverkar bl. a. slipmaskiner. Då dels denna
tillverkning är måttlig, dels stort antal olika
slipmaskinstyper framställas och slutligen ungefär 50 % av de
levererade maskinerna äro specialbyggda, följer
därav att den del av verkstäderna som är sysselsatt med
fabrikation av slipmaskiner alls icke kan vara
inrättad för specialiserad massfabrikation. Tvärtom
arbetar avdelningen ifråga under förhållanden fullt
likartade med de vid svenska industrier vanliga, alltså
med tillverkning av relativt stort antal olika delar
men litet antal av varje del, samt med en maskinpark,
bestående av vanliga verktygsmaskiner av universaltyp.
– Vid företaget ifråga har under de senaste åren
genomförts en långt driven rationalisering, omfattande
bl. a. modernisering av maskinparken samt
införandet av ett på synnerligen noggranna tidsstudier
grundat system för tidssättning av olika arbeten. Under
mitt studiebesök hade jag tillfälle att närmare sätta
mig in i detta system. I samband härmed utförde jag
en liten undersökning som avsåg att besvara den
tidigare uppställda frågan om förhållandet mellan
deltider och total produktionstid per arbetsstycke vid
olika verktygsmaskiner. Då de erhållna resultaten
torde vara någorlunda tillämpbara även för svenska
förhållanden och möjligen kunna vara av intresse,
tillåter jag mig att härmed framlägga dem.
För att åskådliggöra mitt tillvägagångssätt är det
nödvändigt för mig att i korthet beröra huru det
nämnda systemet är uppbyggt och tillämpas.
Från ritkontoret, där vi antaga att ritningen till en
ny detalj just blivit färdig och godkänd, går en
blåkopia först till en särskild avdelning, vars uppgift
det är att uppgöra ett operationsschema för detaljen
ifråga. Figur 1 återgiver ritningen till en detalj och
tabell I motsvarande operationsschema. Häri angives
i vilken ordning detaljen skall bearbetas, huru mycket
varje operation skall omfatta, i vilken avdelning av
verkstaden och i vilken maskin bearbetningen skall
ske. Vidare påpekas vad arbetaren speciellt har att
iakttaga. - I kolumnerna längst ned skall senare
ifyllas antalet bitar, antalet "vargar", arbetarens
nummer, datum och avsynarens namn. Avsyning äger
nämligen rum efter varje operation som är markerad
med tre stjärnor; i exemplet alltså efter operationerna
3 och 7.
Sedan gå blåkopia och schema vidare till den
avdelning som vi i detta sammanhang huvudsakligen
skola intressera oss för, nämligen "tidssättningen".
Tidssättarna hava till sitt förfogande ett antal på
basis av synnerligen grundliga tidsstudier utarbetade
tabeller över standardtider. I tabell II återfinnes en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0135.html
