Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 JAN. 1934
SKEPPSBYGGNADSKONST
KW. EFFEKT PR. GENERATOR
ske, men då blir risken för
överbelastning större och
skulle ej heller medföra
någon nämnvärd ökning i
maskineriets förmåga att stoppa
fartyget eller ändra dess
rörelseriktning. Fartygets
manöverförmåga ansågs redan
med nuvarande inställning
vara synnerligen god, och
propellermotorerna arbetade
påfallande mjukt.
Av stor vikt var också att
utröna belastningens
variation under en
omkastningsmanöver från fullt fram till
fullt back.
Fig. 6 angiver förloppet av
en sådan manöver
schematiskt. Kurvan gäller endast
de aktra propellrarna. Som
synes blir effekten, till dess
propellerns hastighet nedgått
till O under ett visst
tidsintervall, negativ. Detta
innebär att propellermotorn,
vilken här är försedd med separat magnetisering, verkar
som generator, framförallt på grund av turbinverkan
hos propellern, och avgiver effekt till dieselgeneratorn
strävande att öka dennas hastighet. Storleken av
detta effektbelopp är sålunda beroende av fartygets
fart genom vattnet. Någon nämnvärd
rusningsten-dens på grund härav iakttogs emellertid ej hos
dieselmotorerna. När sedan propellern vänt och
motståndet mot densamma ökas, stiger effekten
hastigt och en viss överbelastning inträder.
Storleken av denna beror även av fartygets fart genom
vattnet. Vid 14 knops utgångsläge går
toppbelastningen upp till ca l 200 kW pr generator (motsv.
ca 15 % över normal full effekt). Toppvärdet, som
är momentant, synes inträffa relativt sent,
ungefärligen då fartyget stannat. Beträffande förklaringen
till överbelastningen hänvisas till redogörelsen för
isbrytningsprovet.
På grund av denna risk för överbelastning bör,
åtminstone då fartyget har hög fart, direkt
omkastning från full effekt i ena till full effekt i andra
riktningen ej ske från högre manöverläge än 28.
Sedan nu nämnda lämpliga inställningar i
manöverorganen fastställts, lämnades befälhavaren fria
händer att utföra vilken som helst möjlig manöver med
propellermotorerna. Allehanda kombinationer
provades härvid, och maskineriet arbetade utan
anmärkning.
Stoppningsprov. Fartyget kunde bringas till
stilla-liggande från full fart framåt med 3 propellrar på
omkring 63 sek. och en uppskattad distans av ca
200 m, från full fart framåt med 2 propellrar på 67
sek. och ungefär samma sträcka samt från full fart
back med 3 propellrar på omkring 45 sek. och ca
100 m distans.
Isbrytningsprov företogs som nämnts den 21 mars
i farvattnet utanför Gävle. Den fasta kärnis, som
fanns att tillgå, »hade en tjocklek av omkring 250
min, och fartyget visade sig här kunna hålla en
uppskattad fart av minst 9 knop med alla propeller-
UAC5E 3O-3O
M
(MANOVERMOTORNS OMKOppurngsTiD 22 SEK. LÄSE 32-3g.)
FARTYSET DRIVET AV g (SEISERATO RER m. AKTERPROPEULER.
FORrROPELLERN FRI.
PfcOPEl LEKVX RV
Fig. 6. Effekts- och hastighetsvariationer under en manöver från full fram till full back
(aktra propellrarna).
motorerna i gång. I ett packisområde av ca 2,6 m
tjocklek kunde fartyget utan svårighet taga sig fram
utan att behöva stoppa och backa för ny ansats.
Härvid kördes såväl med som utan användande av
krängningstankarna. Av stort intresse var att vid detta
tillfälle erbjöds möjlighet att direkt jämföra "Ymer"
med "Atle", som befann sig på platsen. Fartygen lades
på parallellkurs i samma is, och "Ymer"s
överlägsenhet blev därvid tydligt ådagalagd. Medan fartyget
befann sig i nämnda packisbälte, gjordes även ett
prov med fartyget stillaliggande och arbetande mot
iskanten med akterpropellrarna i den relativt rena
nyss uppbrutna rännan. Förpropellern var härvid
stoppad.
Innan redogörelsen för isbrytningsprovet går
vidare, må följande inskjutas.
Fig. 7 avser att visa effektens och vridande
momentets variation å en generator, om motståndet å
de aktra propellrarna ökas upp till full
uppbroms-ning. När propellrarnas varvtal genom ökat mot-
VOLT feOO
500 400 300 EOO 100 O
500 4-00 300 200
TOff 1000 900
KW. £
5EMEF
ATOP
?EFF
EKT C
CH Ca
ENERATORMOME
,-j--4
NT
/ID :
525 -
/M
"’
EFFEKT
_/
12^
\
/
^
\
N
.-l
//
N;
^ \
32W1
nefli
-
V
\_MC
\
TMAk
T_AVC
äiver
\
f
’\
^*^s
l^^
v \
700 600 500 400 300 200 10O
S^t
\
\
s
^
\
\
\
X
\
w
v
>
\
\
\
\
v
Ny
\
Fig. 7. Effektvariation hos en generator, då strömstyrkan ökar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
