- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Gustaf Holmberg: Statsisbrytaren "Ymer"s provturer - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dieselmotorers manöverplatser tryckknapp
strömbrytare, så att man ögonblickligt kan bryta
magnetströmmen i generatorn, samtidigt som man stoppar
dieselmotorns bränsletillförsel.

Orsaken till att förhållandena voro olika för de
aktra och de förliga aggregaten ligger i resp.
propellermotorers olika magnetlindning.

Prov med bromsar. I överingenjör Nils Ericssons
förut berörda artikel framhölls, att propelleraxlarna
borde förses med bromsbackar för att kunna vid
behov låsa fast propellrarna i stoppläge, så att de ej
vridas runt genom turbinverkan. Detta för att vid
förtöjning, bogsering e. d. hindra trossar att dragas
in i propellrarna.

Sådana bromsar hava inbyggts. De äro
tryckluftdrivna och avsedda för ett bromsmoment av 2 000
kgm. Luften påsläppes genom en elektriskt
manövrerad ventilanordning, som är förbunden med
manöverkontrollern på så sätt, att bromsen kan träda i
funktion endast, när manöverapparaten står i
stoppläge. Samtliga bromsar kunna genom en
strömbrytare å bryggan sättas ur funktion, då de icke äro
behövliga.

Tab. 2 visar resultat erhållna med dessa bromsar.
Som synes hava de aktra propellrarna visat sig kunna
stoppas och hållas fast vid en fart å fartyget av 6,4
knop. Den förliga propellern kunde stoppas vid en
fart av något över 7 knop. Med tillslagen broms å
den förliga propelleraxeln ökades varvantalet å de
aktra så småningom, tills slirning började. Detta
inträffade vid 77 varv å de aktra propellrarna,
motsvarande en fart av ca 9 knop.

Tab. 2. Prov med propelleraxelbromsar.
Aktra propellrarna Förliga propellern (driv. av de aktra)
Varv/ min.
Motsvarande fart i knop
Tid för att bringa axlar till stopp: sek.
Varv/min.
Fart i knop
Tid för att stoppa prop.
efter det aktra stoppats: sek.
Aktra prop. Förliga prop.
18 2,12 5 36 19 4,27 3
27 3,20 5 45 32 5,33 5
36 4,27 6,5 54 40 6,41 7
45 5,33 8,5 63 45 7,47 32
54 6,41 10,5
Med tillslagen broms å förl. axeln
ökades successivt varvantalet på
aktra propellrarna upp till ca 77
varv/min. = 9 knop, varvid slirning
började.
Vid farter häröver kunde bromsen ej hålla fast axeln.


Förutom de prov med framdrivningsmaskineriet,
för vilka här redogjorts, utfördes givetvis även
ingående prov med samtliga övriga maskinella
anordningar ombord. Avsikten är dock ej att här ingå på
dem. Vare det nog sagt, att de alla fungerade väl
och väl uppfyllde fordringarna.

Som en sammanfattning i fråga om "Ymer"s
provturer kan man tryggt säga, att de samtliga avlöpte
synnerligen lyckligt och fullt programenligt. Inga
haverier av någon betydelse inträffade och intet prov
behövde göras om. I betraktande av maskineriets
särart är detta beaktansvärt, och leverantörerna äro
att gratulera till detta goda resultat.

"Som ett allmänt omdöme", säger besiktningsnämnden
i sin rapport, "torde på grund av vad som
under besiktningen framkommit, kunna sägas att
maskineriet visat sig vara för sitt ändamål lämpligt".

Detta omdöme har ej heller jävats under den
avslutade iskampanjen i övre Norrland, varunder "Ymer"
tidvis haft att arbeta i såväl karms som packis av
svår beskaffenhet. Att den därvid blivit kraftigt
prövad bevisas därav, att förliga propellern ibland
helt bromsats upp, så att aggregatets maximalreläer
trätt i funktion. Isbrytareegenskaperna hava
ytterligare visat sig vara mycket goda. Enligt
befälhavarens, kapten Kock, åsikt äro fartygslinjerna i
förskeppet väl avvägda. Man har sålunda på grund
av hittills vunna erfarenheter all anledning tro, att
detta i sitt slag epokgörande fartyg även i framtiden
skall visa sig motsvara de å detsamma ställda
förväntningarna, samt att det skall bliva en värdefull
tillgång för vårt lands isbrytareberedskap.

LITTERATUR


Lärobok i skeppsbyggeri, av marindirektör T. Herlin
och mariningenjör G. Zethelius. P. A. Norstedt &
Söners förlag, Stockholm 1933. 288 sidor oktav, 166
textfigurer och 5 planscher. Pris häftad kr. 7:–.

Bokens innehåll är grupperat på följande tre
huvudavdelningar.

I. Teoretiskt skeppsbyggeri. Fartyget såsom
flytande kropp. Fartyget såsom byggnadsverk.
Handelsfartygstyper m. m.

II. Praktiskt skeppsbyggeri. Inledning till praktiskt
skeppsbyggeri. Skrovkonstruktioner vid trä- och
kompositfartyg. Skrovkonstruktioner vid stålfartyg.
Rumsindelning m. m. Inrednings- och utrustningsdetaljer.
Rostning och frätning m. m. Gången av ett
krigsfartygsbygge. Båtar och båtbyggnad.

III. Krigsfartygslära. Krigsfartygs typer och deras
utveckling. Krigsfartygs bestyckning och därtill
hörande hjälpmedel. Krigsfartygs skyddsmedel.

Boken avslutas med diverse tabeller och ordregister.

Författarna, vilka närmast torde avsett att
åstadkomma en ersättning för marindirektör I. Engströms
välkända "Lärobok i skeppsbyggeri" av år 1904, hava
nedlagt ett mycket förtjänstfullt arbete på sin bok,
som omsorgsfullt förberetts och krävt lång tid att få
färdig.

I första avdelningen behandlas fartygs motstånd och
maskinstyrka ganska ingående och beräkningsmetoderna
såväl enligt Taylor som enligt Froudes modellmetod
genomgås. Fartygs projekterande beskrives även rätt
utförligt, och en hel del värdefulla viktsuppgifter och
koefficienter för handels- och krigsfartyg finnas införda.

I andra avdelningens inledning lämnas en närmare
redogörelse för olika skeppsbyggnadsmaterial, därvid
bl. a. marinförvaltningens hållfasthetsfordringar på stål,
nitar och smidesgods till krigsfartyg omnämnas. Btt
par sidor behandla olika slags skyddande färger för
såväl järn- som träfartyg. Ett 70-tal sidor ägnas åt
skrovkonstruktioner och byggnadstekniska detaljer.
Länssystem och brandsläckningsanordningar beröras relativt
utförligt.

Sista avdelningen ger en god översikt av de nutida
krigsfartygstyperna, deras bestyckning och skydd.

Författarna förtjäna en eloge för att inom det
begränsade sidantalet hava lyckats få med så mycket, som
fallet är. Bokens illustrationsmaterial är väl valt och
den typografiska utstyrseln god. Då priset är
förhållandevis lågt, böra alla, som äro intresserade av
skeppsbyggnadstekniska studier, kunna lägga sig till med
Herlin-Zethelius trevliga lärobok.                         N. Lll.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free