Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
17 FEBR. 1934
lastrummen begagnas utom den vanliga ventilationen
elektriska fläktar, vilka suga eller trycka luft. Rodret
är av H e r t z’ patent och styrmaskineriet
elektrohydrau-liskt med reservpump, driven av luft från
startluftbehål-laren. Huvudmaskineriet utgöres av en 8 cyl.
Götaverken B. & W.-dieselmotor om 3 000 ahk med
direkt-bränsle-insprutning. En ångpanna, som uppvärmes genom
avgaserna från huvudmotorn, är placerad i maskinrummet;
vilken förutom generering av värmeånga driver en
ångmaskin, som när fartyget är till sjöss övertar
driften av det för belysningen och proviantrummens
kylanläggning erforderliga hjälpmaskineriet, vilket i hamn
drives av dieselmotorer. För navigeringen finnes
förutom den vanliga radioanläggningen en ekolodapparat
med registrerande mätare, elektrisk pejlapparat och
gyrokompass. Vid leveransturen med "Leopold L. D."
erhölls i barlastläge en fart av 15, i knop.
Bland större arbeten i fjol märkes reparationen och
ombyggnaden av M/S "Larviksfjord", som förstörts
genom brand utanför Huvudskär i Stockholms skärgård
och efter restaureringen under namnet "Kaaparen" nu
tillhör Rederi-A./B Transatlantic i Göteborg.
Reparationen av den illa skadade ångaren "Mildburg"
slutfördes i april; fartyget är köpt av Rederi- A/B Monark i
Stockholm och heter numera "Montrose" (om l 786 sv.
brt). Ett par stora valkokerifartyg, "Sir James Clark
ROSS" om 14 500 brt av Sandefjord, "New Sevilla" om
14 000 brt av Leith samt "TJiors Hammar" av Sandef jord
hava översetts och reparerats.
168 dockningar och 46 sliptagningar verkställdes förra
året, vilket vad antalet dockningar beträffar är något
mer än föregående år.
Den l januari i år voro två motorfartyg om
tillsammans 22 550 tdw, 13 390 eng. brt, 5 650 afik samt ett
fyrskepp om 386 tons deplacement under byggnad, vilka då
ännu icke sjösatts, nämligen:
Nr 445, ett tankmotorfartyg, beställt av Knut Knutsen
O. A. !S., Haugesund;
Nr 480, ett lastmotorfartyg, beställt av Skibs A /S Eid-
siva, Oslo;
Nr 478, ett fyrskepp (Nr 33), beställt av Kungl. Lotssty-
i elsen, Stockholm.
Nr 445 klassas i Lloyd’s Register, Nr 480 i Det Norske
Veritas och Nr 478 i Svenska Partygsirispektionen.
Fartygens huvud data äro:
Nr 445 Nr 480 Nr 478
Lastdryghet, .......... tdw, ca 14 250 8 300 -
Passagerare, antal ........... 2 2
Besättning, , ............ 41 34 12
Bruttodräktighet . . . eng. rt, ca 9 050 4 240 -
Längd överallt ............ m 149,23 121,oo 34,40
mellan pei p ......... m 143,25 115,52 30,26
Mallad bredd .............. m 19,58 16,76 7,72
Mallat djup ............... m 10,77 8,38 6,25
Djupgående på last ..... m, ca 8,62 7,56 3,26
Två En
TIT , . . Göta~ Göta’
Maskineri ....... ............ verkens verkens
diesel-
diesel-motorer motor
Indikerad effekt .......... hk 4 500 2 800 -
Axeleffekt ............... hk 3 400 2 250 400
Propellrar .................. Två 4-bl. En 4-bl. En 4-bl.
Propeller varvtal pr min ..... 125 100 250
Fart vid full last ...... knop 11V2 12,2 9*4
Kölläggningsdatum .......... 20/io 32 15/n 33 14/11 33
Koiitrakterade, vid årsskiftet ännu ej stapelsatta
fartyg voro följande:
två tankmotorfartyg om tillsammans 24 000 tdw, vilka
klassas i Lloyd’s Register;
en jagare, beställd av Kungl. Marinförvaltningen.
Jagaren, som skall få namnet "Göteborg", har
följande huvuddata:
Längd överallt ................ 94,62 m
" mellan perp ............. 92,70 m
F
a va l
"a
Mallad bredd .................. 9,oo m
Mallat djup.................... 5,31 m
Deplacement .................. l 0’80 ton
Maskineri .................... de Laval ångturbiner
Maskinstyrka .............. ca 32 00*0 ahk
Fart .......................... 39-40 knop
Götaverkens ledning är oförändrad.
NOTISER
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1933-34. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var vid slutet av december
ett handelstonnage om 206 fartyg med 757 277 brt under
byggnad i världen, dvs. ungefär lika stort som vid slutet
av III. kvartalet i fjol, då 216 st. om 756 752 brt voro
under byggnad. Vid föregående årsskifte voro
motsvarande siffror 203 fartyg om 765 72,0 brt. Jämfört
därmed således en mindre reduktion. Byggnadstonnagets
fördelning på de olika länderna är (siffrorna inom
parentes äro motsvarande vid III. kvartalets slut):
Antal fartyg Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland.. 90 (87) 331541 (303762)
Japan ................... 20 (15) 106 760 ( 85 570)
Frankrike ................ 9 (27) 90 656 ( 95 838)
Sverige .................. 14 (14) 64 640 ( 71 440)
Holland .................. 12 (12) 40 540 ( 40 862)
Spanien ................. 16 (13) 35 724 ( 31 924)
Danmark ............... 6(9) 24 663 ( 31 970)
Tyskland ................ 17 ( 7) 22 510 ( 30 300)
Förenta Staterna ......... 6(9) 12 373 ( 14 654)
Italien .................. 2(4) 11 200 ( 27 076)
Norge ................... 5(6) 8 0’50 ( 11 310)
Brittiska Besittningar ____ 2(3) 3 330 ( 5 830)
Belgien .................. 1(1) 3 200 ( 3 200)
Litauen ................. 2(3) 950 ( 1155)
Brasilien ................. 1(1) 125 ( 125)
Andra länder ............. 2(2) 895 ( 950)
Nämnvärda förändringar förete endast
Storbritannien och Irland samt Japan, vilka länder
uppvisa en viss ökning, medan Italien och
Tyskland märkbart gått tillbaka. Siffror för Ryssland
saknas alltjämt.
I fråga om drivkraften utgjordes världsbyggnadston-
V: Bruttoregisterton
102 (108) motorfartyg ____ 418 254 (414095) 55,1 (54,7)
98 (101) ångare ......... 336433 (339454) 44,6 (44,9)
6(7) segelfartyg o. prå-
mar ......... 2590 ( 3203) 0,3 ( 0,4)
Av det totala byggnadstonnaget är arbetet t. v.
nedlagt på 29 fartyg om 172 240 brt, varav drygt 84 % i
Storbritannien och Irland.
Tanktonnaget under byggnad har under IV. kvartalet
nedgått från 22 fartyg och 149 064 brt till 19 st. om
117608 brt.
Under IV. kvartalet sjösattes 71 fartyg om 174938
M, varav 69,5 % motortonnage och 28,2 % ångtonnage
(90 st. om 132 310 brt med 62,2 % motortonnage och 3>6,i
% ångtonnage under III. kvartalet), varav i
Storbritannien och Irland ____ 34 fartyg om 65 274 brt
Japan ....................... 5 " " 27 550 "
Sverige ..................... 4 " " 16 800 "
Holland ..................... 2 " " 12 680 "
Italien ...................... l " " 12 426 "
Spanien ..................... 5 " " 10 688 "
Det under IV. kvartalet påbörjade tonnaget utgjordes
av 78 fartyg om 144661 brt (66 st. om 110772 brt under
III. kvartalet), varav 73,8 % motortonnage och 23,9 %
ångtonnage. Därav kom på
Storbritannien och Irland ____ 37 fartyg om 74 701 brt
Japan ....................... 12 " " 43 495 "
Sverige ...................... 4 " " 10400 "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
