Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. April 1934
- Ivar Malmer: Försök rörande vindförhållanden å fartygsbryggor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|
Fig. 11.
|
virvlande rörelsen ger sig på bilden tillkänna däri, att
hela snittet under den undre rökstrålen utfyllts av
rök. Hastigheten hos den nedåtriktade vinden
omedelbart framom tornet uppmättes medelst Pitot-rör
och befanns uppgå till 78 % av den relativa
vindstyrkan framom modellen. Framme vid skärmen, där
den bildade virvelvalsen ger en uppåtriktad
hastig-hetskomponent, befanns den vertikala vindstyrkan
vid skärmens övre del utgöra 20 % av vinden framom
modellen.
Om den koniska delen av tornet legat 60 cm lägre
(= 2 cm å modellen, se skalan å tornet), skulle
friskvinden hava avlänkats över denna koniska del,
såsom i bilden sker med den mellersta rökstrålen. Det
oangenäma vertikala draget framom tornet visade sig
kunna upphävas medelst en å tornet anbragt
horisontell skärm, som uppfångade undre skiktet av
friskvinden, innan det definitivt krökts nedåt av tornet
(erforderligt skärmdjup i full skala 60 cm, placering
60 cm under tornets koniska del).
Fig. 6 visar strömningen längre ut över övre
bryggan (vid anblåsning rakt framifrån). Fig. 5
motsvarar fig. 6, uppifrån sett.
Fig. 8 visar strömningen över lovartshörnet av
övre bryggan vid en vindriktning av 60° mot
symmetriplanet. Fig. 7 motsvarar fig. 8, uppifrån sett.
Även i detta fall gör sig tornets inverkan gällande,
t. o. m. starkare än vid anblåsning rakt framifrån,
sammanhängande med att skärmen är lägre i hörnet
än å bryggans mittparti. I detta fall lönar det sig
|
Fig. 12.
|
tydligen knappast att genom en horisontell skärm
söka uppfånga den nedåtdykande luften. Vid 30°
infallsriktning (fig. 9 och 10) är resultatet ifråga om
nedåtströmningen vid tornet något gynnsammare.
Längre åt läsidan drar sig strömningen deciderat
uppåt (se fig. 11 och 12, gällande 30° infallsriktning).
|
Fig. 13.
|
Strömningen över avståndsmätarbryggorna vid
30° resp, 60° infallsriktning framgår av fig. 13 resp.
fig. 14. En modell av avståndsmätaren med
skyddshuv påverkade i viss ställning strömningen i
enlighet med fig. 15 (gällande 60° infallsriktning). En del
av strömmen avlänkas av skyddshuven nedåt och
kommer tydligen att virvla runt observatörens ben.
En mera sluttande form. på skyddshuvens framsida
skulle tydligen eliminera detta fenomen.
Fig. 16 visar strömningen över strålkastarbryggan
vid sned anblåsning (här 60°). Vid anblåsning rakt
framifrån (se fig. 17) blir takhöjden över denna
brygga betydligt lägre än vid anblåsning snett från
sidan. Anledningen härtill är den, att skärmen kring
denna brygga endast med sin allra översta del når
upp över nivån för det av den framför liggande övre
bryggans skärm alstrade "taket". Endast ett mycket
tunt luftskikt skalas sålunda av och länkas uppåt av
strålkastarbryggans skärm. Det tunna skiktets ringa
energi förmår ej nämnvärt avlänka den ovanför
strömmande luften. För strålkastarbryggan hade det
ur vindsynpunkt varit bättre, om den antingen lyfts
upp högre i friskvinden, så att hela dess skärm
träffats av friskvin-den ovanför övre bryggan, eller också
sänkts så lågt, att tillräckligt område ovanför
densamma legat i den främre skärmens skyddsområde.
Ingendera åtgärden är möjlig att tillgripa på det
ifrågavarande fartyget utan att kollidera med olika
organs uppgifter, vilka kräva bestämda lägen i
höjdled. Rent allmänt visar emellertid det föreliggande
fallet, hurusom möjligheten att medelst skärmar
|
Fig. 14.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0030.html