- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Ivar Malmer: Försök rörande vindförhållanden å fartygsbryggor - Varv och verkstäder - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underifrån, skulle en horisontell skärm vid övre bryggan
säkerligen mera skada än gagna.

Förklaringen till att "taket" höjes genom den
horisontella skärmen framgår av fig. 22 a och 22 b,
vilka gälla den upptill framåtbockade skärmen. Den
horisontella skärmen minskar luftens benägenhet att
taga vägen under bryggan och tvingar ett tjockare
luftskikt upp över skärmen.

Fig. 23 a och 23 b ge en jämförelse mellan
strömningarna vid den med ledskena försedda skärmen
med plan resp. utåtbuktad nedre del. Utåtbuktningen
synes icke medföra någon förbättring av vindskyddet.

VARV OCH VERKSTÄDER


DANMARK. (Forts. fr. sid. 19.)

A/B Aalborg Maskin- og Skibsbyggeri, Aalborg,
byggde i fjol bilfärjan "Gudrun" om 100 brt (övriga data
se febr.-häftets stora tabell) samt verkställde 57
dockningar och 63 sliptagningar.


Frederikshavns Værft og Flydedok A/S, Frederiks
havn, sjösatte förra året motortrålaren "Jutland" om
1 200 brt, 2 800 tons deplacement, 1 100 ihk
(dimensioner m. m. se febr.-häftets utvikningstabell), enligt
uppgift världens största. Den levererades i januari i år.
Vidare byggdes och levererades ett sandsugmudderverk,
"U. M. No. 5" (B = 6,00 m, D = 2,15 m, W = 100 ton,
150 ahk.)

Varvets ledning består av direktör Fr. Thomsen med
ingenjörerna C. Tversted och K. Winter som
ritkontorschefer på skepps- resp. maskinavdelningarna samt
varvsingenjörerna P. Melchiorsen och C. Madsen.

NOTISER


Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst,
som av Sjöfartsmuseet i Göteborg inbjudits
att bese dess samlingar, höll med anledning härav extra
sammanträde i Göteborg den 10 mars gemensamt med
Tekniska samfundets avdelning för Mekanisk teknik och
Skeppsbyggnadskonst.

Deltagarna samlades vid niotiden vid stenpiren och
fördes kl. 9,15 härifrån till Eriksbergs mek. verkstad av
tre bogserbåtar. Här mötte civilingenjör S. Forster
i direktör Engbergs frånvaro, varefter det stora
sällskapet delade upp sig i grupper, som sedan med
intresse studerade verksamheten vid varvets olika
avdelningar. Därefter fortsatte deltagarna till Götaverken,
vars anläggningar likaledes studerades med största
intresse. Klockan 12,30 samlades man vid en av
stapelbäddarna för att bevittna sjösättningen av det nya
tankfartyget "John Knudsen" om 13 000 ton. Efter
sjösättningen gav Götaverken lunch, vartill de resande
inbjudits.

De egentliga förhandlingarna voro förlagda till
Sjöfartsmuseet, där mötet öppnades kl. 2,45. Till
sammanträdet voro Göteborgs börssällskap, Göteborgs
fartygsbefälhavareförening, Göteborgs hantverksförening och
Nautiska föreningen samt representanter för
Marinstaben och Kommerskollegium m. fl. inbjudna. De
närvarande hälsades välkomna av Sjöfartsmuseets
styrelseordförande major H. Jacobsson. Förhandlingarna
inleddes av Skeppsbyggnadskonsts ordförande dr H. Hammar
med följande in extenso återgivna minnesruna över
Avdelningens bortgångne stiftare och förste ordförande
direktör W. Hök.

"Innan vi övergå till arbetsordningen har jag ett
behov av att inför här närvarande skeppsbyggare och
övriga för sjöfarten intresserade i denna minneshall
erinra om den man, genom vars initiativ
teknologföreningens avdelning för Skeppsbyggnadskonst
stiftades och som var dess förste ordförande och sedan
alltid med osvikligt intresse följde dess
sammankomster och sakligt deltog i förhandlingarna.

I Teknisk tidskrift (allm. avd. 16 dec. 1933, sid.
448) har vår vice ordförande, civilingenjören Hugo
Tolléus givit en utmärkt skildring av Wilhelm Hök.
I denna saknar jag dock hans största gärning, den
som enligt min mening gjort Wilhelm Hök till den
internationellt mest kände skeppsbyggaren i Norden
under det senaste århundradet, nämligen hans
tekniskt vetenskapliga arbeten.

Vid en studie av de avhandlingar, som
publicerats av de förnämligaste instituten för
skeppsbyggnadskonst i olika länder, finner man hur Wilhelm
Hök livligt deltagit i behandlingen av förekommande
problem. Jag ber då först få nämna den stora
insats, han gjorde i The North East Coast Institution
of Engineers and Shipbuilders alltifrån den dag, han
slog sig ned i Sunderland.

Redan år 1890–91 höll han där två föredrag
om "Unsinkability of Cargo-Carrying Vessels", i
vilka han behandlade fullkomligt nya fält på
området. För detta arbete tilldelades han den första
av denna förening utdelade stora guldmedaljen.

År 1893 publicerade han i samma institution "A
Method of Comparing Steamship Performances and
Estimating Powers and Speeds of Ships", ett
föredrag, som väckte mycket uppseende och en särskilt
livlig diskussion inom fackkretsar. Första inlägget
i denna kom från den store Froude i ett sakligt
anförande med en mycket välvillig kritik, som
summerades upp med att Höks behandling av ämnet var i
allo sund, intresseväckande och lärorik. Vissa
påpekanden av Froude ledde till att Hök något
omformade sina formler för beräkning av fartygs
motstånd och publicerade dem i en form, som jag
personligen funnit särdeles användbar och praktiskt
tillämpat under hela den period av mitt liv, då jag
haft direkt med kalkyler av denna art att göra.

Inför The Institution of Nåväl Architects i London
har Hök hållit en serie föredrag 1892–93,
huvudsakligen om fartygs stabilitet, samt åren 1895–98 om
den av honom konstruerade trunkdäckstypen, i
vilket ämne han även inför Schiffbautechnische
Gesellschaft hållit ett föredrag 1903.

Ävenså återfinner man Wilhelm Hök bland
föredragshållarna i Institution of Engineers and
Shipbuilders in Scotland, där han 1920 höll föredrag om
"A New Type of Shipyard Crane".

Genom dessa sina insatser i den tekniska
diskussionen blev Wilhelm Hök känd i alla länder, där
fartyg byggas. Egendomligt nog har denna hans
verksamhet ej blivit berörd i de anteckningar, som
återfinnas i olika svenska uppslagsböcker. Detta
torde kanske i någon mån förklaras därmed, att vår
varvsindustri hade en av av sina svåraste
depressionsperioder under Wilhelm Höks ungdomsår,
varför han fick ägna sina krafter åt ett främmande
land. Sedan han efter sekelskiftet flyttade hem, ha
vi dock i denna församling haft förmånen av hans
sakkunskap och stora erfarenhet, ehuru hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free