Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 JUNI 1934
SKEPPSBYGGNADSKONST
41
Tab. 5. Svenska pansarskepp: Maskinanläggningar.
.......... Antal
S E m2
Ångpannor
Propellermaskiner
Utrymme m2
Tot
Utrymme m2
alt
AHK
pr m2
P kg/m2
Bläster mm v. p.
Bran-
sle
Utrymme m2
Antal - Typ
Kon-den-sor
IHK
n pr min.
v knop
! Brän-
AHK ; kg pr AHK
»Svea» ......... ,.. 1885
6 cvl
625
90
kol
149
2-ligg. komp.
strål-
3 104
1(W
14,9
2700
2.34
77
226
11,95
»Oden» . .. . 1896
1076
95
159
2-vert. triple
vt-
5334
\W
1657
4800
1,30
107
259
18.55
»Dristigheten» 1900
8 v
1.441
14,7
20
136
2-vert. triple
5617
125
16,80
5060
1,09
111
247
20,50
j »Äran» ............ 1901
8 v
1495
14,7
20
,
14K
2-vert. triple
6515
138
17,17
5870
0,89
114
260
22,60
i »Oscar II» .... 1905
10 y
2 403
16,5
20
220
2-vert. 4 c-triple
9406
156
18,14
8460
__
140
360
23,50
»Sverige» ........ 1915
12 v
8900
18,0
60
,
289
2-Curtis-T.
422
22.2
24000
0.86
201
490
48,00
Proj ................. 1926
4v
2400
20,0
, olja
196
2 de Laval vx. T.
24,0
24000
0,48
252
448
53,7
" ................ 1934
4 y
1850
25,o
__
,,
192
2 T.
,
-
275
22,5
23000
0,46
74
266
73,8
serligen mycket önskvärd, men ett sådant steg tvingar
till sänkning av kalibern ända till 23 cm, vilket man
numera knappast anser som svår pjäs. Det, som
brister i antal, ämnar marinförvaltningeii kompensera
med betydligt ökad eldhastighet.
Det till sin typ nya medelsvåra artilleriet är tills
vidare unikt i hela världen. För den oinvigde kanske
det inte förefaller så märkvärdigt att kunna använda
en och samma pjäs för flackbaneskjutning och
luftskjutning. I själva verket är detta en stor konst ur
artilleriteknisk synpunkt, och kardinals/årigheten
ligger hos ammunitionstypen och därav beroende
laddningsanordningar. Jag kan dock ej här fördjupa
mig i dessa problem. Förr ansågs msv. artilleriet
böra understödja det svåra i eldstrid mot pansrade
fartyg med pansarbrytande projektiler. Denna
uppfattning synes numera vara frångången, enär det
msv. artilleriets pansarbrytande förmåga är ganska
ringa. I de ledande marinerna torde man numera
börja frångå pansarbrytande msv. projektiler. Msv.
artilleriets uppgift mot pansrade fartyg anses numera
vara att skjuta dessa blinda genom förstöring av
deras eldlednings-, observations- och
förbindelse-materiel. Härför räcker 12 cm kanonen väl till,
liksom även mot lättare oskyddade mål. Allvarligare
mål komma alltid under 28-ornas behandling.
Medan 12 cm kanonerna som luftvärnsartilleri i
första hand äro avsedda att möta flygplan på stort
avstånd eller stor höjd - alltså fjärrluftvärn -
representerar 25 mm luftvärns-kulsprutan närluftvärnet.
Denna kulspruta är ett synnerligen effektivt vapen,
som av flygare anses vara speciellt obehagligt att
råka ut för. Den skjuter trots sin lilla kaliber
spräng-laddade projektiler med spårljus som gör
projektilbanan synlig och gör det möjligt att rikta elden nära
nog som en vattenstråle. Den effektiva
eldhastigheten är mycket hög, ca 150 skott per minut.
Eldledningen är givetvis utvecklad i motsvarighet
till de höga krav på smidighet och precision^ som
numera ställas på densamma. Med
centralriktanlägg-ning arbetar 28 cm och 12 cm artilleriet.
Utan att närmare ingå på pansarskeppsförslagets
politiska läge må dock slutligen framhållas, att det i
dessa tider är av stor betydelse att kunna påvisa de
möjligheter till sysselsättning, som ett fartyg av
detta slag kan bereda svensk industri.
Av i marinförvaltningen - i samarbete med
utanför ämbetsverket stående statlig och enskild
sakkunskap - verkställd undersökning angående
örlogs-fartygsbyggnads inverkan på arbetslösheten framgår
nedanstående.
Som utgångspunkt för undersökningen har valts
en av Kungl, marinförvaltningen på grundval av
er-sättningsbyggnadssakkunnigas betänkande utarbetad
pansarskeppstyp till en beräknad kostnadssumma av
27 200 000 kronor. Undersökningen är vidare
baserad på vid årsskiftet 1933-1934 gällande priser och
en effektiv byggnadstid av 3 år.
En sammansättning av de stora utgiftsposter
(approximativa), på vilka byggnadsanslaget fördelar
sig, får följande utseende:
Anslagssumma .......................... kr. 27 200 000
Provturer och besiktningar m. m......... " 440 000
Leveranssumma ......................... kr. 26 760 000
Företagens skatter.......... kr. 500 000
(= de sysselsatta
industriernas)
Frakter inom landet........ ,, 544 000
Utländsk materiel .......... " 2 674 000 " 3 718 00<0
Till svensk industri ..................... kr. 23 042 000
Inhemsk råmateriel ........ kr. 924 000
Industriföretagens
kapitalränta, avskrivningar,
försäkringar och övriga
kapitalkostnader ............. " 2 534 000 " 3 468 000
Industriens arbetslöner .................. kr. 19 584 000
Om dessa olika poster är följande att nämna.
Utgifter för "provturer och besiktning" gäldas av
marinförvaltningen och innefattar bränsle för
provturer, ammunition för provskjutningar m. m. dyl.
Givetvis ligger en icke obetydlig post av arbetslöner
däri förborgad.
I företagens skatter innefattas fastighets-,
krono-och kommunalskatt. Av den ursprungliga
anslagssumman går här avsevärda belopp direkt tillbaka till
det allmänna.
Frakter inom landet gå i första hand till
järnvägarna, sålunda en icke oväsentlig del indirekt till
staten. Även i fraktkostnaderna innefattas en betydande
post av arbetslöner.
Utländsk materiel innefattar som huvudsakliga
poster: pansar (det grövsta, buktiga pansaret kan ej
framställas inom landet), stenkol (bl. a. för
järnframställning), vissa instrument, koppar (man torde
kunna räkna med att inom det närmaste för vår
industri erforderlig koppar kan framställas inom
landet), gummi, kork, etc. etc.
Posten inhemsk råmateriel innefattar även kostna~
den för malm ur staten tillhöriga fyndigheter.
Posten industriens arbetslöner innefattar jämväl
löner till företagens förmän, ingenjörer och övriga
tjänstemän.
Summan industriens arbetslöner, förvandlad i dags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
