Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6. Juni 1934
- Litteratur
- Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blyköl samt bekvämt inredd med tre kojplatser.
Byggnadsbeskrivningen publiceras i årsboken. Genom
tillmötesgående från Svenska kryssarklubben återgivas här
inrednings- och segelritningarna till nämnda båt. N. Lll.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst höll den 5 maj sitt ordinarie
vårsammanträde å föreningens lokal.
Enär ordföranden, doktor H. G. Hammar, av utrikes
resa förhindrats närvara, leddes förhandlingarna av v.
ordföranden civilingenjör H. Tolléus.
Årsberättelsen för 1933 och avdelningens
balansräkning pr den 31 dec. 1933 jämte Skeppsbyggarnes
hjälpfonds ställning vid samma tid föredrogos. Av
sistnämnda redogörelse framgick, att fondens storlek vid
årsskiftet uppgick till 3 254:17 kronor. I anslutning
härtill meddelades, att till doktor Hammars 70-årsdag
den 4 mars av 63 givare till fonden influtit sammanlagt
1 205:– kronor, varom jubilaren meddelats genom en
textad adress, som på födelsedagen överlämnades av
direktör E. A. Hedén.
Meddelande lämnades, att avdelningens styrelse vid
sammanträde den 23 januari utsett mariningenjör
G. Hartzell att under året vara avdelningens representant
i biblioteksnämnden.
Protokollsutdrag från föreningens styrelsesammanträde
den 14 februari upplästes. Härav framgick, att
styrelsen fastställt avdelningens den 25 november 1933
fattade beslut om ändring av arbetsordningens § 1 och 2,
varigenom avdelningens verksamhet utvidgats att
omfatta även flygteknik.
Följande medlemmar i föreningen invaldes i avdelningen:
civilingenjörerna A. Berglund, L. O. Bergström,
A. Berthold, C. H. Björkbom, O. Björling, U. Boye,
H. S. Edström, E. Elfman, T. I. Engström, B. Forsling,
B. af Geijerstam, artilleriingenjör R. C. A. Grey,
ingenjör A. W. Hansson, civilingenjör O. E. N. Hansson,
direktör G. L. Jacobsson, civilingenjör P. A. Kylberg,
ingenjörerna G. O. Lundin och A. M. Mörtsell samt
civilingenjör G. A. Nyberg.
Det första föredraget hölls av civilingenjör G. Ambjörn
över ämnet "Olika typer av framdrivningsmaskineri
för fartyg". Föredragshållaren framhöll att
fartygskonstruktören ej behandlar de maskintekniska
problemen för sig utan avser att angiva, huru fartyget som
helhet ställer sig vid användning av det ena eller andra
maskinsystemet. Som exempel på att ändrade
tjänsteförhållanden kunna föranleda utbyte av maskinsystem
nämndes, att Royal Mail S. P. C. utbytt dieselmaskinerna
i sina fartyg "Asturius" och "Alcantara" mot
kuggutväxlade turbiner, trots att de äldre maskinerierna
fungerat utmärkt. Orsaken var i detta fall behov av högre
fart. Föredragshållaren gav härefter en systematisk
sammanställning av olika maskinsystem med ingående
karakteristik av desamma.
Efter föredraget vidtog en kortare diskussion.
Skeppsmätningsöverkontrollör N. G. Nilsson fann
drivkraftproblemet invecklat på grund av de många typerna, men
ansåg att för vårt land utvecklingen själv givit sitt svar och
pekade på den starka utvecklingen till förmån för
motordrift. Talaren ansåg utvecklingen i vårt land opartisk,
enär man här måste hämta såväl kol som olja utifrån.
Utomlands ligga problemen ofta till på annat sätt. –
Efter att hava berört olyckshändelser, berörande såväl
personal som material i motorfartyg, kom talaren in
på de abderitiska mätningsförhållandena, som göra, att
en redare ej kan tillgodogöra sig alla fördelar hos de
moderna, utrymmesbesparande maskinerierna.
Professor Hj. O. Dahl framhöll, att Föttingers
hydrauliska koppling i samband med kuggutväxlade
motorer på grund av fjädring ger konstant kuggtryck
i växeln, vilket är en given fördel vid motordrift. Han
meddelade, att princippatenten äro utgångna och att
uppfinningen sålunda kan fritt utnyttjas.
Föredragshållaren svarade beträffande det första
diskussionsinlägget, att svårigheterna beträffande
mätningsförhållandena göra sig särskilt gällande vid
dieseldrift med elektrisk överföring och med kuggutväxling.
Ansåg att utvecklingen utomlands beträffande
motordrift går i samma riktning som här i landet. Talaren
framhöll vidare, att inträffade olyckor i
motorfartyg kunna hänföras till barnsjukdomar hos
maskinerierna; svårare olyckor inträffa numera sällan, och
underhållskostnaderna ställa sig icke mycket högre för
motormaskinerier än för andra driftsystem.
Civilingenjör J. Drakenberg omnämnde Fredrikstads
mek. verkstads nya typ för ångmaskinen, där
ångpannorna placerats på däck; bland andra fördelar
vinnes att fartygen få behagliga rörelser i sjögång. Ansåg
idén god och att en redogörelse för systemet vore
önskvärd vid något senare tillfälle.
Föredragshållaren fann Fredrikstads idé strålande,
men hade avsiktligt undvikit att beröra systemet, innan
närmare erfarenheter vunnits om detsamma.
Dagens andra föredrag hölls av civilingenjör
F. Wänström om "Sjöflygplans stabilitet på vatten och,
beräkningen härav". Talaren redogjorde för
fordringarna på stabilitet och framhöll härvid, att sjövärdighets-
och aerodynamiska synpunkter i viss mån stå emot
varandra, varför utformningen av flytkroppärna måste bli
en kompromiss. Efter att hava genomgått metoder för
beräkning av stabiliteten, övergick föredragshållaren
till att beröra en metod att genomföra läckräkning på
flottörflygplan. Slutligen klarlades stabilitetsförhållandena
under gång på vattnet. Föredraget illustrerades
med talrika ljusbilder.
Det tredje föredraget med titel: "Några erfarenheter
som varvsingenjör i Holland" hölls av civilingenjör
E. C. H. Almquist. Föredragshållaren, som ett tiotal år
varit anställd som varvsingenjör vid Etablissement
Fijenoord i Rotterdam, antydde olika metoder, som
tillämpats för att nedbringa produktionskostnaderna.
Krigsfartygsbyggenas fordringar, sade talaren, voro i
många fall avgörande vid införandet av nyheter såväl
beträffande arbetsmaskiner som arbetsmetoder. Som
ett resultat av utvecklingen under perioden 1921–1933
nämndes, att en besparing inom plåtslageriet på ca 20
arbetstimmar pr ton skrovvikt uppnåtts. Talaren lät
sitt föredrag åtföljas av ett stort antal ljusbilder.
Sista föredraget hölls av civilingenjör P. H. A. Almquist
om "Imokonstruktionernas användning å fartyg".
Talaren framhöll, att kapaciteten hos pumpar av denna
typ är i hög grad oberoende av viskositetsändringar hos
det transporterade mediet. Pumparna hava huvudsakligen
kommit till användning för smörj- och brännolja.
Föredragshållaren omnämnde bl. a., att brännoljepumpar
levererats för oljeeldningsanläggningar med en
kapacitet av 250 l/min, vid ett tryck av 18 kg/cm2.
Konstruktionerna hava även kommit till användning för
kraftöverföring särskilt till spel, men talaren
omnämnde, att man även projekterat hydraulisk
överföring av 1 400 hk för propellerdrift. Sammanlagt äro
över 1 000 aggregat levererade. Föredraget
illustrerades med talrika skioptikonbilder.
Efter sammanträdet intogs gemensam middag, varpå
följde ett angenämt samkväm varunder medlemmarna
underhöllos med musik, filmförevisning och trolleriföreställning.
Ett uppskattat inslag i. programmet utgjordes av sång,
som exekverades av teknologerna i S 4. B. S–n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0050.html
