Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 50 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1934 - Gösta Liljekvist: Åtgärder för betryggande av brandsäkerheten ombord på fartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till passagerarhytterna räcker ej detta förfarande,
emedan ljudet fortplantar sig genom fartygets botten
och bordläggning. Man måste isolera varje hytt för
sig och kan då vid samtidig isolering mot
värmeledning och brand förfara, så som fig. 4 visar. För
att erhålla så stor isolationseffektivitet som möjligt
har här all metallisk förbindelse undvikits, och
fastsättningen vid skottstagen skett med hjälp av
brandimpregnerat trä. Fästningen i detalj framgår av
fig. 5. Då det gäller att göra ett skott, bestående
av enbart plywood och asbest, även ljudisolerande,

Fig. 4. Ljud-, värme- och brandisolerande beklädnad av skott.

kan ljudisolationsmaterialet lämpligen placeras
mellan två plywood-asbestskivor så som fig. 6 visar.
Asbestsidan vändes alltid inåt rummet. Den kan
utföras jämn och slät samt kan målas på samma sätt
som trä.

Dimensioneringen av asbesttjockleken får ske efter
mängden av brännbart material, som finnes placerat
i det isolerade rummet. Härvid ställa sig givetvis
förhållandena olika, om man isolerar varje hytt för
sig eller endast begränsningarna till en grupp av
hytter. Vilket som härvidlag i olika fall kan ställa
sig förmånligast ur olika synpunkter beror till stor
del på, hur det i övrigt skall ordnas med
brandsläckning. Placeringen av vanliga vattenposter i
korridorerna får göras med hänsyn till belägenheten av
här nämnda isoleringsiskott. En installation av
automatisk sprinklersläckning är givetvis mycket
fördelaktig men förefaller mera nödvändig, om endast
begränsningarna till en grupp av hytter äro
isolerade, än då varje sådan bildar en brandskyddad
avdelning. I senare fallet kan en automatisk
alarmanordning kanske ställa sig fördelaktigare än en
sprinklerinstallation.

För att giva en uppfattning om här nämnda isolationsmaterials
vikt kan nämnas, att en för en ordinär
hytt ombord på ett fartyg lämplig isolering av 16
mm tjocklek väger ca 10:kg/m². 9 1/2 mm plywood
väger nämligen 6 kg/m² och 6 1/2 mm asbest ca
4 kg/m².

Det finns även andra slag av isoleringsmaterial
mot spridande av brand än här beskrivna, som lämpa
sig för fartygsinredningar. Bland dessa märkas olika
slag av metallöverdragen plywood. Man har dock
anledning att misstro dessas ändamålsenlighet, då ju
genom metallplåtens stora värmeledningsförmåga en
så gott som omedelbar värmeöverföring till träet
äger rum.

För att minska brandfaran ombord måste man så
mycket som möjligt frångå användandet av mot eld
obehandlat trä, Det finns numera också en strävan
att övergå till användande av stålplåt för
inredningsändamål och för möbler. I hur stor utsträckning
detta kan ske blir en ekonomisk fråga. Försök hava
även gjorts att bygga inredningsskott av dubbel,
tunn stålplåt med isoleringsmassa emellan. Skotten
sammanfogas till varandra genom svetsning av
skivor byggda på nämnda sätt.

I min redogörelse här har jag huvudsakligen
inskränkt mig att omtala några synpunkter på
byggnadssättet i ett fartyg, avsedda att i möjligaste mån
begränsa en uppkommen brand. Möjligheterna av
att eld uppstår kan man visserligen minska, men att
helt förebygga dem är omöjligt. För att skydda ett
fartyg förefaller den metod lämplig, som avser att
begränsa elden, så att minsta möjliga del av fartyget
äventyras. Det härför använda sättot kan givetvis
variera, men ett av de naturligaste i många fall är
att använda sig av brandsäkert byggnadsmaterial i
stor utsträckning. Denna metod kan dock ej alltid
tillämpas. I t. e. lastrum eller större samlingsrum
måste man dessutom tillgripa andra åtgärder.

Ett av de kanske tillförlitligaste men ändå enkla
och enligt mångas mening enda säkra sättet att
skydda ett fartyg mot förödande brand är en fullt
och rationellt genomförd patrulleringstjänst för alla
i fartyget obevakade delar. Varje sådan del besökes
med jämna tidsmellanrum av särskilda patrulleringsmän,
vilka kontrolleras genom medförda kontrollur,
i vilka markering sker medelst å de olika platserna
befintliga numrerade nycklar. Vid dylik
bevakningstjänst måste alarmkontakter vara befintliga på så
många ställen som möjligt och i övrigt utrustning
finnas för en snabb och behändig släckning av en
eventuell eld.

Upptäckande av brand och dess släckning.

Kravet på en utrustning ombord på ett fartyg, som
medverkar till snabb släckning av en uppkommen
eld, måste ställas mycket högt, beroende på de mest
skiftande och olikartade förhållanden, varunder en
brand kan uppkomma och sprida sig.

Det har på senare tid framkommit de mest skilda
slag av brandalarmsystem och brandsläckningssystem
med mer eller mindre automatisk funktion. Vart och
ett av dessa system är vanligen ej användbart mer
än för vissa delar av ett fartyg, medan man för

Fig. 5. Detalj till fig. 4.

Fig. 6. Ljud- och brandisolerande skott.

andra delar måste tillgripa ett annat system. För den
skull kan uppdelningen av fartyget i maskinavdelning,
lastrum och övrig inredning med fördel bibehållas
även vid diskussionen angående upptäckt och
släckning av eld.

Om man grundligt skulle undersöka denna fråga,
borde man taga i betraktande olika orsaker till
eldsutbrott på olika platser i ett fartyg samt sedan taga
i övervägande, vilket släckningssystem, som för varje
fall lämpade sig bäst. Man får sedan göra en
utgallring, så att man genom en praktiskt utförbar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>