Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
TEKNISK TIDSKRIFT
20 OKT. 1934
alltså en stabilisatorvinkel på t. e. +13° och en
rodervinkel på +6° av caz=0,8 och cmr =0,10.
Av undersökningen har framkommit att
roderförhållandet £r/£ = 0,!3 ger de ’bästa
stabilitetsegenskaperna, dvs. ca -värdena öka vid konstant
rodermoment snabbt med stigande a, och roderförhållandet
£r/£=nO,5 är bäst ur manöversynpunkt, då här en
liten ändring i cmr ger stor ändring i ca.
Profiltjockleken inverkar ej märkbart på
stabilitetsegenskaperna, men den tunnare profilen visar bättre
manöveregenskaper.
En jämförande undersökning för att utröna
inverkan av kompensering gjordes med en av modellerna.
Tre olika bredder av kompenseringen användes (fig.
2). Av resultatet framkom, att stabilitetsegenska-
perna ej nämnvärt ändrades, men manöverbarheten
betydligt förbättrades, i synnerhet vid små värden på
cmr. Det lämpligaste förhållandet mellan
kompen-seringsytan Fk och roderytan Frtot blev i detta fall
F
-_-- - 7 ?7 o/. Undersökningar i full skala hava en-
Frtot
ligt amerikanska publikationer givit vid handen, att
V
ett lämpligt värde på -- skall hålla sig mellan
Frtot
S % och 10 %. Försöksresultaten giva sålunda god
överensstämmelse med verkligheten.
Beträffande inverkan av urtag för sidoroder
uppstod ingen väsentlig avvikelse från de förut erhållna
resultaten.
NÅGRA ERFARENHETER SOM VARVSINGENJÖR
I HOLLAND.1
Av civilingenjör E. C. H. ALMQUIST, Stockholm.
När jag för nu snart tretton år sedan kom till
Holland för första gången, mötte mig där ett långt
drivet industrialiserat land, där modernisering och
rationalisering av driften under det gångna
decenniet satt sin prägel inom så gott som alla områden.
Vi behöva blott erinra oss sådana namn som
"Philips" i Eindhoven, "Electroindustri" i Slikkerveer,
"Stork-Hijsch" i Hengelo, "Werkspoor" i
Amsterdam, "van den BergV margarinindustri i Rotterdam,
"van NelleV (förädling av kolonialprodukter),
ävenledes i Rotterdam, m. fi. förutom de fyra stora
skeppsvarven "Nederlandsche
Scheepsbouw-Maat-schappij" i Amsterdam, "Wilton-Fijenoord" och "Rot-
Fig. 1. Hollands och Sveriges andelar av världens
handelsfartygsproduktion, uttryckta i procent, under åren 1920 - 33.
terdamsche Droogdok Maatschappij" med "Meuwe
Waterweg" i Rotterdam och Schiedam samt
Konink-lijke Maatschappij "de Schelde" i Vlissingen.
Dessa varv äro säkerligen de internationellt mest
kända, ehuru t. e. "Werf Gusto" i Schiedam, "Werf
Conrad" i Haarlem jämte ett par mindre i
Slikkerveer (mellan Rotterdam och Dordrecht) hava ett myc-
i Föredrag" hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelning för Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 5 maj
1934.
ket stort internationellt avsättningsområde för pon«
tonkranar, mudderverk, sandsugare o. d.
Som tonnageproducerande nation intog Holland
under perioden 1919-1933 enligt Lloyd’s statistik för
år 1919 6:e plats med runt 3 % av det under
byggnad varande världstonnaget, 1920 3:e plats med ca
5 %, 1921 2:a plats med ca 6,5 %, 1925 5:e plats med
något över 4 %, 1927 5:e plats med över 7 %, 1930
5:e plats med icke fullt 7 %, 1932 7:e plats jned ca
4,5 % samt slutligen år 1933 8:e plats, återigen med
omkring 4,5 % (fig. 1). Variationen av under
byggnad varande antal brt framgår av fig. 2.
Förhållandet till den svenska produktionen framgår också av
dessa bilder, där Sveriges produktion angivits med
prickad linje. Som vanligt är i denna Lloyd’s
statistik blott fartyg om över 100 brt upptagna, och med
____________SVCRlGjE _
\
\
2S 26 27 28 29
\
lft-20 21 Vt
27 -28 TO
Fig. 2. Bruttotonnage, producerat! Holland och Sverige under
åren 1920-33.
kännedom om läktare- och annat flodfartygsbygge
och dess stora omfattning, innan den ekonomiska
världskrisen satt sin stämpel på landets näringsliv,
så inser man lätt betydelsen för Holland av
konjunkturerna inom denna industrigren i sin helhet. Ett
synnerligen stort antal varv, som av den rådande
krisen och av andra orsaker nödgats inskränka
driften i hög grad eller helt nedlägga densamma,
sysslade förr med byggen och reparationer för
flodtrafiken och andra mindre fartyg; under de första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
